Affärsman räknar pengar.
Foto: Volkmar Schulz/Keystone/Scanpix

Foto: Volkmar Schulz/Keystone/Scanpix

Debattartikel

Därför redovisar vi vårt arbete mot korruptionen

Publicerad: den 8 december 2009

Uppdaterad: den 12 december 2009

I dagarna lanserar biståndsminister Gunilla Carlsson ett initiativ för att öka transparens och debatt kring bistånd och korruption. Därför har Sida sammanställt oegentligheter i de 5 474 Sidafinansierade insatserna 2008 i en rapport som publiceras idag, skriver Sidas generaldirektör ANDERS NORDSTRÖM.

Publicerad på Newsmill 2009-12-08

Läs hela artikeln här 

 

Den kan vara väl synlig, smutsig och hotfull. Den kan vara väl dold, genomtänkt och storskalig. Korruptionen har många ansikten, men dess gemensamma nämnare är destruktivitet och förfall.

Sida bedriver verksamhet i några av världens mest korrupta länder. Det är länder som ibland saknar ett riktigt politiskt styre, länder i krig och framför allt fattigdom. Trots att utvecklingen går framåt - färre barn dör, färre smittas av hiv, fler har tillgång till vård, skola och omsorg - finns korruptionen där som ett hinder för utveckling.

Biståndet är en del av lösningen på det problemet. Men det krävs många aktörer - företag, organisationer, politiker och andra - för att nå framgång.

I dagarna lanserar biståndsminister Gunilla Carlsson ett initiativ för att öppna biståndet, för att öka transparens och debatt kring bistånd och korruption.

Sida har länge arbetat mot korruption och har gjort det mer strukturerat de senaste åren än tidigare. Därför kan vi nu, som en del i vår ambition att öka öppenheten kring dessa frågor, publicera den första externa rapporten med vår egen statistik över misstänkta fall av oegentligheter som myndigheten jobbar med.

Vi kan konstatera att Sida förra året hanterade 24 misstankar om korruption.

I nio av fallen inleddes utredningar 2007. Under 2008 lämnades tre ärenden vidare till polis eller åklagare i Sverige och två ärenden lämnades vidare till polis eller åklagare utomlands.

Vårt eget uppföljande arbete med rapportering och revisioner gav underlag till ungefär hälften av utredningarna. Externa tipslämnare, så kallade "whistle blowers", har också visat sig vara viktiga för att hitta misstänkta korruptionsärenden.

Det gäller bland annat för organisationen SANASO, som Sida samarbetat med under en lång tid. Tipset resulterade i en fördjupad revision som visade på oegentligheter och Sida krävde tillbaka över 700 000 kronor.

Ett annat exempel är organisationen EISA som själva misstänkte att pengar använts fel. Tillsammans med flera andra givarländer drev Sverige fram en utredning som resulterade i att vi avbröt avtalet med EISA i Angola. Flera andra exempel finns

Under 2009 har antalet ärenden med misstänkta oegentligheter i det närmaste fördubblats. Hur det går i dessa fall kommer Sida att redovisa i 2009 års genomgång av oegentligheter som kommer att publiceras kring halvårsskiftet nästa år.

Sida har löpande redovisat när vi krävt tillbaka medel från organisationer som inte skött sig. För det mesta handlar det om svagheter i bokföring och redovisning. I enstaka fall har vi misstänkt brott och vi, eller samarbetsorganisationer, har polisanmält ärendet som således lämnats vidare till åklagare i samarbetsland eller i Sverige.

Ibland har vi avbrutit samarbetena, i enstaka fall har vi förlorat pengar och i flera fall har vi fått medlen återbetalda.

Sedan 2008 har Sida inlett ett mer systematiskt arbete med korruptionsärenden för att vi ska kunna få bättre överblick samt kunna dra nytta av tidigare erfarenheter och utveckla det viktiga preventiva korruptionsarbetet.

Det arbetet baserar sig på Sidas fyra olika arbetsnivåer mot korruption:

  • Etik och integritet inom Sida.
  • Åtgärder för att säkra användningen av svenska biståndsmedel.
  • Strategiskt arbete till stöd för samarbetsländers och samarbetsorganisationers eget anti-korruptionsarbete.
  • Deltagande i globalt anti-korruptionsarbete och internationell samverkan.

Bland de mest effektiva insatserna för att motverka korruption är ofta inte rena anti-korruptionsprojekt utan projekt och program som på olika sätt syftar till att få bättre fungerande offentlig sektor, stärka det civila samhället eller de politiska institutionerna. Ett viktigt mål med stöd till offentlig finansiell styrning och skattesystem är att motverka de korruptionsrisker som finns i den offentliga sektorn. Även stöd till fri media och till uppbyggnad av ett väl fungerande rättsväsende motverkar korruption.

Ett av de största fallen Sida någonsin har hanterat rör förskingring i hälsosektorn i Zambia. Den mest bedrövliga effekten av enskilda individers brottsliga beteende är att det drabbar hundratusentals oskyldiga människor. Att bekämpa korrupta beteenden och strukturer kräver arbete på många fronter. Det behövs modiga medborgare, starka civila organisationer, oberoende riksrevisor, ett polis- och rättsväsende som agerar kraftfullt, företag med etiskt agerande och en stark politisk vilja. I Zambia fungerade vissa av dessa delar och därför kunde landet självt agera, reda ut och åtgärda det som gått fel.

Den sista punkten ovan - deltagande i det globala anti-korruptionsarbetet och internationell samverkan - är mycket viktig.

Sverige har stora möjligheter att med hög trovärdighet arbeta mot korruption. Det gör vi bland annat inom OECD och FN. FN-konventionen mot korruption, UNCAC, har tagit sig allt mer konkreta former. I dag har 141 stater genom att ratificera konventionen tagit ställning för att förebygga och kriminalisera korruption, samarbeta internationellt, återställa stulna tillgångar samt förbättra tekniskt samarbete och informationsutbyte.

För ett par veckor sedan togs beslut om en översynsmekanism som skall granska hur konventionens parter efterlever densamma. Vart femte år kommer varje lands prestation att bedömas.

Sverige liksom i stort sett alla våra samarbetsländer i utvecklingssamarbetet har ratificerat FN-konventionen mot korruption och har därmed en gemensam plattform för dialog och förändringsarbete.

Detta kommer inte att eliminera korruptionen i världen, men väl bidra till att synliggöra den. Det i sig gör den mer möjlig att bekämpa. Den nya översynsmekanismen gör det också lättare att bedöma ett land utifrån vad som verkligen görs och också utforma ett utvecklingssamarbete som kan bidra till att minska korruptionsriskerna.

Det är också en av anledningarna till att jag tagit initiativet till Sidas sammanställning över tips och utredningar av oegentligheter i de 5 474 Sidafinansierade insatserna 2008. Utredningsskäl och sekretess gör att Sida inte kan lämna ut dokument under pågående utredning. Men vi ska göra allt vi kan för att vara öppna med hur vi arbetar mot korruption och med vad. Rapporten för 2008 års ärenden publiceras i dag på www.sida.se.

Rapporten kommer att vara ett årligt litet bidrag till det fortsatta arbetet mot korruption. Genom att öppet rapportera hur vårt arbete fortskrider i dessa oerhört svåra och komplexa frågor vill vi bidra till att båda våra uppdragsgivare vet att vi gör vårt yttersta för att upptäcka, utreda och åtgärda.

Anders Nordström  

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.