Colombia

Utvecklingen i Colombia

Publicerad: 15 juni 2009 Uppdaterad: 4 augusti 2015

Colombia är inget fattigt land men inkomstskillnaderna är stora. Landet har en lång historia av våld och väpnad konflikt där staten och illegala väpnade aktörer bekämpat varandra. De båda dominerande gerillagrupperna bildades redan på 1960-talet. Konflikten bottnar i fattigdom, social och ekonomisk orättvisa samt regionala skillnader i kombination med svag, eller i vissa fall obefintliga, statliga institutioner i det vidsträckta territoriet.

Colombia ligger i korsvägen mellan Nord- och Sydamerika och området har genomströmmats av skilda kulturer i historien. En del folk utvecklade tidigt avancerat jordbruk, till exempel sinúfolket som byggde sinnrika anläggningar för konstbevattning. Colombia var under nästan 200 år en spansk koloni, men vann sitt oberoende sedan frihetshjälten Simón Bolívar besegrat spanjorerna 1819.

Flera försök har gjorts för att mäkla fred i det blodiga inbördeskrig som bröt ut i slutet av 1960-talet. Den colombianska militären har inte lyckats besegra vänstergerillorna FARC och ELN, men gerillagrupperna har å sin sida aldrig varit i närheten av att ta över makten i landet. Kriget brutaliserades efterhand av framväxten av en rad högermiliser. Mellan 2003 och 2006 genomförde regeringen en demobiliseringsprocess där 32 000 paramilitärer avväpnades. Resultat av demobiliseringen är omtvistat och rättsprocesserna mot de ansvariga har varit långsamma. Nya illegala grupper, av regeringen kallade ”bacrims” har uppkommit efter paramilitärens demobilisering.  De båda gerillagrupperna har under de senaste åren försvagats och trängts tillbaka av militären. 2012 inleddes fredssamtal med FARC och enligt många bedömare är utsikterna att lyckas bättre än på länge.

Alla de illegala väpnade grupperna och även statliga aktörer, har begått övergrepp mot civilbefolkningen. Användningen av personminor finns kvar och Colombia är det land i världen där personminor dödar och skadar flest. Kidnappningar av civila förekommer alltjämt. Våldet har fördrivit många colombianer från sina hem och landet har idag cirka tre miljoner internflyktingar. Varje år flyr ytterligare cirka 150 000 människor från sina hem.

Svag statlig närvaro bäddar för konflikt och fattigdom

I storstäder och bland medelklassen märks inte konflikten av så mycket. Regeringen har fått stopp på bilbomber och andra terrordåd som tidigare var vanliga i Bogotá. De fattiga på landsbygden lever dock fortfarande under stor utsatthet. Kvinnor, ursprungsfolk och personer med afro-colombianskt ursprung är extra utsatta

Konflikten har sitt ursprung i politiskt, socialt och ekonomiskt utanförskap. Colombia är ett av världens allra mest ojämlika länder och två av fem colombianer är fattiga.
Klyftorna är djupa mellan olika individer, regioner, etniska grupper och mellan män och kvinnor. Trots att de offentliga utgifterna riktade till fattiga har ökat har dessa  haft begränsad effekt på ojämlikheten. På central nivå är staten välorganiserad. Men på lokal nivå är myndigheterna ofta frånvarande och har svårt att tillgodose människors grundläggande behov.

Där statens närvaro är som svagast är produktion och handel med narkotika som mest utbredd. En stor del av världens koka, som man framställer kokain av, odlas i Colombia och trots ekonomiskt och militärt stöd från USA har man inte lyckats rå på narkotikatrafiken. FN:s kommission mot droger och kriminalitet, UNDOC  , menar att det enda sättet att minska produktionen av koka är att bönderna frivilligt går över till andra grödor. Idag finns få andra sätt för bönderna att tjäna pengar.

Rättsstaten

Det legala skyddet för de mänskliga rättigheterna är väl utbyggt i Colombia och landets högsta domstolar uppvisar en hög grad av oberoende. Straffriheten för många typer av brott är dock utbredd, vilket bland annat beror på hög arbetsbelastning, ineffektivitet och korruption..  Det rättsliga efterspelet av ett antal skandaler under förra regeringen Uribe fortgår. Exempel är skandalen ”falsos positivos” där militärer misstänks (och i ett fåtal fall även dömts) för att ha dödat civila som sedan visats upp som gerillamedlemmar dödade i krig.

Det största hotet mot befolkningens säkerhet utgörs idag av de nya illegala grupperna, men såväl gerillaorganisationerna som de nya illegala grupperna fortsätter att begå grava brott mot de mänskliga rättigheterna. Särskilt utsatta grupper är människorättsförsvarare, journalister, fackligt aktiva, kvinnoorganisationer samt urfolksgrupper.

Sveriges fokusområden i Colombia:

  • Fred och säkerhet
  • Mänskliga rättigheter och demokratisk samhällsstyrning.

Läs mer om vårt arbete i Colombia.


Sidansvarig: Avdelningen för Europa och Latinamerika

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän