Rumana Ysamin är en av 25 deltagare på ett internationellt kapacitetsutvecklingsprogram med fokus på immateriella rättigheter.

Fotograf Sida/Ylva Sahlstrand

Rumana Ysamin vill se en nationell policy kring immateriella rättigheter.

Konferensdeltagare på rad med datorer framför sig

Fotograf Sida/Ylva Sahlstrand

ITP-deltagare under ett möte i Arusha, Tanzania i november 2016.

Representanter från Sida, WIPO och PRV

Fotograf Sida/Ylva Sahlstrand

Kifle Shenkoru, WIPO, Michelle Bouchard, Sida och Gabriel Pino, PRV som tycker att partnerskap är A och O.

Resultatexempel

Immateriell rätt bidrar till ekonomiskt hållbar utveckling

Uppdaterad: 28 juni 2017

Svenska Patent- och registreringsverket utbildar internationella deltagare i hur de stärker sina länders immateriella rättigheter. Ett exempel är Bangladesh, där regeringen ser en möjlighet att locka nya investerare till landet för att skapa nya arbetstillfällen och öka den ekonomiska tillväxten. En viktig förutsättning är lagar och policies kring upphovsrätt, patent och varumärken.

– Vi har lagar på plats kring upphovsrätt, patent och registrering av varumärken. Nu gäller det att även implementera en nationell policy kring immateriella rättigheter.

Det säger Rumana Yasmin Ferdausis och nämner skyddet för tillverkning av textilier som ett exempel. Jamdani-muslin är ett tunt bomullstyg som sedan 200-talet vävs för hand, en mycket tidkrävande tillverkning som har sitt ursprung i dåvarande Bengalen. Hantverket är numera skyddat av Unesco och finns med på listan över mästerverk inom det immateriella kulturarvet.

Rumana är en av 25 deltagare på ett internationellt kapacitetsutvecklingsprogram med fokus på immateriella rättigheter i den globala ekonomin. Programmet drivs av Patent- och registreringsverket tillsammans med FN-organet World Intellectual Property Organisation (WIPO) med stöd från Sida. 2016 års deltagare kom från 13 länder och alla tog de upp svåra frågor som kan kopplas till egna konkreta projekt.

Kan skapa arbetstillfällen och utveckling

Rumana arbetar för Bangladesh regering och vill se en nationell policy kring immateriella rättigheter, som komplement till de lagar som finns kring patent och upphovsrätt.

– Universitet i Dhaka har initierat en policy för egen del, som ska skydda forskningens publikationer och resultat, men vi behöver ta ett större nationellt grepp, säger hon.

När en produkt, som till exempel Jamdani-muslin, är skyddad, registrerad och patenterad, kan den skapa arbetstillfällen och bidra till ekonomisk utveckling. Rumana arbetar med en bedömning av hur lagstiftning kan trygga en produkt eller en metod för att på så sätt utveckla policyarbetet på regeringsnivå.

I sitt projekt har hon starkt stöd från sin mentor Kifle Shenkoru, chef för den enhet på WIPO som arbetar med världens minst utvecklade länder.

– Vi ser att det händer mycket på området i Bangladesh. Vi arbetar för att förankra policyarbetet hos representanter från regeringen, handelsfolk och universitet, säger han.

­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­Kifle Shenkoru ser också att frågan om immaterialrätt finns på politikernas dagordning och det finns tankar om en central kommitté i Bangladesh som kan driva frågorna. Med en stark textil- och tekoindustri börjar det bli allt mer akut att få ordning på vad som är original och vad som är piratkopierat.

Piratkopiering kan göra människor sjuka

Gabriel Pino på Patent- och registreringsverket är projektledare för det aktuella kapacitetsutvecklingsprogrammet och han har sett vilken skada en piratkopia kan göra inom livsmedels-, kosmetika- eller läkemedelsbranschen.

– Piratkopiering är kontraproduktivt. Krämer eller mediciner som säljs på gatan kan göra människor sjuka eller skadade för livet. Om ett land har kontroll och möjliggör registrering av varor för att få ut dem på den formella marknaden så bidrar det till ett sunt handelsklimat, till arbetstillfällen, och inkomst för staten säger Gabriel Pino.

Rumana önskar att textilmarknaden ska växa, vilket skulle kunna erbjuda fler hållbara arbetstillfällen. Många av hennes kurskamrater beskriver liknande framtidsscenarier och betonar att kunskap är A och O. Allt fler behöver bli medvetna om immateriella rättigheter samt vikten av patent och registrering av varumärken.

– Ledarskap och politisk vilja är mycket viktigt för att föra dessa frågor framåt. Här skiljer sig länder åt, men vi har flera goda exempel på länder som är på väg att utveckla de nationella policyramverken och som inser betydelsen av de här frågorna för ekonomisk utveckling, konstaterar Kifle Shenkoru på WIPO.
– Det starka samarbetet mellan PRV och WIPO, tillsammans med de deltagande ländernas institutioner, leder till utvecklingen av nationella system för immaterialrätt, säger Sidas programhandläggare Michelle Bouchard. 

Ökad medvetenhet om immateriell rätt

Programmet för kapacitetsutveckling kring immateriella rättigheter startade 2004 med stöd från Sida. Patent- och registreringsverket (PRV) har sedan 1970-talet arbetat med kapacitetsutveckling och samverkan med FN-organet WIPO har bidragit till att utveckla programmen.

Målet är att öka medvetenheten kring system för immateriella rättigheter (IP-rättigheter) och att få dem på plats. Exempel från den etiopiska kaffeindustrin visar att när IP-rättigheter tas på allvar och lagar samt regler införts och följts, kan länder dra större nytta av sina tillgångar.

Bangladesh har goda förutsättningar att stärka sin immaterialrätt, inte minst upphovsrätten där en hel del har hänt tack vare landets starka författartradition. Rättigheter inom tekoindustrin har blivit en allt viktigare fråga i takt med att industrin under de senaste åren har vuxit.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän