Bahdan Maslyh från kapacitetscentret för CSO:s Gurt, Vitali Jarinicj från medieorganisationen Telekritika och Zoryana Misjcjuk från miljöorganisation Mama-86 är alal en del av civilsamhället i Ukraina.

Kärnstödet till ukrainska civilsamhällesorganisationer syftar till att stärka organisationerna för att kunna öka sitt inflytande som påtryckare och att utkräva ansvar. Fr. vä. Bohdan Maslytj, Vitali Jarinicj och Zoryana Misjcjuk.

Foto: Global Reporting/Jana Frolén

resultatexempel

Svenskt stöd stärker civilsamhället i Ukraina

Publicerad: 11 juni 2013 Uppdaterad: 11 augusti 2014

Ukrainska icke-statliga organisationer blir öppnare och effektivare. De tar fram strategiska planer, arbetar med demokratiska interna system och förbättrar administrativa rutiner med hjälp av ett svenskt kärnstödsprogram. Det i sin tur bidrar till att organisationerna kan öka sitt inflytande i samhället och politiken.

Kärnstöd till ukrainska civilsamhällesorganisationer inleddes åren 2009/2010 i samband med framtagandet av den nya policyn för Sveriges utvecklingssamarbete med Ukraina 2009 – 2013. Kärnstödet syftar till att stärka organisationerna för att de ska kunna öka sitt inflytande som påtryckare och med att utkräva ansvar .

En ledande princip för Sidas arbete i Ukraina är att stödja organisationer som bedöms vara strategiskt viktiga för två huvudområden – miljön/naturresurser och demokratiskt samhällsstyrning/mänskliga rättigheter. En av dessa är miljöorganisationen Mama-86 som har funnits i mer än 20 år och som har 17 lokala avdelningar. Generalsekreteraren Zoryana Misjcjuk förklarar betydelsen av kärnstödet genom att dra en parallell med en gammal saga om en hungrig man:

– Sverige kan ge en hungrig man en fisk, men det är mer långsiktigt att lära honom att fiska på egen hand. Kärnstödet är just ett sådant fiskespö som ger oss en möjlighet att på sikt själva kunna driva projekt utan externt stöd, säger Zoryana Misjcjuk, generalsekreterare på miljöorganisation Mama-86.

Två andra pionjärer som deltar i kärnstödsprogrammet är Telekritika, en ickestatlig organisation som utvecklar oberoende journalistik, och Gurt, ett kapacitetscenter för civilsamhällets aktörer. Vi träffas i Mama-86 lokaler i ett lugnt kvarter i centrala Kiev. Värden bjuder gästerna på starkt nybryggt kaffe och vi skämtar om att kaffets kvalité kan vara en alternativ måttstock för en organisations utveckling.

Representanter för de tre organisationerna berättar att kärnstödsprogrammet inleddes med att svenska experter analyserade förutsättningarna för de tre civilsamhällesorganisationerna att ta emot svenskt bistånd. En komplex revision mynnade sedan ut i 12-15 konkreta rekommendationer som organisationerna skulle ta itu med under några månader.

En typisk ukrainsk civilsamhällesorganisation kännetecknas av att den har bildats kring en stark ledare, vilket gör organisationen mycket sårbar. Därför har Sidas stöd syftat till att få organisationerna att tydliggöra de olika rollerna med styrelse, ledning och kansli, samt att löpande göra revisioner och att arbeta aktivt med hållbarhet.

– Vissa tycker att det helt enkelt är fel att ge medel för att bygga upp institutioner i korrupta länder. Men i själva verket måste man stödja infrastrukturen och utveckla organisationer så att de blir kvalificerade för att överhuvudtaget kunna få projektbistånd, säger Olga Sandakova, programhandläggare på Sveriges ambassad i Kiev.

Inom ramarna för kärnstödet arbetar de berörda organisationerna med strategiska planer utifrån ett resultatbaserat ramverk. Det i sin tur bäddar för goda förutsättningar för bra slutresultat även efter projektets slut. Det lokala ägarskapet är ett av målen för svenskt bistånd i Ukraina.

– Med Sidas stöd kan vi förena enskilda projektfinansierade aktiviteter i en gemensam strategi, vilket ger bättre resultat gentemot målgruppen. Vi har exempelvis samlat ihop alla olika hjälpverktyg – om hur man kan göra en presentation eller hur en studiecirkel fungerar enligt svenskt koncept – på en webbplattform som organisationer kan ta del av, berättar Bohdan Maslytj från Gurt, ett kapacitetscenter för ickestatliga organisationer.

Kärnstödsfinansieringen bidrar också till ett erfarenhetsutbyte emellan olika typer av ukrainska civilsamhällesorganisationer. Alla tre organisationerna berättar hur de får frågor från andra organisationer och försöker stödja dem på vägen.

Sida var tidigt ute med organisationsstöd och satte tillsammans med Mott Foundation en trend som det idag finns en växande samsyn kring, framför allt från amerikanskt håll genom USAID och Soros Foundation. Parallellt ser Sida det som angeläget att fortsätta arbeta för en bättre samordning och harmonisering mellan givarna, för att stödet till civilsamhället ska bli så effektivt som möjligt:

– När de danska biståndsgivarna såg våra dokument, så sa de genast att det blir lätt att samarbeta med oss, säger Vitali Jarinicj från Telekritika.

Fakta organisationsstöd till civila samhället i Ukraina:

Insatsens huvudsakliga mål är ett bättre samspel mellan civilsamhället och staten genom samarbete med ett begränsat antal organisationer som Sida bedömt strategiska utifrån samarbetsstrategins två sektorer – miljön/naturresurser och demokratiskt samhällsstyrning/mänskliga rättigheter.

Sida har våren 2013 ett avtal med åtta organisationer och ett tiotal väntar på en systemrevision. Samarbetet har resulterat i att ukrainska organisationer har fått en ökad förståelse för att öppna och effektiva interna strukturer ger bättre möjligheter till hållbarhet och inflytande.

Totalt har Sida budgeterat 57,7 miljoner SEK för perioden 2010-2016.


 

Sidansvarig: Avdelningen för Europa och Latinamerika

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän