Yaminahua kvinnor som deltar i ett seminarium om kvinnors rättigheter.

Yaminahua-kvinnor deltar i ett seminarium om kvinnors rättigheter i Pando, Bolivia.

Foto: Julia Ekstedt

resultatexempel

Amazonas urfolk stärker sina röster

Uppdaterad: 26 oktober 2015

Genom stöd till utbildning och organisering har Bolivias mest sårbara urfolk lyckats stärka sitt politiska deltagande.

De flesta människor tänker på Bolivia som ett andinskt land där de flesta lever i städer och byar uppe på högplatån – altiplano – ofta på mer än 3 000 meters höjd över havet. Men i Bolivia finns också tropisk regnskog som skapar helt andra förutsättningar för människors liv.

Några av Bolivias mest utsatta grupper av ursprungsbefolkningar lever i avlägsna områden inom Amazonas-regionen. De lever ofta under svåra förhållanden i ett område där staten praktiskt taget saknar närvaro. De drabbas dessutom regelbundet av naturkatastrofer som årliga översvämningar. Ursprungsbefolkningen i området lever på fiske och jordbruk och består till störste delen av små grupper som Yaminahuas på den bolivianska sidan av gränsfloden Acre, som går mellan Bolivia, Brasilien och Peru.

Trots att Bolivias lagstiftning ger ett starkt skydd för ursprungsbefolkningens rättigheter, så skyddas dessa rättigheter i praktiken bara delvis. Nationalparker och andra naturområden exploateras och skogsområden avverkas i jakten av naturresurser. Vägar och annan infrastruktur byggs av både statliga och privata aktörer.

– Många av de sociala konflikter som vi ser i Bolivia handlar om markrättigheter och tillgång till naturresurser. Ofta är det grupper från ursprungsbefolkningen som är i konflikt med staten, säger Julia Ekstedt som tills nyligen arbetade på Sveriges ambassad i La Paz och som idag arbetar med Latinamerika på UD i Stockholm.

Politiskt deltagande för ursprungsbefolkningen

År 2014 genomfördes en lag som ger skydd till de femton mest utsatta grupper av ursprungsbefolkningar i Bolivia. Den nya lagen reglerar bland annat gruppernas politiska deltagande och går längre än konstitutionen som redan garanterar ett deltagande för landets ursprungsbefolkning.

Pando är det första av landets nio regioner som inför ett system med en självständig, indiansk representation på politisk nivå. Under de regionala och kommunala valen i mars 2015, valdes tre ledamöter från ursprungsbefolkningen genom direktval i enlighet med organisationernas egna traditioner.

– Det handlar inte bara om att ursprungsbefolkningen har ett antal valda beslutsfattare, utan att de har stärkt sin kapacitet för att kunna ställa krav på service och samhällets resurser, men också för att kunna skydda sina markområden. Stödet från Sida genom FN-organet UNFPA har varit viktigt för att föra vidare kunskap om lagar och mänskliga rättigheter, fortsätter Julia Ekstedt.

En av de personer som har deltagit i projektet är Aida Yubanera som är ordförande i organisationen CIMAP.

– Tidigare var jag inte särskilt intresserad av att veta mer om kvinnors rättigheter, vi levde ändå så långt bort från allt. Vi visste ju inte ens vad konstitutionen var för något. Nu, tack vare projektet, har jag börjat lära sig mer om våra rättigheter och de lagar som faktiskt stödjer oss indianska kvinnor, säger Aida Yubanera.

Parallellt med detta sker ett arbete för att stärka kvinnors och barns rättigheter i samarbete med organisationer och olika myndigheter. 2014, när flera samhällen översvämmades och människor var tvungna att lämna sina hem, spelade de egna organisationerna en viktig roll för att samla och organisera människor.

– Tack vare att deras organisationer blivit starkare så lyckades de också agera snabbt och bland annat ordna egna tillfälliga bostäder i regionhuvudstaden. Under denna tid ändrade projektet fokus mot att framför allt ge skydd till barn och kvinnor under den akuta situation som då rådde, fortsätter Julia Ekstedt.

Stärkt samarbete och utbildning

Fem olika grupper av ursprungsbefolkningar i Pando-distriktet har utvecklat sin kapacitet när det gäller organisation och ledarskap. De olika grupperna har också stärkt samarbetet och samordningen mellan sig.

De lokala ledare som deltagit i olika utbildningar för nu vidare sin kunskap och erfarenhet till andra grupper. Tillgången till hälso- och sjukvård och kunskaper i hälsofrågor har också förbättrats.

Projektet har genomförts via FN-organet UNFPA. Den totala kostnaden (2014-2015) uppgår till cirka tio miljoner kronor.


Sidansvarig: Avdelningen för Europa och Latinamerika

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän