Utbildning i resultatstyrd verksamhet  är en av de många aktiviteterna inom programmet. Här syns representanter från olika delar av inrikesministeriet delta i ett träningstillfälle vid Polishögskolan i Belgrad.

Fotograf Rikspolisstyrelsen

Utbildning i resultatstyrd verksamhet är en av de många aktiviteterna inom programmet. Här syns representanter från olika delar av inrikesministeriet delta i ett träningstillfälle vid Polishögskolan i Belgrad.

Gruppdiskussioner har varit en viktig del av utbildningen. Här diskuterar anställda inom byrån för strategisk planering hur man ska arbeta i enlighet med metodiken för resultstyrd verksamhet.

Fotograf Rikspolisstyrelsen

Gruppdiskussioner har varit en viktig del av utbildningen. Här diskuterar anställda inom byrån för strategisk planering hur man ska arbeta i enlighet med metodiken för resultstyrd verksamhet.

resultatexempel

Polisreform med svenska influenser

Publicerad: 28 augusti 2013 Uppdaterad: 26 juni 2014

Med en effektivare och mer välorganiserad polisverksamhet ökar möjligheterna att lösa brott och skapa en rättssäker stat. För Serbien är en reform av poliskåren även ett måste för att klara kraven för ett EU-medlemskap. Sedan många år samarbetar svensk polis med sina serbiska kollegor, och hjälper dem bygga upp en underrättelsestyrd verksamhet inklusive en modern kriminalteknik.

Fingeravtryck, DNA eller blodspår är exempel på bevis som kan hjälpa polisen att lösa ett brott. Men lika viktigt är ett underrättelsestyrt polisarbete som bygger på ett helhetstänk och en mängd olika informationskällor. Att förbättra sin kriminalteknik kan man göra på olika sätt men när det gäller att utveckla det underrättelsestyrda arbetet i Serbien har det varit avgörande att samarbeta med en poliskår i ett annat land. Det säger Dražen Maravić, projektansvarig på Serbiens inrikesministerium.

– Det är en enorm uppgift att utveckla en helt ny modell för vårt polisarbete, men vi har fått mycket bra stöd från den svenska polisen. De har inte bara kommit och levererat en färdig lösning som vi ska implementera utan snarare presenterat den svenska modellen, vilken vi analyserat tillsammans och sedan tagit fram förslag på vad som kan fungera för oss i Serbien, säger Dražen Maravić.

Ett önskat EU-inträde är en viktig morot för reformarbetet eftersom EU:s regelverk om justitie- och polisfrågor måste vara färdigförhandlade innan ett medlemskap kan bli aktuellt. En anpassning till EU:s regler för kriminalteknik innebär t.ex. att en man mordåtalad i Serbien även ska kunna dömas för tidigare stöldbrott begångna i Sverige, genom att domstolen accepterar svenska bevis. Något som idag inte är fallet.

EU kräver dessutom att den underrättelsestyrda verksamheten följer en enhetlig standard*, så att olika länders information accepteras och bevis samlas in på ett humant och korrekt sätt.

För Serbiens poliser innebär reformen att helt ändra sin inställning och tillvägagångssätt, menar Dražen Maravić och han lyfter fram ett exempel med våldsamma fotbollshuliganer. Istället för att bara se till det våldsbrott som huliganerna begått kan utredaren kontakta gränspolisen och se att de besökt Turkiet, samt kriminalpolisen som vet att de träffat narkotikalangare. Det i slutändan kan bidra till den större bilden av två huliganer som även säljer droger till fotbollssupportrar.

Mångåriga relationer

Svenska polisen har samarbetat med sina serbiska kollegor i många år men det aktuella programmet pågår mellan 2012 och 2014. Hans Järvestam från Polismyndigheten i Skåne arbetar som polisrådgivare åt det serbiska inrikesministeriet och han har många års erfarenhet av liknande uppdrag.

– Tiden är en viktig aspekt i den här typen av samarbete; det tar minst ett år innan man har byggt upp det förtroende som krävs för att komma in och föreslå hur ett annat lands myndighet ska arbeta. Att Sverige och Serbien är jämnstora länder gör det också lättare att applicera vår modell i deras land, säger Hans Järvestam.

Utvecklingsprojektet består av tre komponenter. Förutom Kriminalteknik – med ett nytt modernt träningslaboratorium på Polishögskolan i Belgrad – och underrättelsestyrd polisverksamhet – som omfattar utbildning, nya metoder och en unik databas – så är stöd till verksamhetsutveckling en viktig del. Sverige hjälper Serbiens inrikesdepartement att ta fram och genomföra en strategisk verksamhetsplan för att reformera polismyndigheten.

Intelligent underrättelsestyrt polisarbete handlar om att veta vad man ska uppnå och hur, så att man kan arbeta så effektivt som möjligt. Om ett sådant arbetssätt ska genomsyra hela organisationen måste varje polis vara delaktig och kunna se hur de bidrar till att uppnå målen. Det är en utmaning för de serbiska poliskonstaplar som tidigare fokuserat på att rapportera aktiviteter. När Drazen Maravic och hans kollegor besökte sina kollegor i Stockholm blev de imponerade av det svenska arbetssättet:

– Sverige har en avslappnad men professionell poliskår. Avstånden mellan poliser och deras chefer känns litet och cheferna verkar samtidigt väldigt självmedvetna om att alla individer gör det arbete som krävs för att nå uppsatta resultat. Det är något vi kommer att jobba för här hemma, tillägger han.

En femårig plan har tagits fram med hjälp av den svenska polisens täta mentorskap och den sjösattes för ett år sedan. Men att ändra en myndighets hela organisation är ett omfattande arbete menar Hans Järvestam:

– Att göra planer är en sak, men att genomföra dem är svårare. Nya arbetssätt och struktur innebär ju att maktpositionerna förändras, och det kan vara svårt och utmanande i en organisation som är mer hierarkiskt uppbyggd.

Genderfrågan genomgående

Jämställdhetsaspekten har också genomsyrat hela det svenskfinansierade projektet. En stor majoritet av cheferna inom Serbiens poliskår är män. Fram till 90-talet var inte kvinnor välkomna till landets polishögskola. Sedan antagningsreglerna ändrats har många kompetenta kvinnor tagit plats inom kåren men fortfarande saknas de inom toppskiktet.

– Vi har genomfört många utbildningar med chefer där vi lyft upp de internationella konventionerna om jämställdhet och visat på vikten av att lyfta fram kvinnor för att få en bra verksamhet. Det blev en kraftig ögonöppnare som gjort dem medvetna om problematiken, säger Hans Järvestam.

 

Om Polisreformprogrammet

Programmet genomförs som ett samarbete mellan det serbiska inrikesministeriet och svenska Rikspolisstyrelsen. Sida finansierar insatsen med 4 500 000 EUR. Programperiod: 2012-2014. Programmet ska stödja inrikesministeriets pågående reformprocesser av polisverksamheten och innehåller tre komponenter:
1)strategiskt stöd till genomförandet av inrikesministeriets utvecklingsstrategi 2011-2016 och handlingsplan.
2) inrättande av nationellt kriminaltekniskt utbildningscentrum
3) inrättande av ett system för underrättelsestyrt polisarbete.

Exempel på uppnådda resultat:

  • Inrikesministeriets första utvecklingsstrategi för 2011-2016 har antagits tillsammans med en första handlingsplan för att implementera den.
  • Ökad medvetenhet om resultatstyrt polisarbete.
  • Första version av handbok om underrättelsestyrt polisarbete har tagits fram (the ILP handbook.)
  • Pilotprojekt i underrättelsestyrt polisarbete genomfört i städerna Novi Sad och Kraljevo där 10 höga chefer i polisledningen har fått grundläggande utbildning om underrättelsestyrt polisarbete (ILP).
  • Påbörjat uppbyggnad av modernt träningslaboratorium på polishögskolan i Belgrad
  • Kursplan för ny brottsplatskurs framtagen och godkänd av inrikesministeriet.
  • En praktisk manual för insamling och undersökning av biologiska spår och
    skoavtryck har tagits fram.

För mer detaljerade resultat, se dokumentet Conclusions on performance.


* i enlighet med EU:s brottsbekämpande organ Europol. 


Sidansvarig: Avdelningen för Europa och Latinamerika

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän