En utomhusbassäng för vattenrening. En bro går rakt över vattnet där flera fiskmåsar har landat.

Ett av många reningsverk i S:t Petersburg som har fått svenskt stöd. Tidigare gick en stor del av avloppsvattnet rakt ut i floden Neva och vidare ut i Finska Viken.

Foto: Alexander Krishtop

Resultatexempel

Östersjön blir friskare när ryskt avloppsvatten renas

Uppdaterad: 3 oktober 2017

Nu har de sista stora utsläppen från större städer längs Östersjön åtgärdats. Det handlar om avloppsvatten från städerna Kaliningrad och snart också S:t Petersburg. Totalt har Sverige sedan slutet av 1990-talet gett stöd till ett drygt 30-tal VA-projekt i Östersjöregionen.

Åren efter Sovjetunionens upplösning inleddes arbetet med att minska de omfattande utsläppen av orenat avloppsvatten till Östersjön från Ryssland, Polen och de baltiska staterna. Östersjöstaternas samarbetsorganisation HELCOM identifierade 118 (blev senare drygt 160) så kallade Hot Spots, platser från vilka utsläppen var särskilt allvarliga, och som skulle åtgärdas. En av dessa var den ryska staden Kaliningrad med närmare 500 000 invånare som fram tills nu inte haft någon som helst modern avloppsrening.

– Det som skett nu är att de sista stora utsläppen till Östersjön åtgärdats. I de flesta fall handlar det om projekt som började för över tio år sedan. Redan nu märks till exempel en klar förbättring när det gäller vattenkvaliteten i Finska Viken jämfört med för bara något år sedan, berättar Lars Eklund som i mer än tjugo år arbetat på Sida med vatten- och miljöprojekt i Östersjöregionen.

Både tekniska och organisatoriska reformer

Det svenska stödet har gått till både investeringar i teknisk utrustning och till stöd för att reformera och utveckla gammalmodiga VA-bolag. I arbetet har Sverige bland annat samarbetat med finansiärer som den europeiska utvecklingsbanken EBRD, den nordiska investeringsbanken NIB och det nordiska finansieringsinstitutet NEFCO. Flera svenska kommuner har också varit engagerade.

Medel för miljöinsatser i Ryssland kommer från en budgetpost som heter samarbete i Östersjöregionen och följer en strategi som Sverige antog 2014.

– För närvarande förbereds inga nya samarbeten med myndigheter i Ryssland, utan det här är projekt som inleddes när situationen var en annan. Vi får inte glömma att det finns en stark egennytta för oss att engagera oss i reningsverken i Ryssland eftersom vi därmed bidrar till en bättre miljö i Östersjön, något som i högsta grad gagnar människor i Sverige, säger Lars Eklund.

Neva-projektet är det tredje större VA-projektet i S:t Petersburg. Nu åtgärdas hundratals direktutsläpp från både industrier och bostadsområden, avloppsvatten som tidigare gått rakt ut i floden Neva och runnit vidare ut i Finska viken. Samtidigt uppgraderas det norra reningsverket till vad som kallas HELCOM-standard.

Projektet i Kaliningrad har varit oerhört långdraget och började projekteras för femton år sedan. Kaliningrad, som saknar landförbindelse med Ryssland, har cirka 500 000 invånare och enbart ett gammalt reningsverk från 1920-talet. Nu har det nya reningsverket invigts. Resultatet kommer snart att märkas i form av stora förbättringar när det gäller vattnet i sydöstra Östersjön.

Reningsverk i Vitryssland

Sverige är också med och finansierar ett antal reningsverk i Vitryssland (Belarus). Där har det tidigare funnits en viss rening. Vitryssland ligger visserligen inte vid själva Östersjön, men många städer ligger i Östersjöns avrinningsområde. Totalt genomförs tretton projekt i Vitryssland som beräknas vara klara till år 2019. Som ett komplement till detta stödjer Sida också ett nätverk av lokala organisationer som arbetar med vattenfrågor i Vitryssland.

– Det handlar om tekniskt komplexa projekt där flera olika finansiärer är inblandade, berättar Anna Tufvesson som är rådgivare på Sida när det gäller vattenfrågor och en av dem som arbetat med projekten.

Svenska företag ligger i framkant när det gäller vattenrening och en stor del av kontrakten har efter upphandling gått till svenska företag, både konsulter och leverantörer av utrustning.

– Det ingår numera inte i vår uppgift att främja svenska företag, men vi kan ändå konstatera att i fallet Kaliningrad så har återflödet till Sverige faktiskt varit större än det bidrag vi lämnat för projektets genomförande, fortsätter Anna Tufvesson.

Därmed inte sagt att alla utsläppsproblem i Östersjön skulle vara lösta. Hoten idag kommer framför allt från jordbruk och djurfabriker i Polen och Ryssland. Där handlar det om mer diffusa utsläpp som inte kan lösas med större reningsverk, utan där det krävs hårdare krav på näringsidkare. Dessutom finns det faktiskt en stor svensk utsläppskälla kvar att åtgärda - industriutsläpp i Daläven.


Sidansvarig: Avdelningen för Europa och Latinamerika

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän