Jovana Tripunovic, projektledare på organisationen Belgrade Open School, BOS

Transparenslistan på webben har bidragit till att göra studenter mer uppmärksamma på korruption vid universiteten, menar Jovana Tripunovic, projektledare på Belgrade Open School.

Foto: Susanna Wasielewski Ahlfors/Sida

resultatexempel

Större öppenhet ger ökat förtroende och demokrati

Publicerad: 2 oktober 2013 Uppdaterad: 27 juni 2014

Om medborgarna inte får reda på vad som beslutas eller kan ställa de styrande till svars, då kan man inte tala om en verklig demokrati. I Serbien vill Palmecentret stärka civilsamhället i att kräva större öppenhet hos landets styrande, och därmed bli en viktigare kraft att lyssna på.

– Om du tar din examen vid ett universitet som är känt för korruption, då påverkar det ditt diplom och framtida karriärmöjligheter negativt.

Det säger Jovana Tripunovic, projektledare på organisationen Belgrade Open School (BOS) i centrala Belgrad. Sedan nästan två år tillbaka arbetar de med ett projekt för att minska den höga korruptionen på landets universitet.

BOS utgångspunkt är att om transparensen är hög och all information finns tillgänglig på universitetens webb, då är det svårare att ta ut mutor eller extra avgifter. Men det krävs också att studenterna blir medvetna om att korruption utgör ett problem som i slutändan drabbar dem själva, och hur de kan agera för att motarbeta det.

– Det största problemet är att många studenter krävs på extra avgifter under sin studietid, utan att ha en aning om vad de betalar för. Om fakulteten är tydligare med att kommunicera vilka avgifter som finns och vad de går till, då blir det svårare att ta betalt för saker som ska vara gratis, fortsätter hon.

Belgrade Open School är en av de 15 organisationer som Palmecentret samarbetar med, inom sitt Sida-finansierade program för att öka transparens och ansvarsskyldighet, med hjälp av aktörer inom civilsamhället. En första del av Jovana Tripunovic och hennes kollegors antikorruptionsprojekt har handlat om att kontakta alla universitet och begära ut information, bedöma hur de svarade på förfrågan samt studera hur mycket information som finns på deras webbsidor. Därefter har ett transparens-index över alla institutioner satts samman på webben och kommunicerats i såväl media som direkt till studenterna.

De har även engagerat studenterna, framför allt genom sociala medier, och låtit dem svara på enkäter om korruption på sina universitet. Nästa fokus blir att få studenterna att använda sig av den nationella transparenslistan när de söker till ett universitet, vilket i sin tur skulle kunna påverka lärosätena. En del av de fakulteter som ligger bra till på listan har redan gått ut och kommunicerat det utåt. Andra, som fått sämre betyg, ska få hjälp av BOS att förbättra sig. Här spelar organisationens renommé i media en viktig roll för att få universiteten att lyssna, menar Jovana Tripunovic, oavsett om de accepterar den rekommendation de får eller ej.

De extra avgifter som studenterna ombeds att betala är ett problem, tvångsköp av kurslitteratur skriven av professorerna själva ett annat. Direkta mutor är däremot inte det största problemet, menar hon, men när det väl sker kan påföljden dessvärre utebli.

– Vi hade en stor skandal för fem år sedan i staden Kragujevac, där över tre fjärdedelar av alla professorer på juridiska fakulteten hade tagit emot mutor för att utfärda direkta examensintyg. En kvinna filmades till och med av en hemlig polis med dold kamera när hon tog emot ett kuvert med pengar. Men rättsprocessen mot dem pågår än idag, och trots filmbevisen så undervisar kvinnan fortfarande, som oskyldig tills dom har fallit.

Långdragna rättsprocesser är ingen ovanlighet i detta land. En blick ut genom de stora panoramafönstren i BOS kontor på 16:e våningen ger exempel på det. Ett par hundra meter bort syns några ruiner med rasade väggar inklämda mellan övriga byggnader; ett minne av NATOs bombningar under kriget. 14 år senare är markfrågan om vem som äger huset fortfarande inte löst, och tegelstenarna ligger kvar på marken.

Svårt hitta aktörer som vågar granska

 Danilo Milić på OPIC.

I Serbien, till skillnad från Sverige, är enskilda organisationer traditionellt svaga och bygger inte på frivilligarbete, förklarar Danilo Milić, programhandläggare på Palmecentrets (OPIC) kontor i Belgrad:

– Vi vill stärka civilsamhällets organisationer i den viktiga roll de kan ha för att skydda medborgarnas intressen och ställa de styrande till svars. Men det har varit svårt att hitta bra aktörer som vågar delta i ett program som ska granska de lokala makthavarna, eftersom de samtidigt får ett visst bidrag från kommunen, säger han.

De flesta lokala myndigheterna ser tyvärr inte fördelen med att bli granskade, trots att det skulle kunna fungera som en garanti för att de gör ett bra jobb. Istället blir bemötandet ofta ”vem är du att kontrollera mig?” eller ”vem representerar du?”.

En del framsteg har ändå gjorts berättar Danilo Milić och nämner några exempel:

– Vi hade en kommun som var väldigt dåliga på att kommunicera med sina invånare, och som åkte på studiebesök till svenska kommuner vilket gjorde ett starkt intryck. Efter det omarbetade de sin webbsajt så att den blev bättre på att ge information och ta emot frågor från allmänheten, samt började dela ut nyhetsbrev i invånarnas brevlådor.

En annan serbisk kommun som besökte Sverige började sedan omfördela sin budget utifrån olika behov, och kommuninvånarna engagerades i processen genom att få ansöka om pengar till olika projekt. Hur pengarna fördelades redovisades sedan öppet.

– Offentliga tjänstemän kommer aldrig bli öppnare för att svenska givare säger åt dem. Men om invånarna kräver det, då kan de skapa förändring, avslutar Danilo Milić.

Om stödet för ökad transparens och ansvarsskyldighet:

The Olof Palme International Center, eller Palmecentret, driver programmet Civil society programme for transparency and accountability in Serbia. Programmet pågår mellan 2012-2015 och finansieras av Sida med 23 790 000 kr.

Visionen är att ha starka, demokratiska och ansvarstagande civilsamhällsorganisationer som legitimt representerar medborgare och som blir lyssnade på av lokala beslutsfattare.

Palmecentret är den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. Sida finansierar merparten av organisationens samarbetsprojekt runtom i världen, med målet att verka för demokrati, mänskliga rättigheter och fred. Kontoret i Belgrad var det första av Palmecentrets kontor som öppnade utanför Sverige.

Om BOS:

Belgrade Open School  bildades 1993, som ett alternativt utbildningsprogram för duktiga studenter som ville få mer kunskaper och färdigheter än vad statliga universitetet kunde erbjuda. Utbildningen ger inget officiellt universitetsdiplom, men den är en erkänd kvalitetsstämpel i studenters cv inom den akademiska sfären och arbetslivet. Idag är inte längre studenter den största målgruppen, utan man jobbar även med bland annat offentliga myndigheter för att förbereda dem för hur de kan dra nytta av ett EU-medlemskap.

Verksamheten finansieras  framför allt av utländska givare, men även av serbiska ministeriet för unga och sport.

 


 


Sidansvarig: Avdelningen för Europa och Latinamerika

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän