Publicerad i Dagen 2009-10-06
Den 27 september sände P3-programmet "Verkligheten" ett inslag om att en kyrklig organisation använder helbrägdagörelse för att kurera hiv och aids. Inslaget har därefter diskuterats i olika medier. Varken Sida eller Svenska Missionsrådet, SMR, har några misstankar om att den granskade organisationen skulle ha gjort något otillåtet med biståndsmedel.
Det råder delade meningar om radions inslag men den senaste veckans diskussioner väcker viktiga frågeställningar. Kan samma organisation göra en sak med biståndspengar och sedan något helt annat för egna medel? Vem bestämmer vad som är etiskt och moraliskt försvarbart? Kyrkor och dess medlemmar är ju per definition troende, men finns det en gräns för på vilket sätt tron kan utövas om man samtidigt bedriver bistånd finansierat av svenska staten?
Sida har en kontrollerande och granskande uppgift gentemot de svenska enskilda organisationer som får bidrag från oss. Vi bedömer i vilken utsträckning en organisation bidrar till att uppfylla det svenska biståndsmålet: att ge fattiga människor en möjlighet att ta sig ur fattigdom.
För att klara av uppdraget från regeringen, har Sida avtal med 15 så kallade ramorganisationer, där SMR är en. Ramorganisationerna vidareförmedlar i sin tur bidrag till sina medlemsorganisationer. Sammanlagt handlar det om cirka 2 000 mindre projekt. Den här biståndsformen bygger på att ramorganisationerna ansvarar för kontrollen av varje enskilt projekt.
När regeringen har slagit fast att svenskt bistånd ska använda sig av en mångfald av aktörer så innebär det i praktiken även en mångfald av värderingar och synsätt. Det är ju delvis själva poängen, att lägga till värdet av den egna rörelsens erfarenheter i biståndet. Fackföreningar, politiska partier, natur- och miljöorganisationer kooperativ och barnrättsorganisationer företräder alla olika intressen i samhället.
Deras existens bygger på att driva just sina hjärtefrågor. Därför blir rimligen ingen förvånad över att kyrkans företrädare är just kristna och predikar Guds ord. Det finns i sig ingen motsättning att be för sjuka så länge man inte gör det i stället för att exempelvis ge vård eller relevant information. Det är först när trosutövningen förmedlar synsätt som går emot det biståndet verkar för som det blir problematiskt.
En viktig utgångspunkt för Sida i samarbetet med såväl kristna organisationer, som andra delar av det civila samhället, är att de har bra nätverk att nå de allra fattigaste och mest utsatta grupperna i samhällena. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det svenska statliga biståndet vilar på ett antal grundvärderingar och har demokratiskt beslutade övergripande mål som vi inte kan kompromissa med.
Sida ser behov av en diskussion kring hur vi tillsammans ska kunna garantera att svenska enskilda organisationers egen verksamhet inte strider mot, eller till och med är kontraproduktiv, i relation till grundläggande värderingar och mål i det svenska biståndet.
Georg Andrén och Lena Ingelstam - Sida
