Polismannen Pedro Roque Centeno och Ivar Alfonso Pictegido i Estelí, en stad i norra Nicaragua. I Estelí satsar polisen på preventivt arbete bland ungdomar.

Genom svenska Rikspolisstyrelsen har ett samarbete vuxit fram med nicaraguanska polisen kring närpolismodeller, reformeringar och moderniseringar samt satsningar på jämställdhetsfrågor.

Foto: Ylva Sahlstrand/Sida

resultatexempel

Nicaraguansk polis satsar på förebyggande arbete med svensk polis

Publicerad: 16 juli 2009 Uppdaterad: 12 augusti 2014

Ett starkt förtroende från folket, närvaro i stadskvarteren och på landsbygden samt dialog med olika grupper – det är kärnan i Nicaraguas polisarbete. I en jämförelse med många andra länder i regionen har landet lyckats förebygga brott och minska kriminalitet. Sverige har haft ett långt polissamarbete i landet som snart avslutas.

– Jag tror att det framför allt är den preventiva modellen som gör att vi skiljer oss från andra länder och har lyckats bättre i arbetet mot våld och narkotika, säger Aminta Granera vid ett besök nyligen i Sverige. 

Hon är sedan 2006 Nicaraguas högsta polischef, efter tidigare trettio år i poliskåren. Och hon har rankats som Nicaraguas populäraste person – en popularitet som hela kåren kan ta till sig. För Nicaragua skiljer sig från den övriga centralamerikanska regionen i och med att den jobbar förebyggande och ”multidisciplinärt” som Aminta Granera kallar det.

Sverige har stött den nicaraguanska polisen sedan tidigt 90-tal och genom svenska Rikspolisstyrelsen har ett samarbete vuxit fram kring närpolismodeller, reformeringar och moderniseringar av polismyndigheten samt satsningar på jämställdhetsfrågor.

En betydelsefull del av arbetet har varit närpolismodellen, där de så kallade familjevåldsenheterna ingår. Där kan utsatta kvinnor och barn få professionell hjälp med att anmäla övergrepp och driva rättsprocesser mot förövarna. På dessa enheter finns förutom specialutbildade kvinnliga poliser också psykologer och socialarbetare.

– Antalet anmälda övergrepp har ökat tack vare enheterna, berättar i sin tur Sidas landchef för Nicaragua, Maria Tegborg vid Aminta Graneras besök.

– Det har även inneburit att män, kvinnor och barn blivit mer medvetna om att våld i hemmet är brottsligt, säger hon. Resultat som framkommit i en utvärdering av det svenska stödet och som den nicaraguanska polisen själv lyfter fram.

Familjevåldsenheterna bedriver också ett psykosocialt arbete med våldsutsatta familjer vilket bidragit till att våldet minskat. Just detta samarbete – polis, socialarbetare samt psykologer emellan – är något som går igen i hela polissamarbetet. Aminta Granera vill framför allt lyfta fram polisens arbete med ungdomar.

  – I Nicaragua har vi inte samma problem som andra centralamerikanska länder med Maras, vilket är ett resultat av vårt arbete, summerar hon. Vi måste fånga upp ungdomar som är utstötta och exkluderade från samhället och tillsammans med dem skapa sysselsättning. 

 

Aminta Granera berättar att just nu arbetar över 10 000 ungdomar tillsammans med polisen för att förebygga kriminalitet och farlig gängbildning. Detta är också samordnat med andra departement. Till skillnad mot andra länders metod, så kallade ”Mano-dura” (hårda nypor), där unga snabbt kastas in i fängelser då de begått något brott, fångar den nicaraguanska polisen tidigt upp ungdomar i riskzonen.

Det här är modeller som även svensk polis har tagit till sig.

– När vi började jobba i landet var svenskt brottspreventivt arbete kopplat till att ge en trygg miljö. I Nicaragua satsade man istället på individen, något som vi i Sverige inte skattat så högt, berättar Mats Palmgren, polisintendent vid Rikspolisstyrelsen.

Han menar att Nicaragua hade större framgång i sitt ungdomsarbete. Och det är inte förrän på senare år som även svensk polis närmat sig ungdomar på samma vis som den nicaraguanska polisen.

– Den modellen som vi valt i Västra Götaland – kallad Tillit – har väldigt nära koppling till den nicaraguanska modellen, säger han.

Samarbetet med den nicaraguanska polisen har spelat en viktig roll i Sveriges satsning på MR- och demokratiinsatser i landet. Domstolsväsendet i Nicaragua är politiskt styrt och brottas med allvarliga korruptionsproblem. Men polisen har en mer oberoende och neutral ställning vilket gjort samarbetet lättare.

Rollen som oberoende vill Aminta Granera varsamt men ändå tydligt lyfta som ovärderlig, inte minst för att bevara förtroendet från folket.

– Trots det svåra läget i landet måste vi slåss för att vara neutrala, säger hon. Vi måste fortsätta att gå framåt, utvecklas och tänka strategiskt.

När nu Sverige avslutar biståndet till Nicaragua måste den nicaraguanska polisen hitta nya samarbetspartner. Därför arbetar Sverige och den nicaraguanska polisen för att andra givare ska ge sig in i ett brett och långsiktigt programstöd som garanterar institutionens verksamhet. Tyskland, Danmark, Holland, Norge, Spanien är några av dem som redan ingår i gruppen.

– Från Sveriges sida ser vi positivt på den nicaraguanska polisens framtid. Poliserna har ett stort förtroende bland befolkningen, regeringen och andra givare och är en solid institution som ständigt strävar efter förbättring, säger Julia Ekstedt,  första sekreterare på Sida kontoret i Managua och ansvarig för samarbetet.

Sverige stöder också en systematisering av den nämnda närpolismodellen. Idéerna kring den ska nu spridas i regionen.

– Trepartssamarbeten har diskuterats med vissa länder i regonen, likt den i Rwanda, berättar Mats Palmgren.

Rikspolisstyrelsen och Sida är observatörer i den regionala polischefskommissionen. Ordförande i kommissionen är Aminta Granera, vilket ger henne ett försprång till att sprida de positiva erfarenheterna från nicaraguanska modeller. Det regionala arbetet vill hon också satsa på den närmaste tiden, inte minst med tanke på problemen med narkotikahandeln.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän