Ratko Isouski, ordförande i "Pollen" biodlarförening och Redzep Seluani, biodlare i Tetovo, vid bikuporna.

Att få bönder från olika etnisk bakgrund att samarbeta var en av utmaningarna i projektet. Här är Ratko Isouski, makedon, ordförande i "Pollen" biodlarförening och Redzep Seluani, alban, biodlare i Tetovo, Makedonien.

Foto: Ann Lindén/LRF Media

resultatexempel

De makedonska bönderna har fått en röst

Publicerad: 24 juni 2009 Uppdaterad: 12 augusti 2014

När Sida 2001 gav LRF i uppdrag att stödja uppbyggnaden av en nationell lantbrukarorganisation sjöd hatet mellan bönder av olika etnisk bakgrund. Nu samarbetar de och organisationen FFRM förhandlar med regeringen.

– När jag först kom dit blev jag överrumplad. Visst kände jag till de etniska konflikterna, men att folk hatade varann så starkt hade jag inte förstått, säger Sten-Rune Lundin på Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Han har lett projekt SFARM sedan 2001, då Sida bad LRF åka till Makedonien och stödja de makedonska bönderna att bilda en nationell organisation.

Då hade just en väpnad konflikt lugnats med hjälp av medling från EU och Nato. Men spänningarna mellan de etniska grupperna, framför allt makedoner och albaner, var påtagliga.

Organisering och marknadsanpassning

Det fanns en del lokal och regional organisering som påbörjats av Världsbanken, men en nationell organisation saknades. Det blev LRF:s uppdrag. Och i praktiken kom det mycket att handla om fredsarbete.

– Syftet var att bygga en nationell bondeorganisation med förståelse för marknadskrafterna, säger Sten-Rune Lundin.

Att få bönder från olika etnisk bakgrund att samarbeta var en av utmaningarna. Men också att fungera på marknaden, få upp produktionen och inte minst att sälja. Det fanns ingen självklarhet att tänka i marknadstermer här sedan den socialistiska tiden.

Kooperativ gagnar småbönder

Så kom Federation of Farmers from the Republic of Macedonia, FFRM, till. Det har inneburit att många bondekooperativ har startats och att makedoner och albaner samarbetar.

Kooperativ är en användbar modell. De makedonska lantbrukarna har ofta små gårdar med liten egen produktion och behöver samverka. Och det har i många fall lyckats väl.

Allt är inte frid och fröjd. Spänningarna mellan etniciteterna finns till exempel kvar, menar Lundin, men det hat han mötte 2001 har dämpats avsevärt.

Framför allt har bönderna nu en organisation som möts med respekt i samhället . De deltar som part i förhandlingar och som en del av formella beslutsprocesser. Det är en succé i sig och ganska unikt i regionen, enligt Sten-Rune Lundin.

– Det finns ingen motsvarighet någon annanstans på Balkan idag, så grannländerna spanar på dem som förebild. Det är de enormt stolta över!

Svenska lantbrukare coachar

Dori Pavlovska-Gjorgieska är nationell projektkoordinator för SFARM. Hon menar att en viktig framgångsfaktor har varit attityden i ansatsen från LRF:s sida. Den kommer till särskilt uttryck i det system för coachning som byggts upp mellan LRF och FFRM.

– Makedonerna är trötta på att experter kommer hit och säger åt dem vad de ska göra! Coachsystemet är utformat som ett kollegialt och mer jämställt samarbete, säger Dori Pavlovska-Gjorgieska. 

SFARM är inne i sin tredje fas och projektet ska avslutas 2010.

 


Sidansvarig: Avdelningen för reform- och selektivt samarbete

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän