Kvinnor paketerar papper.

Fotograf Anders Gunnartz

Projektet kring pappersbruket i Bai Bang har ökat levnadsstadarden för många människor i Vietnam under åren och tillhandahöll 2009 bland annat 2000 människor med arbete.

Maskinhallen i Bai Bang pappersbruk.

Fotograf Anders Gunnartz

Projektet kom att pågå i hela 25 år och har gått från ett dyrt och resursintensivt projekt till ett exempel på bra bistånd. Här ses pappersbrukets maskinhall.

Skogsbrukare vid Bai Bang pappersbruk.

Fotograf Anders Gunnartz

Skogsbrukare vid Bai Bang pappersbruk. I projektet ingick även ett skogsprogram som skulle tillgodose brukets behov av virke.

Plantskola för träd vid Bai Bang.

Fotograf Anders Gunnartz

Plantskola för träd vid Bai Bang var viktigt för skogsprogrammet. Hela projektet var det första någonsin att genomföras med västerländsk finansiering i den kommunistiska staten Vietnam.

Muralmålning över samarbetet mellan Sverige och Vietnam i Bai Bang.

Fotograf Vietnam paper corporation

Muralmålning över det långsiktiga samarbetet mellan Sverige och Vietnam i Bai Bang. Pappersbruket är idag en av de ledande papperstillverkarna i landet. Projektet var en viktig plattform för att bygga den speciella relationen mellan Sverige och Vietnam.

Resultatexempel

Från kritiserat bistånd till lyckat projekt för pappersbruket Bai Bang

Publicerad: 26 november 2012 Uppdaterad: 19 juni 2014

För 30 år sedan invigdes pappersbruket Bai Bang i Vietnam, för många svenskar främst hågkommet som Sveriges dyraste utvecklingsprojekt genom tiderna. Men det som en gång kallades misslyckat bistånd är idag ett högproducerande pappersbruk som bidragit till att förbättra levnadsstandarden i landet.

1970 inledde Sverige sitt största biståndsprojekt någonsin. Ett massa- och pappersbruk skulle byggas i Bai Bang 10 mil norr om Hanoi, för att tillgodose det inhemska pappersbehovet och höja levnadsstandarden hos landets befolkning. Denna typ av modern industri var helt ny i landet. Projektet var dessutom det första någonsin att genomföras med västerländsk finansiering i den kommunistiska staten Vietnam.

Projektet kom att pågå i hela 25 år och de svenska skattebetalarnas nota slutade på 2,8 miljarder kronor – långt högre än den ursprungliga budgeten på 770 miljoner kronor.

– I backspegeln framstår satsningen att köra igång ett mycket stort komplicerat processindustriprojekt där hundratals system samtidigt måste fungera i ett synnerligen resurssvagt krigshärjat risodlarsamhälle med ett främmande politiskt system och mycket liten industriell verksamhet, som mindre välbetänkt.

Den sammanfattningen gav vietnamkännaren Claes Leijon i en historik som upprättades efter att Bai Bang avslutats.

Men idag, 30 år efter att bruket stod klart har bilden av Bai Bang förändrats: från ett dyrt och resursintensivt projekt till ett exempel på bra bistånd. Syftet med projektet har uppnåtts och år 1996, när projektet avslutats och all drift tagits över av Vietnam producerade bruket 57 000 ton papper – 2000 ton mer än den ursprungliga konstruktionskapaciteten. 2009 arbetade runt 2 000 människor på pappersbruket, som då var en av landets största producenter av toalettpapper och dessutom levererade 40 procent av allt skrivpapper i Vietnam.

Problem under resans gång

Bai Bang var det första stora biståndsprojekt som Sverige genomförde i ett kommunistiskt land, ett beslut som grundade sig på politiska grunder snarare än utvecklingsmässiga prioriteringar. Stödet för Vietnam var starkt i Sverige i slutet av 60-talet, landets ekonomi var utarmat efter år av krig och svensk teknologi skulle bidra till att bygga upp ett högteknologiskt pappersbruk i det fattiga landet. I projektet ingick även ett skogsprogram som skulle tillgodose brukets behov av virke.

Men de problem som uppstod under projektets gång var många, såväl tekniska som kulturella, vilket bidrog till att projektet blev utdraget och dyrt. Tillgången på pappersråvara från skogsplanteringarna fungerade inte som planerat och kommunikationssvårigheter var ett annat problem. Dessutom pågick en diskussion om huruvida tvångsarbete använts för att färdigställa bygget i många år. Slutsatsen blev att de omflyttningar som gjorts inte hade skett frivilligt och att arbetsvillkoren var dåliga.

Projektet var inte bara ett sätt att få fart på Vietnams ekonomi utan det gynnade även Sverige affärsmässigt, genom att hela 85 procent av stödet betalades ut till svenska företag som var med i arbetet. Orsaken var att den tekniska kunskapen saknades både i Vietnam och hos biståndsmyndigheten Sida.

Minskad fattigdom ett resultat

2012 presenterades den största utvärdering som hittills gjorts av Sidas bistånd, där man bland annat tittat på det mångåriga svenska stödet till Vietnam. Slutsatsen var att det svenska utvecklingssamarbetet bidragit till att lyfta miljontals vietnameser ur fattigdom, mycket tack vare den nära och långsiktiga relation som utvecklades mellan de bägge länderna, vilken bidrog till Vietnams övergång till marknadsekonomi.

Rapporten har också tittat närmare på bygget av Bai Bang. VINAPACO som äger pappersbruket idag är en av de ledande papperstillverkarna i landet, och utvärderingen slår fast att projektet var en viktig plattform för att bygga den speciella relationen mellan Sverige och Vietnam. Samtidigt är det tveksamt om projektet, som pågick mellan 1970 och 1993, verkligen svarade mot de utvecklingsbehov som då fanns i Vietnam.

En tidigare utvärdering av Bai Bang som gjordes efter att stödet avslutats visade att pappersbruket haft en stor betydelse för den lokala ekonomin och skapat arbetstillfällen som höjt människors levnadsstandard. Bai Bang har även bidragit till att bygga upp kompetens och välutbildad arbetskraft, bland annat genom den yrkesskola som startades, samt till satsningar på infrastruktur skolor och vårdinrättningar i regionen.

Att använda svenska biståndspengar till ett stort industriprojekt som Bai Bang skulle knappast vara möjligt idag, och mycket av den kritik som fällts mot projektet är berättigad. Men detta kapitel i svensk biståndshistoria visar samtidigt på vikten av en långsiktig tidsaspekt när man synar och utvärderar utvecklingsinsatser.

Gösta Westring, Sidas koordinatör för pappersbruket på plats under den första investeringsfasen skrev efter ett besök 20 år senare: ”Vietnam har i Bai Bang fått visa att landet kan ta emot, omvandla och förädla utländsk teknik och utländskt kunnande.”

Vietnam Paper Corporation och Bai Bang

Pappersbruket Bai Bang ägs av det statliga Vietnam Paper Corporation (VINAPACO) som bildades 1995 och består av 28 olika enheter, varav 19 skogsbolag samt två dotterbolag.

Enligt företaget produceras årligen runt 110 000 ton papper och 90 000 ton pappersmassa i Bai Bang, som är det största pappersbruket inom VINAPACO.

Idag är pappersbruket Bai Bang inte längre Vietnams största exportör av papper, men varumärket Bai Bang paper är fortfarande ett av de mest välkända i Vietnam och Sydostasien.

 

Källor:

Paper, prices and politics – An evaluation of the Swedish support to the Bai Bang project in Vietnam (Centre for International Economics)
Evaluation study of Long-term development co-operation between Vietnam and Sweden
Disa, Tidigare personaltidning för Sidas medarbetare
Omvärlden
VINAPACO


Sidansvarig: Avdelningen för reform- och selektivt samarbete

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän