Publicerad i Dagen den 26 maj 2009
Faran är inte över. Den nya influensan som upptäcktes i Mexiko och nu sprids globalt riskerar att särskilt drabba de allra fattigaste människorna. Detta nya hälsohot kan, om det utvecklas i fel riktning och muterar, lägga börda på börda i redan hårt ansträngda länder. Det visar på vikten av att vi fortsätter att stödja utvecklingsländers kapacitet att hantera hälsokriser.
Enligt Världsbanken lever cirka 1,4 miljarder människor på mindre än 1,25 dollar per dag. Deras fattigdom handlar inte bara om brist på inkomster och pengar. Som fattig saknar man ofta tillgång till utbildning, säkerhet och hälso- och sjukvård. Man är berövad rätten att göra val som kan förbättra ens eget liv.
Den som lever under dessa omständigheter är samtidigt mer utsatt för epidemier och sjukdomar. Den som är fattig drabbas ofta av undernäring och försvagat immunförsvar. Många av världens fattiga lever tätt tillsammans och under svåra sanitära förhållanden. De har dålig tillgång till rent vatten och saknar tillgång till antivirala medel och andra mediciner.
Ofta lever djur inpå eller i bostäderna, vilket ytterligare ökar riskerna. Flera sjukdomar, som exempelvis tuberkulos och salmonella, är så kallad zoonoser, där smitta från ett djur kan överföras till människa eller tvärt om. Fågelinfluensan är en annan zoonos, och Sverige har genom Sida stött FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations (FAO) och Världshälsoorganisationens (WHO) arbete med att förebygga smittans spridning .
Den nya influensan och andra epidemier riskerar att lägga nya bördor på utvecklingsländerna, som redan är hårt drabbade av hiv-epidemier, malaria och andra smittsamma sjukdomar. Dessa länders kapacitet att hantera nya katastrofer är mycket svag.
Sveriges utvecklingsstöd till fattiga länder bidrar till bättre tillgång till hälso- och sjukvård. Sida stödjer också förebyggande insatser, som ökar tillgången på rent vatten och näringsriktig mat, förbättrar miljön där människor lever, bidrar till kunskap om hygien och sanitet samt höjer utbildningsnivån, vilket är mycket viktigt när man vill förbättra hälsa och motverka epidemier.
För att framgångsrikt bekämpa en epidemi behövs exempelvis både en väl förankrad förståelse av dess orsaker, tillräckliga resurser och samarbete mellan olika aktörer. Ofta saknas ramverk för hantering av epidemiutbrott. Det är också ovanligt att det finns en ansvarig och välfungerande myndighet eller att man upprättat ett system för uppföljning och utvärdering.
Sverige bidrar genom Sida till att stärka ett flertal utvecklingsländers kapacitet att hantera epidemier genom att utveckla och förstärka nationella hälsosystem, så att de ger människor som lever i fattigdom tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård.
I Centralamerika som gränsar till Mexiko i söder, har Sverige sedan många år tillbaka samarbetat med flera länder för att utveckla de nationella hälsosystemen. Detta arbete har visat på många positiva resultat vad gäller tillgång till grundläggand hälso- och sjukvård i de fattigaste områdena. Förutom en direkt och märkbar förbättring av hälsan för de fattigaste människorna innebär detta också att Sverige bidragit till ökad nationell beredskap för att möta nya hälsohot, som till exempel denna nya influensa.
Sverige stöder också direkta och betydande hälsoinsatser i många andra länder, främst i Afrika. Samtidigt ger Sverige budgetstöd till vissa utvalda utvecklingsländer. Denna typ av stöd har många fördelar, som kan bidra till ökad motståndskraft mot epidemier och andra katastrofer. Framför allt kan budgetstödet stärka samarbetsländernas eget ansvarstagande för utvecklingen i landet och minska fattigdomen. Forskning visar att budgetstöd bidrar till att hälsosystem byggs upp, undervisning utvecklas, beredskap ökar och insatser samordnas.
Sverige har under många år gett ett omfattande och betydelsefullt stöd till WHO. Det har bland annat bidragit till att många utvecklingsländers kapacitet att möta hälsohot av denna typ förbättrats väsentligt sedan fågelinfluensaepidemin och Sars drabbade världen för några år sedan. Dessa insatser har gjort att både WHO och olika fattiga länder står bättre rustade att i ett tidigt skede ingripa, snabbt slå larm och få ut information när sjukdomsfall upptäcks, vilket kan ha avgörande betydelse för att motverka epidemier.
Sida kommer nu att fortsätta Sveriges långsiktiga insatser för uppbyggnad av kapacitet i samarbetsländerna. Detta kan ske genom olika former av bistånd, som överföring av finansiella resurser, tekniskt stöd och samarbete, stöd till forskning och forskningssamarbete samt olika former av erfarenhetsutbyten mellan Sverige och samarbetsländer.
På detta sätt kan vi bidra till en global utveckling som gynnar alla och där ingen står utanför.
Anneka Knutsson, chef för Sidas avdelning för hälsa och kunskap
Göran Paulsson, chef för Sidas team för hälsa för social trygghet
