Att uppskatta sopornas volym och innehåll är en del av det viktiga arbetet med att göra ordentlig förstudier i ett miljöinfrastrukturprojekt. Lazeravac är en av 11 kommuner där mätningar genomförts.

Att uppskatta sopornas volym och innehåll, som här i byn Lazeravac, är en del av det viktiga arbetet med att göra ordentlig förstudier i ett miljöinfrastrukturprojekt.

Foto: Sida

resultatexempel

Samordningsprojekt ska ta bättre grepp om landets sopor

Publicerad: 3 september 2013 Uppdaterad: 19 juni 2014

Nästan alla serbernas hushållssopor hamnar på öppna läckande tippar. Om det hägrande EU-medlemskapet ska bli verklighet krävs enorma investeringar inom miljöområdet. Det är inte finansieringen som är huvudproblemet; det som saknas är förmågan och erfarenheten för hur man ska använda medlen på effektivast sätt.

Miljöfrågor har inte stått högst upp på de serbiska regeringarnas prioriteringslista. Men om ett EU-medlemskap ska bli aktuellt krävs enorma satsningar för att hantera avfall, avloppsvatten och minska luftföroreningarna – hela 4 miljarder euros behöver investeras de kommande 20 åren för att nå upp till en acceptabel standard. Bara 5 av de 26 avfallshanteringsregionerna i Serbien har idag en miljömässigt säker sophantering. I övrigt är det öppna tippar som gäller, med läckande lakvatten som kan förorena grundvatten och vattendrag.

Det finns pengar, lån och gåvor, att använda, men projekten saknas. Syftet med Sidas stöd är inte huvudsakligen att finansiera någon ny avfallsanläggning utan att hjälpa det serbiska ministeriet för energi och miljöfrågor att skapa en översikt över vilka behov som finns, vad som är viktigast att finansiera samt hjälpa kommunerna att genomföra de nödvändiga satsningarna.

Miljöinfrastrukturprojekt såsom avfallsanläggningar innebär enorma satsningar. Man kan räkna med att dessa projekt i Serbien består av 22 olika steg, som tillsammans tar omkring sju år att färdigställa. Förstudier och projektdokumentation är ofta det som tar mest tid, särskilt med de stora problemen att få marktillstånd i Serbien. Brist på dokumentation som inte sparas digitalt, och folk som byts ut på vägen, gör dessutom att risken är stor att man efter flera år glömt bort vad som gjorts i början.

– Sidas projekt ska hjälpa ministeriet att bygga upp en nationell databas som visar på de behov av avfalls- och avloppshantering som finns, för att lättare kunna prioritera vilka som ska få stöd. För att informationen ska vara användbar behöver även kommunerna lära sig att göra ordentliga förstudier, som visar att projekten är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara, samt visar att kommunerna har en genuin intention att genomföra och medfinansiera projekten, säger John Glazebrook, projektledare för det svenska stödet inom miljöinfrastruktur i Serbien.

Samtidigt behöver ministeriet klargöra var deras ansvar slutar och kommunernas börjar. Serbiens regioner är relativt autonoma, och som sådana har de tidigare fått direkta bidrag från utländska givare för att finansiera miljösatsningar, utan någon nationell koordinering.

Ministeriet får därför ta en större roll i att besöka och diskutera med kommunerna vad som är rimligt i ett första steg och hur de kan planera för ett projekt. Många kommuner vill göra stora satsningar på en gång, med t. ex. en förbränningsanläggning eller en avancerad källsorteringsterminal, vilket blir långt dyrare och svårare att genomföra.

Tariffrågan är också viktig: de löpande kostnaderna för det man bygger måste finansieras genom höjda tariffer, vilket sällan uppskattas av invånarna eller de politiska ledarna som måste ta den diskussionen med dem. Kommunerna behöver få hjälp att bedöma hur höga avfallstariffer en viss investering skulle innebära, och vad kommuninvånarna är beredda att betala.

Sidas insats innehåller även ett par pilotprojekt som ministeriet ska genomföra för att öka sin kompetens och praktiska erfarenhet. Ett av dem är den nya avfallsanläggningen i Pančevo, där skräp tidigare dumpats utan någon underliggande barriär som förhindrar det giftiga lakvattnet att rinna ut och förorena vattendrag. För fem år sedan investerade kommunen stora summor i att färdigställa en ny deponi och trots att nästan allt blev färdigbyggt kom man aldrig i mål. Istället fortsatte man att dumpa på de gamla tipparna. Nu ska flaskhalsarna lösas, genom att de tekniska problemen åtgärdas, platstillstånden blir klara och en bättre projektorganisation etableras där de som genomför projektet även är med på styrmötena, på plats i Pančevo.

Arbete i flera steg

Behoven av förbättrad avfallshantering i Serbien är enorma och för att möta dem måste man ta det i etapper.

– Att säkra avfallsbergen från att ytterligare förorena omgivningen är ett första steg, säger John Glazebrook. Efter det kan man satsa på sopförbränning, eller genomföra sopåtervinning i större skala. Det handlar samtidigt om att ändra människors beteende, vilket tar lång tid. Om människor ska vilja källsortera krävs att man inför en skatt på de sopor som slängs. Försöker man göra allt på en gång blir risken stor att folk fortsätter slänga på de gamla okontrollerade tipparna för att slippa en ökad kostnad.

Den politiska viljan är avgörande för att nå verkliga resultat. Efter förra årets regeringsbyte har miljöfokuset minskat och många människor på ministerierna bytts ut, vilket i sin tur orsakat förseningar i projektet. Men John Glazebrook tror att när EU nästa år ökar sina krav på resultat kommer det få ministeriet att snabba på sitt arbete med att möta en ökad miljöstandard. För den centrala regeringen likväl som för kommunerna  handlar det framför allt om att inse att förändringsprocessen är oundviklig:

– De kommuner som först vaknar upp och inser detta kommer att få det lättast att ställa om, och här krävs ett nationellt ledarskap. Den hjälp som erbjuds nu i början är ofta i form av bidrag, medan de som vaknar senare kommer erbjudas billiga lån, som måste betalas tillbaka, avslutar John Glazebrook.

Om projektet:

Syftet med Sidas stöd är att bistå Serbiens energi- och miljöministerium i att utveckla en mer systematisk ansats vad gäller att bedöma, förbereda och prioritera miljöinfrastrukturprojekt. Sida finansierar det treåriga projektet (2011-2013) som förlängdes i juli med ytterligare två år. Totalt uppgår stödet till 35 miljoner kronor.
Stödet har två huvudkomponenter. Den första komponenten handlar bl. a. om att utveckla en nationell miljöprojektdatabas som kan användas för att samla och prioritera vilka projekt som ska få stöd. Insatsen bygger också kapacitet på ministeriet i att ta fram konkreta och kostnadssatta handlingsplaner samt i att hjälpa regeringen att ge landets kommuner vägledning i deras arbete med miljöprojekt.
Den andra komponenten syftar till att ge det serbiska ministeriet konkret erfarenhet av att genomföra projekt genom små pilotprojekt som hjälper till att utveckla nationella policyer inom området, eller genom stöd till att ”lösa upp knutar” i mycket större pågående projekt.
Avsaknad av avloppsrening och modern avfallshantering är ett stort problem i Serbien. Sidas samarbetsprojekt har hittills fokuserat på avfallshantering eftersom Serbien ger de frågorna störst prioritet. Dessutom är ansvaret för vatten- och avloppsfrågorna delat mellan energi- och miljöministeriet samt jordbruksministeriet, vilket gör det svårare att planera och genomföra projekt.

Exempel på resultat:

  1. En genomförd utvärdering (2013) anser projektet framgångsrikt och konstaterar att 2 av 5 projektmål hittills har uppnåtts.
  2. Projektet har bidragit till framtagandet av en ”project pipe line”, en prioriteringslista som utgör ett bra underlag för val av investeringsprojekt. Projektet har även bidragit till att samordna andra givarstöd för projektutveckling i enlighet med Ministeriets prioriteringslista.
  3. Ministeriets kapacitet och kunnande vad gäller planering och genomförande av miljöinvesteringar samt givarkoordinering har stärkts betydligt.
  4. Konkret har en rad nyckeldokument för EU-närmande inom avfallssektorn tagits fram. Dokumenten (positionspapper, policyer, planer, kostnadsberäkningar m.m) hjälper Serbien att förtydliga sin policy i stora miljöfrågor. Detta är av avgörande betydelse för att Serbien ska kunna öka sin miljöstandard och förhandla om EU-medlemskap.

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän