Sverige stöder colombianska jordbruksministeriets enhet för återbördande av illegalt förvärvad markegendom. Luis Ramos har med hjälp av en ny lag kunnat bygga upp sitt lantbruk igen.

Fotograf Willian Silveira

Luis Ramos och de andra invånarna i byn La Pola i norra Colombia tvångsförflyttades med våld av paramilitären. Efter ett par år som internflyktingar kunde de återvända tack vare en ny lag 2010 som kom till genom Sveriges stöd.

Dannys Vieco Jiménez och organisationen Red de Mujeres Cristianas por la Vida y por la Paz ingår i det svenskstödda nätverket Iniciativa de Mujeres Colombianas por la Paz, IMP (Kvinnor för fred) i Colombia

Fotograf Willian Silveira

När fredsförhandlingar inleddes 2012 mellan den colombianska regeringen och FARC-gerillan satt inte en enda kvinna med vid bordet. En av dem som har kämpat för kvinnors rätt till deltagande är Danny Viceo Jiménez från Iniciativa Mujeres Colombianas por la Paz, en Sverige-stödd allians av kvinnoorganisationer. 

Sida 50-årsjubileum 1965-2015

Sverige viktig partner för hållbar fred i Colombia

Uppdaterad: 13 februari 2015

Efter mer än 50 år av väpnad konflikt har nu hoppet väckts om ett fredsavtal i Colombia. Under det senaste decenniet har Sverige varit en viktig fredspartner som även när freden verkade som mest avlägsen fortsatte att med politiskt och finansiellt stöd verka för en förhandlad snarare än militär lösning.

När Sverige startade sitt utvecklingssamarbete med Colombia i början av 2000-talet rådde motvind i fredsarbetet. De förhandlingar som pågått runt millennieskiftet hade brutit samman och i stället hade den långlivade väpnade konflikten eskalerat. Tanken på fred tedde sig nästintill utopisk.

Redan då var det svenska biståndets slogan "Sverige - en partner för fred", men under flera år var Sverige ganska ensamt bland utländska givare med ett tydligt fokus på en förhandlad snarare än militär lösning på konflikten.

– Sverige har behållit sitt fokus på en fredlig lösning inte bara i medvind utan också i motvind vilket jag tycker att vi ska vara stolta över, säger Emma Nilenfors, biståndschef vid ambassaden i Colombia.

Strider på landsbygden

Efter att den colombianska regeringens militära offensiv i början av 2000-talet satte stopp för terrordåd i huvudstaden Bogotá har medelklassen i städerna inte märkt av konflikten så mycket. I stället har striderna koncentrerats till djungelområden och gränstrakter. Där har civilbefolkningen tvingats leva med väpnade attacker, massakrer, kidnappningar och tvångsförflyttningar. Sedan mitten av 1980-talet har över fem miljoner människor blivit tvångsförflyttade och varje år tvingas mer än 200 000 människor på flykt från sina hem.

Sverige har bland annat arbetat för att stärka kvinnor, ungdomar och småbönder i de mest konfliktdrabbade områdena på landsbygden och genom lokala överenskommelser och utvecklingsplaner bidra till att människor vågar tro på fred. Sedan mer än tio år tillbaka har Sverige också arbetat för att internflyktingar ska få rätt att återvända och bland annat bidragit till den lag som 2010 gav tvångsförflyttade människor rätt att återfå sin mark. I dag stödjer Sverige den ofta långsamma och komplicerade juridiska process som krävs för återbördande av mark och ger dessutom stöd till produktiva projekt för att internflyktingarna ska kunna bygga upp sina liv igen.

Tvångsförflyttade kräver sin rätt

En av de miljontals människor som har tvångsförflyttats är Luis Ramos från byn La Pola i norra Colombia. För några år sedan hade paramilitären full kontroll över området och tvingade med våld bort invånarna. I stället brukade bönder med kopplingar till paramilitärerna jorden. Efter ett par år som internflyktingar i en annan stad är Luis och hans familj nu tillbaka och med stöd av den nya lagen har de tillsammans med 80 andra familjer organiserat sig för att få tillbaka sin mark. I samarbete med myndigheterna får de dessutom ekonomiskt stöd för att kunna bygga upp sina hus och få igång jordbruket. Hittills har 26 familjer fått sina markrättigheter erkända av domstol och Luis hoppas att också han snart har lagfarten i sin hand.

– Att ha en lagfart är att äga något och först då kan vi göra den här gården till ett företag. Vad kan vi förvänta oss om vi inte har dessa markrättigheter, en ny fördrivning? Det här är ett stort framsteg för de familjer som varit fördrivna, men också för området häromkring, säger Luis Ramos.

Kvinnor behövs i fredsarbetet

Sedan Sverige inledde samarbetet med Colombia har mycket förändrats. Sedan hösten 2012 pågår fredsförhandlingar i Havanna, Kuba, mellan den colombianska regeringen och FARC-gerillan. När förhandlingarna först inleddes satt inte en enda kvinna med vid bordet och därför har Sida arbetat för att även kvinnors röster ska bli hörda. En av dem som har kämpat för kvinnors rätt till deltagande är Danny Viceo Jiménez från Iniciativa Mujeres Colombianas por la Paz, en Sverige-stödd allians av kvinnoorganisationer.

– Kvinnor behövs i fredsförhandlingarna. Vi är ofta mer toleranta, vi kan diskutera, dra slutsatser, föra dialog, göra åsiktsskillnader tydliga och hitta lösningar. Det är bara utifrån alla de här olika synvinklarna som vi kan hitta sätt att skapa fred, säger hon.

Tack vare kvinnoorganisationernas påstötningar deltar nu en kvinna i regeringens förhandlingsteam och de bägge parterna har även beslutat att skapa en undergrupp som ska se till att fredsavtalets olika delar tar hänsyn till jämställdhetsperspektiv.

Sverige stödjer dessutom arbetet för att förankra fredsprocessens innehåll hos medborgarna, till exempel genom regionala forum i de mest konfliktdrabbade områdena där invånarna får möjlighet att berätta om sin vardag och påverka regeringens prioriteringar.

– Fredsavtalet är bara det första steget, sen kommer det verkliga fredsbyggandet. För en hållbar fred i Colombia behövs ett brett deltagande och Sverige driver tydligt betydelsen av att kvinnor deltar i alla faser av fredsarbetet, säger Emma Nilenfors.

Sidansvarig: Avdelningen för Europa och Latinamerika

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän