Publicerad i Sydsvenska Dagbladet 23 juni 2009
Engagemanget för Sveriges utvecklingssamarbete är påfallande starkt. Nästan alla svenskar, 92 procent, tycker att det är viktigt att Sverige bidrar till de fattiga ländernas utveckling. Det visar en ny Sifo-undersökning. Andelen starkt positiva till biståndet är dock mindre i Sydsverige. Vad beror detta på?
75 procent av de tillfrågade i Sydsverige håller med om att stöd till ett fattigt land kan leda till att det utvecklar sin egen förmåga att klara sig själv, jämfört med landet i övrigt där 83 procent hade förtroende.
Undersökningen visar samtidigt att åtta av tio svenskar anser att Sverige på grund av den ekonomiska krisen i världen skall engagera sig i fattiga länder lika mycket som nu eller mer. Dessutom svarar närmare en av fem svenskar, 18 procent, att deras intresse för utvecklingen i fattiga länder har ökat under det senaste året.
Men trots det starka engagemanget måste vi vara självkritiska. Sida och vissa andra biståndsorganisationer har delvis misslyckats att nå ut med vilken roll biståndet spelar idag och hur biståndet fungerar i praktiken. Ibland är förväntningarna orimliga.
Fattigdomsproblemet kommer inte att lösas primärt genom bistånd. Men en ökad globalisering och rådande finansiell kris ställer nya krav på biståndets strategiska roll. Biståndet kan bidra till att skapa förutsättningar för utökad handel eller fördjupad demokrati, men biståndet kan aldrig hållas ansvarigt eller ta åt sig äran för ett lands utveckling. Det huvudsakliga ansvaret ligger hos respektive lands regering.
Vi måste också bli bättre på att beskriva hur biståndet fungerar i praktiken.
Sifo-undersökningen visar att många svenskar är nyfikna på biståndet och var tredje svensk vill få ännu mer information - särskilt om utvecklingssamarbetets resultat.
Detta måste vi och andra organisationer inom utvecklingssamarbetet bli bättre på att kommunicera och återrapportera. Kanske måste vi framöver överväga särskilda ansträngningar för att nå ut bättre med detta i Sydsverige?
Vi måste fortsätta att ta till oss av saklig kritik, genomföra oberoende utvärderingar och arbeta intensivt för ökad kvalitetssäkring.
Dessutom kräver tider av global finansiell kris att vi omprövar vissa insatser och särskilt stödjer de som drabbas värst. Många av de fattigaste ländernas ekonomier urholkas just nu genom minskade exportinkomster, ökande arbetslöshet och en livsmedelskris som fortsatt innebär stigande matpriser.
Modernt utvecklingssamarbete skall ge förutsättningar för fattiga människor att själva definiera och genomföra förändring. Vi vill att människor i Sverige även fortsättningsvis skall ha höga förväntningar på biståndet och att dessa förväntningar skall vara förankrade i en realistisk bild av vad biståndet kan åstadkomma.
ANDERS NORDSTRÖM
Sidas generaldirektör
