Alcira Llerente, människorättsaktivist

Med hjälp av oberoende journalistik arbetar tv-programmet Contravía för att uppmärksamma kränkningar av de mänskliga rättigheter och stärka de demokratiska värderingarna i samhället.

Foto: Sida

resultatexempel

Colombianskt tv-program riktar strålkastarna mot konflikten

Publicerad: 9 juni 2014 Uppdaterad: 9 juni 2014

Efter decennier av väpnad konflikt pågår nu fredsamtal i Colombia och för att freden ska bli hållbar krävs yttrandefrihet, debatt och dialog. Med hjälp av oberoende journalistik arbetar tv-programmet Contravía för att uppmärksamma kränkningar av de mänskliga rättigheter och stärka de demokratiska värderingarna i samhället.

Sedan hösten 2012 pågår fredsförhandlingar i Havanna, Kuba, mellan den colombianska regeringen och FARC-gerillan. Förhoppningen är att ett kommande fredsavtal ska sätta stopp för den 50-åriga väpnade konflikten. Men för att ett eventuellt fredsavtal ska bli hållbart finns många viktiga frågor för samhället att diskutera. Det handlar till exempel om ursprungsfolkens situation, behandlingen av de hundratusentals personer som fördrivits från sina hem och människorättsaktivisters utsatta situation.

Trots att Colombia klassas som ett medelinkomstland lever en stor del av befolkningen fortfarande i extrem fattigdom, främst på landsbygden. De har svårt att göra sina röster hörda och riskerar att bli utsatta för tvångsförflyttningar när gerillan, paramilitära grupper och den statliga armén strider om kontrollen över deras områden. Den lukrativa narkotikahandeln gör dessutom att det finns många ekonomiskt starka aktörer som med hjälp av mutor kan tvinga bort befolkningen från sina hem. Ofta förlorar människor sin mark och har svårt att kräva den tillbaka.

Men att informera om brott mot de mänskliga rättigheterna, bevaka de väpnade grupperna eller kritisera regeringens politik är långt ifrån riskfritt. Journalister som bevakar konflikten riskerar att förföljas och de flesta undviker att besöka de konfliktdrabbade områdena. Det har gjort att många frågor inte bevakas fullt ut.

– Under många år har det varit en accepterad sanning i flera medier att det inte pågår en väpnad konlikt i Colombia. Det betyder att det finns mycket okunnighet bland befolkningen och även ett ointresse och likgiltighet inför fredssamtalen. I många städer är det okänt vad som händer i områden med stor fattigdom och ojämlikhet. Många känner inte till situationen för internflyktingar trots att Colombia är det land i världen som har näst flest internflyktingar, säger Juan Pablo Morris, producent för det prisbelönta tv-programmet Contravía.

I Colombia får fyra av fem personer sina nyheter via tv. Men landet saknar public service och de två kommersiella tv-stationer som dominerar marknaden lägger sina resurser främst på underhållning. Juan Pablo Morris anser inte att de har tagit sitt ansvar för att rapportera om konflikten och kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Stort fokus läggs på våldsdåd i städerna och mindre på fördjupning eller den fattiga landsbygdsbefolkningens situation.

– Det saknas en mångfald av information utan vi ser endast en sida av saken. Militären är till exempel en av de institutioner i Colombia som spenderar mest pengar på reklam och det har genererat en positiv bild av armén. Samtidigt finns brott mot de mänskliga rättigheterna som fortfarande är olösta, säger han.

Sedan tio år tillbaka bevakar Contravía många av de frågor som är underrapporterade i andra tv-medier. I programmet kommer småbönder, ursprungsfolk och den afro-colombianska befolkningen till tals och man bevakar dessutom avlägsna regioner som annars ligger i medieskugga.

Sedan starten 2003 har programmet bland annat riktat strålkastarna mot relationen mellan armén och de paramilitära grupperna, underrättelsepolisens roll i mord på journalister, kopplingarna mellan politiker och paramilitära grupper och gerillans övergrepp mot ursprungsfolk. Genom att föra upp de mänskliga rättigheterna på den politiska dagordningen vill man förmå institutioner som staten, kyrkan och domstolsväsendet att agera och i förlängningen lägga grunden för ett hållbart fredsavtal.

Under programmets första åtta år levde redaktionen för Contravía med ständiga hot via telefon och post och avlyssnades dessutom av det kontroversiella statliga säkerhetsdepartementet DAS, som tvingades stänga 2011. Sedan dess har arbetssituationen förbättrats men att uppmärksamma brott mot de mänskliga rättigheterna är fortfarande förenat med risker. 2013 gjorde Contravía reportage från samhällen längs Colombias största flod, Rio Magdalena, som drabbats hårt av konflikten. Programmet handlade bland annat om den mark som invånarna förlorat och deras kamp för att återfå sina egendomar. Strax efter programmet mördades flera lokala ledare.


Sidansvarig: Avdelningen för Europa och Latinamerika

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän