Bolivia har cirka 2 000 potatissorter, många rika på antioxidanter och andra nyttiga ämnen. Universitetet i La Paz bedriver mycket forskning på hur produktionen förbättras. Allt i samarbete med befolkningen i byarna - här Micaya nära La Paz.

Svenskt forskningssamarbete med Bolivia stödjer bland annat universitetet i La Paz där man forskar på den viktiga potatisodlingen. Allt i samarbete med befolkningen i byarna – här Micaya nära La Paz.

Foto: Leonidas Aretakis/Sida

Resultatexempel

Skräddarsydd forskning kan lyfta Bolivia ur fattigdom

Publicerad: 5 december 2014 Uppdaterad: 5 december 2014

Bolivia har sedan länge kastat ut den spanska kolonialmakten och infört demokrati. Men två frågor spökar fortfarande. Hur kan landet bli självständigt på riktigt? Och hur kan naturresurserna komma befolkningen till gagn? Landets universitet tror sig sitta på lösningen.

Gruvorna kring staden Potosí var det spanska imperiets största silverkälla. De utvann 41 tusen ton, så mycket att berget sjönk flera hundra meter. Dagens självständiga och demokratiska Bolivia är fortfarande rikt på naturresurser såsom mineraler, naturgas och skog. Ändå är landet ett av kontinentens fattigaste. Ojämlikheten är hög, utbildningsklyftorna vida. Frågan om rent vatten är så kritisk att den fällt regeringar och till och med utgjort handlingen i en James Bond-film.

Universiteten tar fram lokalt anpassade lösningar

En utmaning är att landet saknar det tekniska kunnande som krävs för att till fullo utnyttja sina naturresurser i inhemsk produktion. I stället exporteras råvaror ofta direkt utan förädling. Innovationer skulle kunna leda till fler arbetstillfällen, och den förädlade produktens mångdubbla värde användas till löner och nya investeringar. Men kunskapsbristen sätter käppar i hjulet för landets ekonomiska utveckling, med fattigdom som följd.

Därför startade det statliga universitetet UMSS i Cochabamba 2007 en enhet för tekniköverföring, Unidad de Transferencia de Tecnolocía (UTT).

– Teknologiöverföring ger ofta snabba resultat. Vi plockar frutas maduras – den lågt hängande frukten. Kunskapen behöver bara anpassas till lokala förhållanden, berättar ingenjör Carlos Gonzalo Acevedo Peña, koordinator på UTT.

Bland annat underlättar de för företag att komma i kontakt med forskare. Ett vattenföretag som behöver en forskare eller student som kan göra mätningar kan höra av sig till UTT, som hänvisar dem vidare. Verksamheten har lett till att tvärvetenskapliga forskarnätverk har etablerats. Dessutom har de skapat kluster som bygger på samarbeten mellan stat, universitet och näringsliv.

Cochabamba kallas ofta för Bolivias kulinariska huvudstad, så det var bara naturligt att det första klustret skulle handla om livsmedel. Dessutom finns i staden ett kluster för läderindustrin. Modellen har spridit sig, och vid universitet i La Paz finns ett kluster för träproducenter.

Fattigdom för med sig många problem. I områden med dålig tillgång till rent vatten frodas tropiska parasitsjukdomar. Eftersom staten inte får in några skatteinkomster från den fattiga befolkningen finns inte resurser för att tillhandahålla grundläggande offentlig service såsom infrastruktur, utbildning och hälsovård. Fattigdom gör också att många dras till droghandel och annan kriminalitet.

Detta gör universiteten så viktiga. Med kännedom om landets utmaningar kan de forska på lokala problem och finna anpassade lösningar som kan utveckla landets ekonomi och förse landet med välutbildad arbetskraft. Därför har Sverige gett forskningsstöd till Bolivia sedan år 2000. Syftet är att landet skall kunna genomföra självständig forskning som kan användas för att minska fattigdomen.

Hälsoforskning som tar vara på traditionell kunskap

Bolivia har störst etnisk mångfald i Sydamerika där olika ursprungsfolk utgör 55 procent av befolkningen. Innan kolonisationen odlade de en mängd grödor, bland annat de hundratals potatissorter som växer i Bolivia.

Ursprungsbefolkningens kunskaper om växter har länge fascinerat forskare. Dr. Alberto Giménez Turba koordinerar ett Sida-finansierat forskningsprojekt:

– När jag var ung studerade jag medicinalväxter hos Tacana-folket. De visade mig allt. Till exempel att barken från Evanta-trädet kan användas mot leishmaniasis. Den användes även på barn, vilket antydde att den inte var giftig. Så vi tog med den till våra laboratorier och fann att det stämde.

Ursprungsfolken utför alltså ett slags förvetenskapligt arbete. Via enkäter kan forskarna se vilka växter som har samma användningsområde i flera samhällen. I dessa växter försöker de sedan identifiera en aktiv substans, och undersöker hur ofta och i vilken mängd den är mest effektiv. Traditionella behandlingar är ofta komplicerade och inexakta, och kan pågå i flera månader.

Forskningsresultaten sprids på landsbygden i rikt illustrerade böcker skrivna på lättfattlig spanska. Just nu jobbar de på en tredje bok.

Ibland finner forskarna ytterligare effekter. Evanta-växten verkar även anti-inflammatoriskt och skyddar mot UV-strålning. En produkt har redan kommit ut på marknaden – krämen Chillka. Den känns bra mot huden och doften påminner lätt om myggmedel.

Den leishmaniasis-medicin som de tagit fram från samma växt har fått en jordgubbssmak för att tilltala barn. Den bittra smaken gör sig dock fortfarande påmind.

– Den är inte jättegod, men vi jobbar på det, säger Alberto och skrattar.

En kunskapsekonomi med respekt för moder jord

Anslagen till universiteten har på senare år mångdubblats och landets ekonomi och exportvolym ökar snabbt. Samtidigt sker detta med respekt för Pachamama, Moder Jord, i form av ekologiska hänsyn och ett vetenskapligt tillvaratagande av ursprungsbefolkningens kunskaper. En del av koldioxidskatten går till en forskningsfond, och sedan 2010 finns till och med en lag som beskriver Moder Jords rättigheter. President Evo Morales lät nyligen installera en klocka som går motsols, för att visa att landet går sin egen väg.

Förmågan att bedriva egen forskning kan alltså vara en nyckel till självständighet. Deras sociala betydelse understryks av Waldo Albarracín Sanchez, rektor vid landets största universitet UMSA i La Paz:

– Universiteten måste ha en altruistisk vision. Vårt existensberättigande är att vi tar fram forskning i folkets tjänst. Inte undra på att det första diktaturen gjorde var att stänga ned universiteten. Tack vare Sverige har vi kunnat stärka vår demokrati och utvecklas, och vi är mycket tacksamma.

Lucio González, rektor för UMSS i Cochabamba, har två tavlor på sin vägg. Bolivias självständighetsförklaring och ett stort porträtt av frihetskämpen Simón Bolivar.

– Under kolonialtiden försvann våra naturresurser ur landet. Universiteten bär på en vision av en annan värld. Det var här tankarna på demokrati föddes, och det var här de hölls vid liv under diktaturerna. Vi är glada över samarbetet, och jag vet att vår vänskap med Sverige kommer att vara länge.

Faktaruta: Bilateralt stöd till Bolivia

Svenskt forskningsstöd till Bolivia uppgår till 216 miljoner kronor för 2013-2017. Stödet går till de båda statliga universiteten UMSA och UMSS, vilka tillsammans står för 85 procent av landets forskning.


Sidansvarig: Avdelningen för Europa och Latinamerika

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän