Muhittin Aslan från projektgruppen i Gaziantep på promenad i staden, som med stöd från SKL ska bli en säkrare stad.

Muhittin Aslan från projektgruppen i Gaziantep på promenad i staden, som med stöd från SKL ska bli en säkrare stad.

Foto: Lars Wendel

resultatexempel

I Gaziantep är Karlstad Sveriges viktigaste stad

Publicerad: 8 juli 2009 Uppdaterad: 17 juni 2014

När Karlstads kommuns representanter träffade sina turkiska kollegor vid inledningen av ett kommunsamarbete så såg de bara män. Inte en kvinna i sikte i ett program som påstår sig som mål ha stärkt demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna. Men det händer saker, påstår Magnus Persson, projektledare i Karlstad.

Vi arbetar med fyra städer i sydöstra Turkiet, där folk är kulturkonservativa och mycket religiösa. Kvinnan respekteras inom familjen men ges inte plats i det offentliga livet.

Men förändringens vindar blåser också här. I den största staden, Gaziantep, vill man se en utveckling i västerländsk riktning. Här finns många utbildade kvinnor. På några år har Magnus Persson sett stora förändringar.

Attityderna förändras och vi ser en positiv process. I Gaziantep lyfter politiker och tjänstemän själva fram detta. I de mindre städer längre österut där vi arbetar är det mycket svårare och kommer att ta tid.

Karlstads kommunsamarbete handlar mycket om stadsplanering. För att lyssna på kvinnornas synpunkter har enkäter gjorts på gatan om hur de vill se sin stad.

Många kommuner deltar

Hela detta Sida-finansierade samarbete involverar fem svenska och 23 turkiska kommuner och pågår mellan 2006 och 2010 åtminstone. Karlstad har breddat sitt samarbete genom EU-finansiering. Därigenom bygger vi upp ett bredare, långsiktigt samarbete, säger Magnus Persson.

Karlstad och Gaziantep är nu vänorter. Därigenom engageras många fler. Man har inlett miljösamarbete, organiserat ungdomsutbyten, fotoutställningar och musikevenemang, och även tagit fram en turistguidebok. I Karlstad bor en del svenskar med turkiskt ursprung, vilket leder till många spännande kontakter och idéer.

Ett par andra stora frågor, som inblandade tjänstemän och politiker brottas med i samarbetet är riskhantering och maktdelning.

Riskhantering handlar om att kommunen måste analysera och planera för hur de ska hantera risker – alltifrån att bygga om trottoarkanterna så att rörelsehindrade kan ta sig fram, till att ha en beredskap vid jordbävningar och översvämningar.

– De har inte haft någon tradition av att analysera och förebygga risker, säger Magnus Persson.

Maktdelningen är en väldigt tydlig demokratifråga. Traditionellt är borgmästaren stark i en turkisk stad. Politiskt ansvar och tjänstemannaansvar blandas ihop.

– Vi har arbetat med att renodla rollerna och haft jättebra diskussioner med våra kollegor.

Nyfikenhet och engagemang

Rolf A. Karlson, som samordnar hela det svensk-turkiska samarbetet på SKL – Sveriges kommuner och landsting – poängterar det turkiska engagemanget för samarbetet.

– Alla kommunerna är oerhört sugna på internationella kontakter. För många är det första gången de får det. De är nyfikna och vill lära sig.

Turkiet har varit väldigt centralstyrt, men arbetar med en decentraliseringsreform. Det svenska samarbetet stärker då kommunerna gentemot centralmakten och i deras självförvaltning.


Sidansvarig: Avdelningen för Europa och Latinamerika

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän