En hälsoarbetare i Gambia kan konstatera att de impregnerade myggnäten minskar antalet som insjuknar i malaria.

En hälsoarbetare i Gambia kan konstatera att de impregnerade myggnäten minskar antalet som insjuknar i malaria.

Foto: WHO/TDR/Li​ndsay

Resultatexempel

WHO tar sig an dolda hälsoproblem

Publicerad: 21 maj 2014 Uppdaterad: 26 juni 2014

Sedan början av nittiotalet har mödra- och barnadödligheten minskat drastiskt och flera sjukdomar har trängts tillbaka. Men osynliga problem som våld mot kvinnor och förbisedda tropiska sjukdomar skördar fortfarande hundratusentals liv varje år. Sverige stödjer en rad hälsoinsatser, bland annat tre forskningsprogram på WHO.

Tillgång till högsta möjliga hälsostandard är varje människas grundläggande rättighet, oavsett etnicitet, religion, politisk åsikt eller ekonomiska och sociala förutsättningar."

Detta fastställs i WHO:s författning som undertecknades av medlemsländerna i juli 1946. Sedan dess har häpnadsväckande framgångar nåtts. Smittkoppor utrotades 1979, och sedan 90-talet har mödra- och barnadödligheten halverats, förekomsten av polio har minskat med 99 procent, och malarias dödlighet har sjunkit dramatiskt. Det är tydligt att medvetna hälsoinsatser kan göra skillnad.

Men det finns också utmaningar. Varje år dör fler än 2 000 barn i diarrésjukdomar såsom kolera, vilka oftast orsakas av brist på rent vatten. I Afrika söder om Sahara är mödradödligheten fortfarande hög. Spridningen av hiv/aids har bromsats, men är fortfarande en betydligt vanligare sjukdom i dag än för 20 år sedan. Dessutom medför klimatförändringarna helt nya hälsoutmaningar. Ett exempel är malaria, som börjat krypa upp även på högre belägna – och därmed svalare – landmassor. Parasiter och myggor trivs bäst i temperaturer över 21.5 °C.

Sidas enhet för forskningssamarbete stödjer bland annat tre WHO-program som på olika sätt försöker främja forskningens roll i kampen mot för tidig död: TDR (Special Programme for Research and Training in Tropical Diseases), HRP (Special Programme of Research, Development and Research Training in Human Reproduction) och AHPSR (Alliance for Health Policy and Systems Research).

TDR: Forskning på förbisedda sjukdomar

Många tropiska sjukdomar är okända för allmänheten i norr, och förbises ibland av forskare och biståndsaktörer. Ändå drabbar de en miljard människor världen över, framför allt i Afrika.

Detta dolda problem sysselsätter WHO-organisationen TDR. 2011 tilldelades de Gates Award for Global Health för att, enligt John Lange på Gates Foundation, "i sanning ha förändrat landskapet för global hälsa". Enligt John Reeder, chef på TDR, spelar även sociala faktorer in:

– Egentligen handlar det om bortglömda människors sjukdomar. Det finns ett starkt samband mellan fattigdom och dålig hälsa.

Under organisationens snart 40-åriga historia har TDR-stödd forskning lett till fem kampanjer för utrotandet av tropiska sjukdomar, bland annat leishmaniasis, flodblindhet och lepra. Dessutom har de utvecklat tolv nya mediciner mot parasitsjukdomar såsom malaria. De var också bland de första att bevisa att myggnät kan förhindra sjukdomsspridning, vilket i dag anses självklart.

TDR har forskat om enkla metoder att hantera febertillstånd. Hälsoarbetare på gräsrotsnivå kan slå ihop behandlingen av lunginflammation och malaria när avancerad medicinsk utrustning saknas. Detta så att malariabehandling inte används i onödan. Det förbättrade bevisläget gjorde att WHO och Unicef 2012 utfärdade en gemensam uppmaning till denna metod. Dessutom har de förmått sju länder att förändra sin hälsopolicy till att inkludera akuta syfilistester. Förekomsten av syfilis har ökat under senare år i delar av världen, och drabbar särskilt låginkomstländer, men dödligheten har gått ner tack vare större tillgänglighet av behandling.

Numera arbetar fler aktörer med tropiska sjukdomar, och TDR har valt att ta ett steg tillbaka och bygga kapacitet. De har utbildat tusentals forskare, och många har blivit viktiga ledare i sina hemländer.

– Förr var det den industrialiserade världen som drev forskningen framåt. I dag är det viktigare att bygga kapacitet så att låg- och medelinkomstländer kan generera resultaten själva, säger John Reeder.

HRP: Problem som rör reproduktion leder till ohälsa och fattigdom

Problem som rör sexuell och reproduktiv hälsa står för en tredjedel av den totala sjukdomsbördan för kvinnor mellan 14 och 44 världen över. 22 miljoner osäkra aborter utförs varje år. Och våld mot kvinnor är fortfarande det vanligaste människorättsbrottet. Problem som är relaterade till reproduktion och sexualitet leder till dålig hälsa och fattigdom. Förbättringar inom reproduktiv hälsa är därför en god indikator på ett samhälles utveckling. Denna utmaning har WHO-organisationen HRP gett sig i kast med.

125 miljoner kvinnor och flickor världen över utsatts för könsstympning. HRP:s forskning har visat att ingreppet kan leda till ökade risker vid förlossning och ökad barnadödlighet. Detta resulterade bland annat i en artikel i The Lancet (2006: 9525). 2008 koordinerade HRP ett uttalande om könsstympning som byggde på forskning stödd av organisationen. Uttalandet skrevs under av flera FN-organ och ingreppet kom därefter att definieras som ett människorättsbrott av WHO.

Ofrivillig graviditet är ett annat stort problem i många låginkomstländer. De är den enskilt största orsaken till aborter, och många av världens 50 miljoner årliga aborter utförs under osäkra förhållanden. Ökad tillgång till preventivmedel skulle kunna minska mödradödligheten med 30 procent. Akut-p-piller är en säker och effektiv metod för att förhindra graviditet. 1995 var dessa piller endast tillgängliga i sex europeiska länder, men 2002 hade tillgängligheten spritts till 96 länder och fem miljarder människor. HRP:s forskning och policyarbete (pdf) var en viktig del i detta framsteg.

I båda fallen stannade HRP alltså inte i forskningslabbet, utan såg till att ta fram rekommendationer till beslutsfattare. På grund av detta medvetna arbete blir deras rapporter ofta väl spridda.

2013 tog de till exempel fram den globala rapporten om våld mot kvinnor. Den visade att problemet, precis som vissa tropiska sjukdomar, ofta är osynligt. Det sker i huvudsak i hemmet och i nära relationer, och att tala om det kan vara omgärdat av sociala tabun. Rapporten var den första att presentera globala data där det görs skillnad på våld inom och utanför hemmet.

Precis som andra WHO-organisationer ger HRP i allt större utsträckning stöd till forskningskapaciteten i låginkomstländer, så att dessa skall kunna lösa sina egna problem. Under 2012 tilldelas 15 institutioner långvarigt utvecklingsstöd.

AHPSR: Från forskning till hälsopolitik

Under 90-talet uppmärksammade WHO att politiska beslut som rör hälsa inte i tillräckligt hög grad bygger på forskning. Den Geneve-baserade organisationen AHPSR grundades därför för att överbrygga klyftan mellan forskare och politiker i låginkomstländer.

Tack vare stöd från bland annat Sida har de publicerat hundratals rapporter i välrenommerade vetenskapliga tidskrifter, skapat system som låter länder ta del av varandras forskning om vilken lagstiftning som är mest effektiv, och etablerat mötesplatser för samverkan mellan forskare och politiker i Afrika, Asien och Sydamerika.

AHPSR fokuserar på hinder i hälsosystem där effektiva behandlingar och mediciner finns men ändå inte används. Ett exempel är deras forskning på införandet av magnesiumsulfat vid behandling av förlossningskramp i Pakistan. Detta livshotande och smärtsamma tillstånd drabbar särskilt unga kvinnor. Pakistan, Bangladesh och Indien står för 46 procent av världens mödradödlighet.

Det visade sig att problemet inte främst är politiskt, då internationella rekommendationer har införts i Pakistans nationella hälsopolicy. Åtgärderna måste i stället äga rum på behandlingsnivån. På grund av för lågt pris, och därmed vinstmarginal, finns medicinen sällan tillgänglig. Dessutom är personalen ibland motvillig till att använda den. Denna forskning ledde sedan till formulerandet av en nationell handlingsplan.

Svenskt forskningsstöd till WHO

WHO står för World Health Organization och är FN:s hälsoorgan. WHO bildades 1946 och finansieras av FN:s medlemsstater. 1979 var organet instrumentellt vid utrotandet av smittkoppor. I dag arbetar de aktivt med att bekämpa andra sjukdomar som hiv/aids, tuberkulos och malaria. Sida bidrar till tre stora forskningsinsatser med totalt 175 miljoner kronor under perioden 2014-2015.

TDR (Special Programme for Research and Training in Tropical Diseases) är ett globalt program för forskningssamarbete som hjälper till att främja, stödja och influera försök att bekämpa sjukdomar som är relaterade till fattigdom. Svenskt för perioden 2014-2015 uppgår till 71 miljoner kronor.

HRP (Special Programme of Research, Development and Research Training in Human Reproduction) bildades 1972 av WHO som ett svar på det globala forskningsbehovet kring frågor om reproduktiv hälsa. Sverige började bidra med finansiellt stöd redan 1970, och vi bistod dessutom med expertis, bland annat via nobelpristagare Sune Bergström och professor Egon Diczfalius. Sida stöder HRP med 64 miljoner kronor i kärnstöd under perioden 2014-2015. Dessutom bidrog vi med 18 miljoner kronor till HIV-forskning.

AHPSR (Alliance for Health Policy and Systems Research) grundades 1999 med syfte att hjälpa beslutsfattare att basera sin hälsopolitik på forskning. Svenskt stöd för perioden 2014-2015 uppgår till 40 miljoner kronor.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän