Publicerad i Upsala Nya Tidning 23 juni 2009.
I Uppsala och Stockholm svarar nio av tio att stöd till ett fattigt land kan leda till att det utvecklar sin egen förmåga att klara sig själv och andelen "starkt positiva" till bistånd är större än i landet i övrigt. Detta är oerhört glädjande.
Undersökningen visar samtidigt att åtta av tio svenskar anser att Sverige på grund av den ekonomiska krisen ska engagera sig i fattiga länder lika mycket som nu eller mer. Dessutom svarar närmare en av fem svenskar, 18 procent, att deras intresse för utvecklingen i fattiga länder har ökat under det senaste året.
Fattigdomsproblemet kommer inte att lösas primärt genom bistånd. Men en ökad globalisering och rådande finansiell kris ställer nya krav på biståndets strategiska roll. Biståndet kan bidra till att skapa förutsättningar för utökad handel eller fördjupad demokrati, men biståndet kan aldrig hållas ansvarigt eller ta åt sig äran för ett lands utveckling. Det huvudsakliga ansvaret ligger hos respektive lands regering.
Vi måste fortsätta att ta till oss av saklig kritik, genomföra oberoende utvärderingar och arbeta intensivt för ökad kvalitetssäkring. Nu lägger Sida exempelvis grunden till ett nytt mål- och resultatstyrningssystem. Redan i början av nästa år kommer vi på ett bättre sätt kunna redovisa resultat.
Sifo-undersökningen visar att fyra av fem svenskar är medvetna om allvaret och svarar att krisen påverkar fattiga länder på ett negativt sätt. Mer än hälften av svenskarna verkar också anse att Sverige påverkas negativt om de fattiga länderna får en sämre ekonomisk utveckling.
Modernt utvecklingssamarbete ska ge förutsättningar för fattiga människor att själva definiera och genomföra förändring. Vi vill att människor i Sverige även fortsättningsvis ska ha höga förväntningar på biståndet och att dessa förväntningar ska vara förankrade i en realistisk bild av vad biståndet kan åstadkomma.
Anders Nordström
Generaldirektör Sida
