Nebahat Akkoç in Turkey works for women's rights.

Nebahat Akkoç engagerar sig för kvinnors rättigheter och demokrati trots att hon utstått tortyr och blivit änka på grund av sitt och makens arbete.

Foto: Hasan Aҫan

Resultatexempel

Arbete för kvinnors rättigheter i Turkiet

Publicerad: 25 juni 2014 Uppdaterad: 26 juni 2014

Organisationen Kamer började sin verksamhet i Sydöstra Turkiet redan 1997. Då var det ett litet kontor med några kvinnor som ville hjälpa andra kvinnor. Men historien börjar egentligen tre år tidigare då en kvinna vid namn Nebahat Akkoç ville förstå varför allt våld pågår. Hur fungerar det och varför är våldet mot kvinnor extra utstuderat och systematiskt?

Nebahat Akkoç deltog redan som ung i en fackföreningsrörelse för lärare, något som var mycket farligt i början på 1990-talet - särskilt för Kurder. Sexton av hennes kollegor försvann. De arresterades och mördades. Samma öde drabbade hennes man och en dag i februari 1994 blev hon själv arresterad.

-        Jag var den enda kvinnan som arresterades vid det här tillfället. Vi blev alla utsatta för tortyr till dess vi nästan dog. Jag märkte samtidigt att tortyren mot mig var annorlunda. De riktade in sig på mitt kön och våldet var väldigt utstuderat.

Arresteringen och tortyren hindrade bara tillfälligt hennes kamp för mänskliga rättigheter. Ett år höll hon sig hemma innan hon började aktivera sig för kvinnor.

-        När jag var hemma började jag fundera över hur livet är för kvinnor. Hur jag själv kände inför att som änka inte kunna röra mig fritt ute. Gjorde jag det kunde andra börja skvallra och se mig som en ”dålig kvinna”.

Våldet mot kvinnor är utbrett i Sydöstra Turkiet. Fattigdomen gör sig ständigt påmind och arbetslösheten är hög. De flesta som bor här är kurder och de har utsatts för mycket svår förföljelse och förnekats som folkgrupp. Våldet påverkar alla och har spridit sig in i familjerna.

Kvinnocenter och jämställdhetsorganisationer har en mycket viktig funktion i samhället och Kamer har nu kontor i 23 provinser. De arrangerar kurser, seminarier, workshops och har aktiviteter för barn.  Syftet är att minska våldet mot kvinnor, stärka deras självkänsla, öka deras kunskap om sina rättigheter och utbilda dem i entreprenörskap för att öka deras chanser att få jobb.

-        Genom att känna till sina rättigheter och förstå att våld inte är en naturlig del av vardagen kan kvinnor börja ifrågasätta och ställa krav. Att stå upp för sig själva och få självrespekt. Om en kvinna stärks hjälper hon tio andra. Och så fortsätter det, säger Nebahat. 

Många av kvinnorna hon möter har blivit bortgifta redan som barn. Nebahat berättar att 33 procent gifter sig innan de är 18 år, ibland så unga som 13-15 år även om det är emot lagen. Ofta är det arrangerade äktenskap.

Ett annat svårt problem är hedersrelaterade mord. Det är vanligtvis ett gemensamt beslut inom en familj att en flicka eller kvinna ska mördas. Orsaken kan vara att hon blivit med barn utan att vara gift, att hon burit ”fel” kläder, pratat med en väninna familjen ogillar eller liknande. Orsakerna varierar men det som är gemensamt är enligt Nebahat att kvinnan varit ”olydig”.  

-        Ofta får en ung manlig familjemedlem under 18 år döda kvinnan. Då får han 34 månader fängelse. Men på senare tid har det blivit lite bättre. Strängare straff där även de som varit med och beslutat om mordet straffas, förklarar hon.

När Kamer hjälper kvinnor som riskerar hedersrelaterade mord utgår de alltid ifrån vad kvinnan själv vill. Vill hon gå till domstol hjälper de till med advokat. Vill hon försöka försonas med familjen kan de prata med dem. Ofta tar de då hjälp av någon som de vet att familjen lyssnar på, exempelvis en imam, politiker, affärsman. 

Även om det förekommer mycket våld mot kvinnor i Sydöstra Turkiet poängterar Nebahat att de som bor här självklart inte är extra våldsbenägna, vilket är en fördom hon ofta möter.

-        Samma sak skulle hända hos andra om de levde under de här svåra omständigheterna med fattigdom, stor arbetslöshet och konflikt mellan olika grupper. Vi är alla människor. Vi är alla lika.

Sidansvarig: Avdelningen för Europa och Latinamerika

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän