turkiet

Utvecklingen i Turkiet

Publicerad: 17 juni 2009 Uppdaterad: 4 augusti 2015

Turkiet är en geografisk och kulturell bro mellan Europa och Mellanöstern. Ett flerpartisystem infördes efter andra världskriget, men demokratin har haft svårt att få fäste. Landet förhandlar om EU-medlemskap och vissa reformer är på gång, men mycket återstår att göra.

Sedan 2002 domineras turkisk politik av det islamkonservativa Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP), som segrat stort tre val i rad. Partiets grundare Recep Tayyip Erdoğan var premiärminister fram till 2014 då han valdes till president.

AKP:s framgångar beror på att partiet har fört en ekonomisk politik som förbättrat situationen för flertalet, samtidigt som det gett en röst åt islam. Efter hand har dock partiet blivit allt mer auktoritärt.

2012 bildades Folkets demokratiska parti (HDP) som är ett pro-kurdiskt parti där kvinnor ska ha hälften av alla platser på partiets röstsedlar. I parlamentsvalet 2015 nådde HDP över 10-procentsspärren och kom in i parlamentet.

Sedan 2005 förhandlar EU med Turkiet om medlemskap. För att detta ska bli verklighet krävs att Turkiet anpassar lagstiftning och administrativa system till EU:s regler. I dagsläget är dock ett turkiskt EU-medlemskap avlägset.

Mänskliga rättigheter

Godtyckliga fängslanden, tortyr, våld och hot har länge varit en realitet i Turkiet. De senaste tio åren har dock situationen åtminstone delvis förbättrats. 2013 drabbades AKP-regeringen av de hittills största folkliga protesterna mot dess styre. Polisens våld mot demonstranterna ledde till omfattande kritik, också utanför landet. Regeringen svarade med att försöka strypa oberoende röster, bland annat genom lagar som kraftigt begränsade tillgången till internet. Turkiet är också ett av de länder i världen där flest journalister sitter fängslade.

Sociala förhållanden

Omkring en fjärdedel av Turkiets befolkning är under 15 år och befolkningen växer med drygt en miljon per år.

Turkiet är ett på många sätt ojämlikt samhälle, inte minst när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män. Inkomstklyftorna är stora och det råder betydande skillnader i ekonomisk utvecklingsnivå mellan olika delar av landet.

Ekonomi

Turkiet har naturtillgångar i form av bland annat mineraler, men mycket begränsad tillgång på olja och naturgas. AKP började sin regeringstid 2002 med snabba reformer. Landet moderniserades och levnadsstandarden ökade. Den ekonomiska tillväxten 2010 var 8,9 procent, och BNP per invånare har ökat kraftigt.

Den politiska osäkerheten påverkar dock landets ekonomiska utveckling och den turkiska valutan har sjunkit kraftigt i värde.

AKP kom till makten som ett "rent" parti, men de senast åren har partiet drabbats av en omfattande korruptionsskandal med flera ministrar inblandade.

Kurdernas situation

Antalet kurder i Turkiet uppskattas till cirka tolv miljoner – nästan en femtedel av befolkningen. Före 1990 kallades Turkiets kurder officiellt för "bergsturkar" och var förbjudna att tala sitt eget språk och bilda egna politisk partier.

1978 bildades Kurdistans arbetarparti (PKK) och på 1980-talet inleddes ett långt inbördeskrig mellan PKK och den turkiska staten. 1991 greps PKK:s ledare Abdullah Öcalan och dömdes till döden, senare omvandlat till livstids fängelse. PKK drog efter förhandlingar tillbaka sina styrkor från turkiskt område och även om konflikten periodvis blossat upp så har situationen för den kurdiska befolkningen kraftigt förbättrats.

Kriget i grannlandet Syrien påverkar Turkiet starkt. Turkiets regering utsätts för allt starkare internationella påtryckningar att ingripa för att skydda de syriska kurderna, inte minst i staden Kobane som ligger på gränsen till Turkiet.


Sidansvarig: Avdelningen för Europa och Latinamerika

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän