En maskerad journalist håller ett plakat under en mediaprotest utanför presidentens residens i Colombo.

Journalister demonstrerar för pressfrihet och mot våld mot journalister, i Sri Lankas huvudstad Colombo, i januari 2009. Konflikten i landet har åtföljts av starka restriktioner i pressfriheten.

Foto: Buddhika Weerasinghe/Reuters/Scanpix

resultatexempel

Oberoende pressinstitut kämpar för yttrandefrihet

Publicerad: 29 juni 2009 Uppdaterad: 13 augusti 2014

Bomber på redaktioner och mordhot mot journalister. I Sri Lanka har press- och yttrandefriheten begränsats allt mer de senaste åren. Medierna är starkt politiserade och används för att elda på konflikten i landet. Sri Lankas pressinstitut arbetar för att vända utvecklingen.

Sri Lanka är den demokrati som hamnar längst ner på Reportrar utan gränsers lista över hur det står till med pressfriheten i världen. Men så har det inte alltid varit. Innan inbördeskriget var pressfriheten god i Sri Lanka.

Inbördeskriget blev starten på mediernas nedgång. I Sri Lanka finns medier på tre olika språk; tamil, singales och engelska. Alla drogs de med i konflikten och blev allt mer politiserade. Beroende på vilken tidning man läste såg skildringen av verkligheten helt olika ut. Till slut tröttnade även tidningsägarna och chefredaktörerna.

Tillsammans kom de fram till att en långsiktig förändring krävde friare medier och bättre utbildade journalister. De ville skapa ett oberoende pressinstitut.

Med utbildning blir rapporteringen mindre partisk

I början av 2000-talet rådde vapenvila och de styrande politikerna var öppna för förändring. De gick med på att medierna istället för att kontrolleras av staten skulle bli självreglerande, med en pressombudsman.

Det var även på en direkt förfrågan från den lankesiska regeringen som Sverige och Norge kom med som samarbetspartners. Det gjorde även Institutet för fortbildning av journalister, Fojo. 

Sri Lankas pressinstitut, med bland annat pressombudsman och utbildning för journalister, grundades 2004.

– Tidigare var utbildningarna genomteoretiska. Skulle man lära sig hur kameran fungerade lade läraren på en overheadbild på en kamera och pekade vad de olika knapparna är till för, berättar Johan Romare, projektledare på Fojo som under tre år arbetade som representant på plats i Colombo.

I dag finns dels en grundutbildning i journalistik, dels fortbildning för redan verksamma journalister. Flera av studenterna från grundutbildningen har redan hunnit nå höga positioner, bland annat som nyhetschefer.

Hårt klimat för journalistiken

Från år 2005/06  har klimatet för journalister försämrats. Konflikten har åtföljts av starka restriktioner i pressfriheten.

– Förändringen av klimatet har gjort att utvecklingen inte blivit riktigt som vi hoppats. Men det är viktigt att institutet finns, och att journalistiken i Sri Lanka har professionaliserats. Pressinstitutet har även kunnat motverka en del lagändringar som regeringen velat genomföra, säger Johan Romare. 

Som ett led i utfasningen av stödet har Sverige hjälpt Pressinstitutet att köpa loss sina lokaler. Det gör att de kan minska sina framtida kostnader och öka sitt oberoende. Norge och Danmark kommer att fortsätta stödja verksamheten och även samarbetet med Fojo kommer att fortsätta.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän