Guatemala

Utvecklingen i Guatemala

Publicerad: 3 juni 2009 Uppdaterad: 4 april 2016

I Guatemala är demokratin ung. 36 år av inbördeskrig (1960-1996) har satt sina spår. Ett stort antal fruktansvärda massakrer begicks mot delar av civilbefolkningen – huvuddelen av dem urfolk. Minst 200 000 civila dödades eller ”försvann” under de 36 åren av väpnad konflikt och statsmakten låg bakom minst 90% av massakrerna enligt FNs sanningskommission.

Guatemala är ett postkonfliktland med stora problem och kännetecknas av utbrett våld, bristande förtroende för staten och svagt rättssystem. Det låga skatteuttaget gör att de offentliga resurserna är små. Dessutom finns flera av grundorsakerna till konflikten kvar och staten har svårt att garantera medborgarnas säkerhet. De sociala och ekonomiska klyftor som i hög utsträckning låg bakom kriget finns fortfarande kvar. Kvinnor och flickor, särskilt från urfolken, drabbas hårdast.

Mayakulturens vagga stod i södra Mexiko och Guatemala.. Den antika mayacivilisationens rika kulturarv har överlevt såväl kolonisering, militärregimer som 36 års väpnad intern konflikt. Hälften av dagens guatemalaner tillhör mayafolken, som fortfarande håller sin kultur väldigt levande. Ett 20-tal mayaspråk talas i landet.

År 1954 satte en USA-stödd statskupp punkt för en period av demokrati och strukturella samhällsförändringar som pågått sedan 1944. De politiska och sociala spänningarna ledde i början av 60-talet till den väpnade konflikten. I årtionden styrde skiftande militärregimer  Guatemala. Det har satt spår i samhället. Landet har sedan 1985 ett demokratiskt system, men det finns fortfarande stora brister. Fredsavtalet 1996 stakade ut en möjlig väg för nödvändiga politiska, sociala och ekonomiska reformer.

Över 50 procent av Guatemalas befolkning lever i fattigdom varav en femtedel i extrem fattigdom. Nästan hälften av alla barn lider av kronisk undernäring och talen för mödra- respektive barnadödlighet ligger på nivåer jämförbara med de allra fattigaste länderna i världen.

Möjligheterna till ekonomisk utveckling som inkluderar alla medborgare är dock påtagliga om demokratin, rättsstaten, sociala investeringar samt statliga institutioner kan stärkas och utvecklas. Vissa framsteg och förbättringar kan skönjas mycket tack vare enskilda aktörers insatser. I stort sett alla positiva förändringar som skett i Guatemala under de senaste två decennierna, inklusive fredsavtalen och dess genomförande, har endast kunnat komma till stånd med hjälp av starka påtryckningar från det civila samhället.

Långt kvar till verklig demokrati

Rasism och diskriminering är allvarliga strukturella problem som begränsar politiskt och ekonomiskt inflytande för urfolken. Informella maktgrupper har ett stort inflytande i statsapparaten, inklusive rättssektorn och korruptionen är utbredd. Kvinnor och flickor förtrycks av en alltid närvarande machismokultur. I parlamentet är tretton procent kvinnor. Det är långt under snittet i Latinamerika.

Åren av auktoritära militärregimer har gjort det civila samhället svagt. Detta gäller även rättsväsendet, där en överväldigande majoritet av alla brott aldrig klaras upp, något som också gäller övergrepp begångna under den interna väpnade konflikten. Bristen på ett fungerande rättsväsende och ökad närvaro av narkotikarelaterad organiserad brottslighet har bidragit till utbrett våld, vilket är en stor utmaning för staten. Kampen mot kriminaliteten riskerar att ta resurser som behövs på andra områden, som att förbättra skolor och tillgång till hälso- och sjukvård.


Sidansvarig: Avdelningen för Europa och Latinamerika

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän