Några barn tar sig fram i en båt efter ihärdiga regn skapat översvämningar i Bolivia.

Några barn tar sig fram i en båt efter ihärdiga regn skapat översvämningar i Bolivia. Att arbeta förebyggande inför katastrofer är viktigt för snabba och effektiva insatser.

Foto: Juan Karita/AP/Scanpix

resultatexempel

Ny metod utvecklar katastrofhjälp

Publicerad: 31 juli 2009 Uppdaterad: 12 augusti 2014

I klimatförändringarnas spår ritas reglerna om för konventionell katastrofhjälp. När en översvämning kan förutses ökar möjligheten att avstyra en potentiell katastrof. Genom UNICEF har Sida i Bolivia initierat ett förebyggande program som lindrar effekterna av de årliga översvämningarna.

De senaste åren har Bolivias regnperiod intensifierats med katastrofala konsekvenser för en redan hårt prövad befolkning. Översvämningarna har ödelagt stora landmassor och långt efter att vattnet dragit sig tillbaka består misären bland några av Bolivias fattigaste befolkningsgrupper.  

Sidas ansvarige i La Paz, Fredrik Uggla, berättar om projektet som hjälpt till att avstyra de mest katastrofala konsekvenserna av översvämningarna och sannolikt räddat många människoliv.

Vilken har Sidas roll varit i projektet?

– Vi är ensamma finansiärer men vi var även mycket aktiva i utarbetandet av programmet. På grund av de återkommande översvämningarna var vi rätt säkra på att de skulle komma även 2008. Därför drev vi på gentemot UNICEF för att få till stånd programmet.

Kan du förklara arbetsmetoden?

– Normalt så agerar man som biståndsgivare reaktivt på naturkatastrofer, vilket tenderar att skapa stora logistiska problem och fördröjningar då dessa väl sker. Genom att i förebyggande syfte lägga upp förråd med förnödenheter har UNICEF kunnat förbättra sin kapacitet att reagera snabbt och effektivt på översvämningarna.

Hur påverkas människorna av de återkommande översvämningarna?  

– Ofta handlar det om människor som flyttat ner från Bolivias bergstrakter till lågländerna för att hitta bättre odlingsmöjligheter. Problemet är att de säkraste platserna redan är bosatta. Detta resulterar i att de bosätter sig i instabila områden som ligger nära floder, där man är mycket mera utsatt. 

– Förödelsen har varit stor. Förra året såg man exempelvis bilder där tiotusentals kor låg drunknade för att sedan ruttna på åkrarna. Problemet försvinner inte när vattnet drar sig tillbaka. Ofta förstörs odlings- och betesmarker vilket får katastrofala konsekvenser.

Är ett förutbestämt fokus, i det här fallet barn, motiverat i en katastrofsituation?

– Jag tror faktiskt det, eftersom barnen är en grupp som tenderar att vara extra drabbade i såna här katastrofer. De har särskilda behov och är speciellt utsatta, på två olika nivåer. Dels är det så att de rent medicinskt klarar vattenburna infektioner mycket sämre.

– Dels är det viktigt att de här katastroferna inte blir alltför psykologiskt betungande för barnen, det måste finnas någon slags kontinuitet i deras liv. Därför har vi till exempel sett till att det har funnits tältskolor så att barnen ska kunna fortsätta sina liv i någon slags normalitet.

Vilken roll har klimatförändringarna spelat?

– Med de klimatologiska fenomen som vi ser i världen idag så märker vi att fler och fler länder drabbas av återkommande översvämningar. Förändringar i Stilla Havets havsströmmar leder till fenomenen ”El Niño” och ”La Niña” vilka får enorma konsekvenser för klimatet i Bolivia, regnperioden har förskjutits och blivit mer intensiv.

Tror du att den här arbetsmetoden kommer att få genomslag även på andra platser?

– Vi hoppas ju att UNICEF och andra tar till sig det här både på en global nivå men även regionalt i Sydamerika naturligtvis. Många fattiga länder drabbas av återkommande naturkatastrofer, såsom torka och översvämningar, vilket gör att det här till ett inte bara möjligt utan också nödvändigt sätt att agera.

 


Sidansvarig: Avdelningen för Europa och Latinamerika

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän