Serbien

Utvecklingen i Serbien

Publicerad: 17 juni 2009 Uppdaterad: 2 september 2015

Sedan Balkankrigen har Serbien närmat sig Europa och är i dag kandidatland till EU. De sociala, ekonomiska och politiska problemen är dock fortfarande stora.

Det socialistiska Jugoslavien hölls ihop med stark hand av landets ledare Tito, men efter att Tito avled 1980 visade sig motsättningarna snart öppet med våldsamma konflikter och omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna som följd. Först 1995 upphörde striderna och det så kallade Daytonavtalet undertecknades. 1998-1999 uppstod ett nytt krig i den serbiska provinsen Kosovo, vilket fick Nato att bomba Serbien. Kosovokriget ledde till att FN tog över styret i Kosovo.

Även om krigen aldrig kom att föras på serbisk mark drabbades landet hårt av omvärldens fördömanden, Först sedan Serbiens starke ledare, Milosevic, förlorat valet 2000, kunde ett närmande till Europa ske. Efter krav från EU valde Serbien att samarbeta fullt ut med krigsförbrytartribunalen i Haag. Milošević utlämnades till Haag 2001, men avled 2006 innan rättegången hann avslutas. 2008 greps Radovan Karadžić, före detta ledare för den bosnienserbiska delrepubliken, och tre år senare den bosnienserbiske tidigare generalen Ratko Mladić.

I dag försöker den serbiska staten finna sin nya roll i Europa. Under en relativt kort period har landet varit med om upplösningen av Jugoslavien, upplösningen av unionen med Montenegro samt Kosovos självständighet.

Förhandling om EU-medlemskap

2014 inleddes förhandlingar mellan Serbien och EU om ett medlemskap. Viktiga krav på Serbien är reformer inom rättsväsende och offentlig förvaltning, bekämpande av korruption och organiserad brottslighet. Efter två års förhandlingar under EU:s medling lyckades Serbien och Kosovo 2013 också nå ett avtal om norra Kosovo. Serbien erkände inte reservationslöst Kosovos självständighet, men avtalet innebar att båda lovar att inte blockera varandras väg mot EU.

Mänskliga rättigheter

Oberoende medier spelade en aktiv roll i samband med Miloševićs fall år 2000. Yttrande- och pressfrihet garanteras i författningen från 2006, men det förekommer påtryckningar och hot mot medier och enskilda journalister. Diskriminering gentemot minoritetsgrupper, främst romer och HBT-personer, är ett problem.

Men det finns också positiva tecken. 2010 antog Serbiens parlament en resolution som fördömde massakern på omkring 8 000 muslimska män och pojkar i staden Srebrenica 1995 och 2015 greps åtta bosnienserber för inblandning i massakern. 2014 genomfördes för första gången på fyra år en Prideparad i Belgrad.

Ekonomi

Serbiens ekonomi lider fortfarande av sviterna efter Balkankrigen. Framväxten av en modern tjänstesektor har varit långsam. Mer än en fjärdedel av alla anställda arbetar inom statliga företag och offentlig förvaltning. Subventioner till stora, statliga och olönsamma företag gräver djupa hål i statskassan.

Hög arbetslöshet, ett kraftigt underskott i bytesbalansen, stort budgetunderskott, samt växande stats- och utlandsskulder och sjunkande BNP hör till de största problemen inför framtiden. En åldrande befolkning gör att pensionsutbetalningarna tar en fjärdedel av statsbudgeten.

Sociala förhållanden

År 2000 levde en tredjedel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen. Sedan dess har situationen förbättrats, men fattigdomen är fortfarande utbredd. I krigens spår har en omfattande brottslighet vuxit fram med människohandel, smuggling, korruption och tvätt av svarta pengar.

Våld mot kvinnor och diskriminering i arbetslivet är ett problem. Kvinnor är också underrepresenterade i politik och beslutsfattande.

I mars 2013 beräknades nära 27 procent av befolkningen vara arbetslös och av ungdomar under 30 år var mer än hälften utan arbete.

Under 1990-talet lämnade en halv miljon ungdomar Serbien. Detta, tillsammans med en negativ befolkningstillväxt, gör att Serbien hamnar på femte plats i världen vad gäller andelen äldre i befolkningen.


Sidansvarig: Avdelningen för Europa och Latinamerika

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän