Risfält i norra Vietnam.

Risfält i norra Vietnam. Hälften av jordens befolkning äter ris varje dag. Forskningsnätverket CGIAR har bland annat tagit fram rissorter som tål översvämningar.

Foto: Tran Thi Hoa/World Bank

Resultatexempel

Stöd till utveckling av klimatsmart jordbruk

Publicerad: 21 maj 2014 Uppdaterad: 11 maj 2015

Småskaligt jordbruk står fortfarande för större delen av världens matproduktion. Klimatförändringar och minskad landtillgång har gjort tillgång till föda till en brännande fråga i stora delar av Afrika. Svenskt bistånd bidrar till forskning och innovationer om hur grödor kan odlas under tuffa klimatförhållanden.

Även om fattigdomen generellt har minskat är fortfarande 870 miljoner människor undernärda. Och samtidigt som forskningen går framåt innebär det förändrade klimatet nya utmaningar för försöken att öka produktiviteten inom jordbruk.

Enligt FN:s klimatpanel kommer väderförhållandena att bli allt tuffare. Extremt väder såsom torka och översvämningar kommer att bli vanligare, och så även angrepp från skadedjur och sjukdomar. Detta kommer att hårdast drabba de med minst förmåga att anpassa sig: afrikanska länder söder om Sahara, i synnerhet småskaliga jordbrukare.

Därför behövs forskning på ekologiskt hållbara grödor som klarar av dessa utmaningar. Sverige ger stöd till flera organisationer som tar fram sådan kunskap, bland annat BecA och CGIAR.

BECA: Klimatsmart gräs säkrar maten

Biosciences Eastern and Central Africa (BecA) har insett att lösningen ibland finns mitt framför näsan på oss. Eller snarare under fötterna. Grässorten Brachiaria växer naturligt i östra Afrika, och är vanligt förekommande som betesgräs i Sydamerika och östra Asien. De undersöker hur vissa mikroorganismer (endofyter) kan förändra gräsets egenskaper. Bland annat har gräsets näringsinnehåll höjts. Detta gör att småbönder kan få ut mer mjölk av sina betesdjur. Gräsets goda förmåga att binda kväve kan också dämpa växthuseffektens skadeverkningar.

Vissa typer av Brachiaria har också uppnått en ökad tålighet mot torka. Varje år förloras 12 miljoner hektar (eller lika många fotbollsplaner) till ökenspridning, och det går allt fortare. Forskning om grödor som kan växa i tuffa förhållanden är därför mycket viktig. Samtidigt behövs tvärvetenskaplig forskning som kan utveckla hållbara sätt att handskas med naturen, för att dämpa öknarnas framfart.

Men BecA gör mer än så. De tillhandahåller högklassiga laboratorier till afrikanska forskare och universitet, främjar samverkan och erbjuder vidareutbildningar för forskare. Detta kapacitetsstöd möjliggör forskning som ökar produktiviteten för småskaliga jordbrukare i Afrika.

Mellan januari 2012 och oktober 2013 har de gästats av 98 forskare från 16 länder. De har forskat om en mängd livsmedelsfrågor. Bland annat utvecklade Alexander Bombom från Makerere University i Uganda (som även de tar emot svenskt forskningsstöd) en hybrid av majs och durra. Detta för att kombinera durrans tålighet med den känsligare majsens näringsinnehåll.

CGIAR: Ett globalt nätverk som mättar magar

Som ett led i kampen mot hunger stöder Sverige även nätverket CGIAR, som är världsledande inom livsmedelssäkerhet för fattiga. Under fyra decennier har de skapat metoder och utvecklat grödor som används av över femton miljoner jordbrukare i låginkomstländer. CGIAR har femton forskningsstationer över hela världen, såsom International Rice Research Institute (IRRI) i Filippinerna och International Maize and Wheat Research Center (CIMMYT) i Mexiko.

Ris är den föda som mättar flest magar i världen. Hälften av jordens befolkning äter ris varje dag. I Asien finns cirka 20 miljoner hektar av odlingsmark som regelbundet drabbas av översvämningar. Som ett svar på detta har IRRI utvecklat ett ris som är mer vattentåligt, vilket gör att en stor del av skörden kan räddas.

Detta är ett av många exempel på hur CGIAR-nätverket förädlar grödor som utgör en stor del av fattiga människors näringsintag, såsom bönor, kassava, majs, ris och sötpotatis. Genom att öka skördarnas storlek och tåligheten mot parasiter eller torka kan livsmedelspriserna för fattiga sänkas.

Nytt klimat, nya utmaningar

Men ibland vänds allt upp och ned. Så var det för Zimbabwes majsodlare under 2011, som efter år av torka plötsligt stod inför en massiv regnperiod. Men det CGIAR-finansierade majs som skapats för att tåla torka ledde ändå till 25 procent större skördar än de kommersiella varianterna. Tack vare samarbetet mellan CGIAR, småbönder och Zimbabwes regering har majsens egenskaper kunnat testas grundligt. Majs är den viktigaste grödan i Afrika söder om Sahara, och utgör för många en viktig källa till inkomst och föda.

Men med hoten växer också omvärldens handlingskraft. Det internationella stödet till CGIAR har till exempel ökat från 3,2 till 6,5 miljarder kronor mellan 2008 och 2013.

– Med dessa nya medel är CGIAR bättre positionerat än någonsin att producera forskning i världsklass för att möta behoven hos småskaliga jordbrukare, fiskare och skogsbrukare, säger Jonathan Wadsworth, ordförande för CGIAR:s finansieringsråd.

Svenskt forskningsstöd till jordbruk

CGIAR grundades 1971 och har sedan dess arbetat med livsmedelssäkerhet och hållbarhet i låginkomstländer. Svenskt stöd till CGIAR uppgår totalt till 585 miljoner kronor för perioden 2013-2018.

Till BecA bidrar Sida med totalt 80 miljoner kronor för perioden 2012-2015. Stödet administreras på ambassaden i Nairobi.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän