En somalisk man pratar i mobiltelefon utanför datorbutik.

En somalisk man pratar i mobiltelefon utanför datorbutik. Stora delar av afrikansk forskning kommuniceras aldrig ut till forksarsamhället eller beslutsfattare.

Foto: Petterik Wiggers/Panos

Resultatexempel

God forskning som når fler

Publicerad: 21 maj 2014 Uppdaterad: 8 december 2014

Visste du att pappersmikroskop kan användas för att diagnosticera malaria? Eller att vattenstationer kan bli infektionsfria med hjälp av en pinne och ett snöre? "Forskning som ingen tar del av är helt meningslös", säger Julie Brittain på INASP. Sverige stödjer flera organisationer som främjar spridning av vetenskap mellan forskare såväl som till allmänhet och beslutsfattare.

I Afrika växer universiteten som svampar ur marken. Många ekonomier har tvåsiffriga tillväxtsiffror, och både näringsliv och offentlig förvaltning skriker efter utbildad arbetskraft. Men mycket av den forskning som bedrivs når aldrig ut till det globala forskarsamhället, eller till lokala beslutsfattare som kan ha nytta av informationen.

Enligt Julie Brittain på biståndsnätverket INASP räcker det inte med god forskning. Vi måste också bli bättre på att se till att den används:

– Forskning som ingen tar del av är helt meningslös. Först om forskningen faktiskt når beslutsfattare kan den göra skillnad.

INASP: Utveckling måste vägledas av forskning

INASP drivs av tanken att social och ekonomisk utveckling måste vägledas av kunskap. Men mycket forskning som faktiskt bedrivs är osynlig eller svår att få publicerad. Och vissa forskare i låginkomstländer saknar kunskap om forskningsfältets samtidiga debatter på grund av att de inte har tillgång till de senaste tidskrifterna. Därför har INASP förhandlat med stora vetenskapliga förläggare så att universitet i låginkomstländer, ofta med knappa resurser, har råd att erbjuda sina studenter tillgång till högklassig forskning. Till en början fick de 95 procents rabatt – numera ligger siffran på runt 80 procent.

Men tillgång till kunskap räcker inte. Det måste även finnas utbildad bibliotekspersonal som kan se till att den sprids, och fungerande system för e-resurser. Dessutom måste forskarna lära sig hur en tidskriftsartikel bör vara strukturerad och annat som kan öka sannolikheten att bli publicerad.

INASP arrangerar därför en mängd utbildningar i låginkomstländer, med tanken att utbildningarna skall drivas lokalt så småningom. Och engagemanget är det inget fel på.

– Högre utbildning skjuter fram i raketfart! Både antalet universitet och efterfrågan hos studenter ökar snabbt. Men kvantitet behöver också slå över i kvalitet. Många utbildningar håller fortfarande för låg nivå, och det saknas utbildade lärare. Men utvecklingen gör mig mycket hoppfull.

Genom publiceringssystemet Open Journals System, har deras artiklar laddats ned över 19,4 miljoner gånger. De har grundat ett antal regionala organisationer med målet att de skall drivas lokalt. En avknoppning som drivs på plats är African Journals Online (AJOL).

AJOL: Fri kunskapsspridning gynnar låginkomstländer

En av förklaringarna till att afrikanska forskare får mindre genomslag är att de länge saknat effektiva system för spridning av vetenskapliga rön. Den afrikanska forskning som bedrivs utnyttjas alltså inte till fullo. Detta vill AJOL ändra på.

Sedan starten 1998 har AJOL blivit världens största nätsamling av fackgranskade vetenskapliga tidskrifter som publiceras i afrikanska länder. De samarbetar nu med 469 tidskrifter, och hemsidan har 1,8 miljoner unika besökare per år. Ungefär hälften av de återkommande besökarna är afrikanska forskare.

Enligt AJOL:s chef Susan Murray är det viktigt att stödja vetenskapliga tidskrifter med en lokal förankring.

– Många afrikanska forskare uppmanas av sina universitet att bli publicerade i prestigefyllda europeiska eller amerikanska tidskrifter. Detta kan göra att de anpassar sina forskningsämnen till vad som är intressant för dessa tidskrifter snarare än sin lokala kontext. Annars riskerar skillnaderna mellan regioner att förstärkas.

För många universitet i låginkomstländer kan också kostnaderna för tillgång till publicerade artiklar vara för höga. AJOL strävar dock efter att publicera sina artiklar fritt på nätet, så att texterna är så tillgängliga som möjligt. 160 av deras tidskrifter publiceras för tillfället under open access.

– Trots att vi är en liten ideell organisation med en begränsad budget har AJOL med Sidas stöd lyckats skapa en pålitlig tjänst åt hundratals afrikanska tidskrifter, och hundratusentals internationella forskare.

SCIDEV.NET: Högklassig vetenskapsjournalistik om globala frågor

För att forskningsresultat ska nå ut till allmänheten behövs någon som kan förklara komplexa sammanhang kortfattat och enkelt. Nyhetssajten Scidev.net är världsledande inom vetenskapsjournalistik om utvecklingsfrågor. Varje år surfar 1,5 miljoner människor in för att ta del av deras nyhets- och opinionstexter. Chefen Nick Perkins är inte förvånad över intresset. Enligt honom kommer teknologi och vetenskap att spela en avgörande roll i våra samhällen under en lång tid framöver:

– Vi lever i en kunskapsekonomi. Länder som inte deltar i utbytet av idéer kommer att förbli fattiga. Det är svårt att ens komma på någon innovation som inte har att göra med teknologi på något sätt. Men det som ingen känner till kan heller inte användas. Vetenskapskommunikation är ett grundläggande moraliskt imperativ.

En viktig insikt som de för vidare är att kunskapen inte måste vara rykande färsk. Innovationer i låginkomstländer kommer inte främst ur ny forskning. Ofta handlar det om lokala, småskaliga innovationer som består av imitation av redan existerande produkter (reverse engineering) eller översättningar av redan befintlig kunskap.

Deras artiklar publiceras på engelska, spanska, franska och arabiska, och hemsidan innehåller också praktiska manualer för hur vetenskap bäst kommuniceras. Andelen innehåll som skrivs av journalister från låginkomstländer har under tiden för svenskt stöd ökat från 65 till över 90 procent. En stor del av organisationens arbete handlar alltså om att sprida skrivfärdigheterna vidare.

Fattiga länder tampas ofta med snarlika problem, vilket enligt Nick Perkins gör kommunikation av vetenskap så viktig:

– De som skulle få ut mest av modern forskning är också de med minst tillgång till den. Därför är utvecklingsländer ofta dåligt utrustade att delta i diskussioner om de viktiga forsknings- och teknologifrågor som påverkar deras liv.

Stöd till kommunikationsinsatser

INASP arbetar för att förbättra spridningen av kunskap i låginkomstländer. Namnet står för International Network for the Availability of Scientific Publications. AJOL är världens största digitala samling av fackgranskade vetenskapliga tidskrifter som publiceras i afrikanska länder. Svenskt stöd till INASP och AJOL uppgår totalt till 42 miljoner kronor för perioden 2013-2017.

Scidev.net står för Science and Development Network och grundades 2001. Syftet är att främja forskningens roll i låginkomstländers utveckling. Sida ger totalt 26,6 miljoner kronor för perioden 2013-2018. Under tiden för Sidas stöd har nyhetsorganisationen utökat antalet skribenter från låginkomstländer, skrivit på fler språk, ökat sin spridning markant och lett flera utbildningar i vetenskapsjournalistik.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän