Ukraina Kiev

Det sovjetiska arvet försvårar budgetprocessen i Ukraina, vilket påverkar samhällutvecklingen.

Foto: Jana Frolén / Global Reporting

resultatexempel

Ukrainas budgetplanering ska moderniseras

Publicerad: 19 juni 2013 Uppdaterad: 27 juni 2014

Ukraina försöker bli av med planekonomitänket för landets budgetprocess. Kortsiktighet och ineffektiv centralstyrning är två frågor som svenska experter nu arbetar med inom ramen för BAM-projektet.

Ett budget- och biståndsförvaltningsprojekt har pågått i Ukraina sedan mars 2010 under arbetsnamnet BAM-projektet (Budget and Aid Management). Projektet som får stöd av Sida med nästan 24 miljoner kronor har två huvudmål. Det syftar dels till att stödja ukrainska finansministeriet med att utveckla en effektivare budgetprocess, dels till att förbättra förvaltningen av utländskt bistånd.

  Stefan Sjölander

– Statsbudgeten är en väldigt politisk produkt, och det gäller för vilket land som helst. Jobbar man med reformer inom det området får man alltid räkna med en del turbulens, säger Stefan Sjölander som tidigare har arbetat med statliga budgetprocesser i både Afrika och Latinamerika.

 I Ukraina projektleder han ett arbetsteam bestående av internationella och lokala konsulter som har rekryterats för att stödja reformprocessen. Budgetexperten Stefan Sjölander förklarar pedagogiskt att kärnan i budgetplanering ligger i fleråriga utgiftsramar. Till det behövs bra makroekonomiska prognoser för att hjälpa makthavarna att få en uppfattning om vilka utgifter som statsbudgeten tillåter för nästkommande period. BAM-projektet jobbar med båda delarna.

Problemet i Ukraina är att budgetplaneringen fortfarande är ganska centraliserad på grund av planekonomiarvet, vilket påverkar effektiviteten. Den politiska ledningen missar oftast att ta in kunskapen från dem som kan verksamheten och därför blir fördelningen av budgetresurserna mindre realistisk och följer bara delvis de prioriteringar och behov som finns. Att man har en kortsiktig planering – bara något år framåt i taget i bästa fall – gör inte saken lättare. Allt detta får konsekvenser på välfärden i landet.

Ytterligare en svårighet för arbetet med budgetprocessen i Ukraina är uppdelningen av ansvaret mellan ekonomiministeriet – det gamla planministeriet med all makt i det tidigare sovjetsystemet – och finansministeriet, trots att funktionerna är väldigt beroende av varandra. Det försämrar även kvalitén i makroprognoserna vars innehåll utsätts för politisk påverkan.

– Det som pågår i Ukraina är en enorm omvandling av finansministeriets roll och uppgifter, från bokföringsavdelning till en aktör som ska hålla i ett flerårigt budgetsystem och vara regeringens absolut högsta och kunniga organ för ekonomi- och finanspolitik. Den processen har bara påbörjats genom vårt projekt, säger projektledaren Stefan Sjölander.

Det som gynnar projektets utveckling är den starka politiska viljan att övergå till medellång budgetplanering som finns hos ukrainska ledare, en förändring som regeringen ska ta ställning till under sommaren 2013.

En oberoende utvärderingsrapport ser positivt på insatsen som har verkat i en krävande omgivning. Utvärderingen bekräftar att det inkluderande och flexibla arbetssättet i projektet särskilt välkomnats av den ukrainska motparten:

– Vi uppskattar flexibiliteten hos den svenska sidan. När vi insett att det inte är möjligt att leverera en färdig lösning, så har vi tillsammans bestämt att först titta i detalj på hur budgetprocessen fungerar i Sverige och i andra länder, sedan dra slutsatser om vad som kan och inte kan fungera hos oss. Det kommer sedan att mynna ut i mer konkreta förslag, säger Julia Futoranskaya, vice avdelningschef för budgetavdelningen på finansministeriet i Ukraina.

Den andra delen av BAM-projektet, som nu är avslutad, har gått ut på att skapa fungerande institutioner inom finansministeriet för hantering av externt finansiellt stöd och tekniskt bistånd samt ett ökat samarbete mellan finansministeriet och biståndsgivarna.

– Biståndet är en tillgång för landet och viktigt för att sätta igång reformer. Därför ville vi göra biståndet synligt också i budgeten, säger Mirja Peterson, chef på avdelningen för reformstöd på den svenska ambassaden i Kiev.

Ett konkret resultat av arbetet med förbättrad hantering av givarstödet är nya IT-baserade system för samordning, reformplanering och dokumenthantering av externt stöd till ministeriet, vilka bland annat bidragit till en ökad transparens och mer demokratisk intern kommunikation:

– Tidigare hamnade till exempel biståndsgivarnas rapporter hos någon chef och ingen annan kom åt dem. Men nu finns det ett system som visar att nya rapporter har kommit så att alla kan få reda på det, säger Mirja Peterson.

Som en del av projektet har några publikationer med råd kring budgetprocessen och samordningen av biståndet tagits fram i nära samarbete med finansministeriet. Både samtliga ukrainska myndigheter och de berörda givarna har fått manualerna.

Fakta BAM-projektet

BAM-projektet drivs genom en styrkommitté och två tekniska arbetsgrupper, en för varje ben av projektet. Ambassaden representerar den svenska sidan i BAM-projektet. Projektet pågår från 2010 - 2013 med en total budget på 23,9 miljoner SEK.

Konkreta resultat av BAM-projektet är bland annat: förslag till ett moderniserat system för strategisk planering, förslag till en integrerad modell för makro- och budgetprognoser, instruktioner och styrdokument för en modern budgetprocess med utgiftsramar för en flerårsperiod och förslag på interna budget- och styrinstrument för myndigheterna. Alla förslag bygger på förbättringar av redan existerande ukrainska budgetinstrument.

Ett relaterat men separat pilotprojekt visar på socioekonomiska skillnader för hur resurserna fördelas mellan kvinnor och män på lokal nivå i två städer: Luhansk och Ivano-Frankivsk. Piloten har lett till en efterfrågan från finansministeriet att fortsätta introduktionen av analyserna på nationell nivå.


Sidansvarig: Avdelningen för Europa och Latinamerika

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän