Georges Silas Shemdoe från Tanzania deltar i Patent- och registreringsverkets utbildning i immaterialrätt.

Fotograf PRV

Georges Silas Shemdoe från Tanzania deltar i Patent- och registreringsverkets utbildning i immaterialrätt. Kunskap i detta ämne ger ökade intäkter.

Deltagarna i årets upplaga av Patent- och registreringsverkets utbildning Intellectual Property Rights for Least Developed Countries.

Fotograf PRV

Deltagarna i årets upplaga av Patent- och registreringsverkets utbildning Intellectual Property Rights for Least Developed Countries. Immaterialrätt ger både skydd, främjar innovationer och ökar investeringsmöjligheter.

resultatexempel

Kunskap om patent bidrar till utveckling

Publicerad: 3 januari 2013 Uppdaterad: 26 juni 2014

Med hjälp av varumärkesskydd och patent kan fattiga länder lättare konkurrera på den internationella marknaden. När Etiopien varumärkesskyddade sitt kaffe fördubblade odlarna sina inkomster. Därför utbildar Patent- och registreringsverket beslutsfattare från Afrika, Asien och Latinamerika i immaterialrätt.

Den etiopiska ekonomin är beroende av inkomster från kaffeexport och en stor del av befolkningen jobbar direkt eller indirekt i kaffeindustrin. Men bara några få procent av det du betalar när du köper en kopp kaffe hamnar i Etiopien, det mesta av pengarna hamnar i stället hos olika mellanhänder.

För att få en större del av förtjänsten bestämde sig de etiopiska myndigheterna i början av 2000-talet för att försöka skydda Etiopiens rätt till de mest kända etiopiska kaffesorterna under samlingsnamnet Ethiopian Fine Coffee. Det här initiativet gjorde det möjligt att skilja etiopiskt kaffe från kaffe från andra länder, vilket stärkte etiopiska odlare och exportörers förhandlingsposition. Om någon ville försäkra sig om att kaffet de köpte var etiopiskt var de nu tvungna att betala ett högre pris för varan.

Innan det etiopiska kaffet skyddades som ett varumärke fick odlarna omkring en dollar per kilo. Året därpå hade deras inkomst enligt FN-organet World Intellectual Property Organisation  fördubblats.

– Det är ett exempel på relativt enkla saker som ett utvecklingsland kan göra för att höja sin BNP. För att få en ursprungsmärkt vara som man är säker på varifrån den kommer får köparen betala vad det faktiskt är värt, säger Christian Nilsson, ansvarig för internationellt samarbete på Patent- och Registreringsverket (PRV).

Men för att nå resultat krävs kunskap om immaterialrätt, det vill säga skydd för intellektuella prestationer. Det kan till exempel handla om upphovsrätt till ett musikstycke, patent på en uppfinning, designskydd av ett mönstrat tyg eller varumärkesskydd för en logotyp eller, som i det etiopiska exemplet, ett ursprung.

För att sprida kunskap om immaterialrättssystemets möjligheter arrangerar PRV sedan flera år tillbaka internationella utbildningsprogram (ITP) på uppdrag av Sida. Deltagarna kommer från länder i Afrika, Asien och Latinamerika och många är högt uppsatta personer inom det offentliga, som till exempel departement och domstolar. Bland dem som har deltagit i programmet finns till exempel den person som ledde arbetet med att varumärkesskydda det etiopiska kaffet.

– Sverige har ett mycket gott renommé när det handlar om att utbilda i de här frågorna, säger Christian Nilsson och nämner att Sverige har fått officiella erkännanden från bland annat Zambia och Ukraina som tack för PRV:s stöd för att utveckla immaterialrätten i respektive land.

Immaterialrätt gör det inte bara möjligt för fattiga länder att varumärkesskydda sina varor. Den gör det också lättare att locka utländska investerare. För att till exempel ett telekomföretag ska våga förlägga forskning och utveckling i utlandet krävs att det finns ett fungerande juridiskt ramverk som skyddar telefonernas design och tekniska finesser med hjälp av patent och designskydd.

– Om företag förlägger forskning och utveckling ihop med produktionen får landet möjlighet att ta steget in i forskningsvärlden och få en högre standard på sitt näringsliv, säger Christian Nilsson.

Immaterialrätt kan också främja innovation. Många fattiga länder översvämmas av piratkopierade produkter vilket försvårar den inhemska produktutvecklingen. En tidigare deltagare från Tanzania har till exempel konstaterat att ett land som inte har en fungerande lagstiftning inte kan producera mer förädlade varor eftersom risken är alltför stor att de kopieras och säljs till ett dumpat pris.

Immaterialrättslagstiftning krävs slutligen för att ett land ska kunna vara medlem i Världshandelsorganisationen WTO och delta i den internationella handeln på rimliga villkor.

En av deltagarna i den senaste upplagan av PRV:s utbildningsprogram är Georges Silas Shemdoe från Tanzania Commission for Science and Technology, en statlig paraplyorganisation för universitet och forskningsinstitut. Enligt Georges Silas Shemdoe är det en stor nackdel för tanzaniska forskare att de inte använder sig av immaterialrättssystemet.

– Om de ägnar sig åt forskning som redan har gjorts är det ett slöseri med resurser. Ibland hittar de lösningar som redan existerar, säger han.

Patent gör det nämligen inte bara möjligt att skydda ekonomiska investeringar utan främjar också forskning. Det beror på att när ett patent har beviljats blir all information om den bakomliggande forskningen offentlig och en källa till inspiration för andra forskare.

– När ett land börjar använda patentdatabaser för att söka information rusar forskningen iväg. En tidigare deltagare från Zambia har till exempel berättat att man med hjälp av patentinformation har upptäckt teknik som nu används i ett projekt för att rena vatten med hjälp av solkraft, säger Christian Nilsson.

Under det år som ITP-programmet pågår arbetar deltagarna med att genomföra ett projekt för att höja landets kapacitet. Projektet granskas och utvecklas tillsammans med handledare och andra kursdeltagare. Georges Silas Shemdoes projekt går ut på att inrätta kontor för immaterialrätt på tanzaniska universitet för att sprida information bland forskarna. På så sätt kan de ägna mer tid åt sin forskning.

– Många forskare jobbar extra vid sidan om, kanske odlar de grönsaker för att tjäna några extra shilling. Men om de vet att deras forskning kan generera pengar får de ett incitament att ägna mer tid åt den.

De internationella utbildningsprogrammen, ITP, erbjuder stöd till myndigheter, organisationer och företag i utvecklingsländer i deras arbete med att genomföra reformer och bidra till landets utveckling. Programmen hålls inom en rad olika områden som är viktiga för social och ekonomisk utveckling i ett land och där det finns svensk kompetens som efterfrågas i utvecklingsländerna – från sjukvård, utbildning och mänskliga rättigheter till informations- och kommunikationsteknologi, energi och miljö. Målet är att enskilda individer som representerar de deltagande organisationerna ska erhålla god kompetens och hög kapacitet för att driva förändringsprocesser för mer effektiv fattigdomsminskning. Utbildningarna arrangeras av svenska myndigheter, universitet, privata företag och frivilligorganisationer på uppdrag av Sida.

Varje år påbörjar ca 1 600 personer deltagande i ett ITP-program. Sidas budget är omkring 200 MSEK.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän