kosovo

Utvecklingen i Kosovo

Publicerad: 24 juni 2009 Uppdaterad: 2 september 2015

Kosovo är Europas yngsta land. Från att varit ett FN-protektorat efter frigörelsen från Serbien fick Kosovo 2008 sin självständighet.

Efter andra världskriget var Kosovo en självstyrande provins i den jugoslaviska delrepubliken Serbien. Självstyret upphävdes 1990 och ett allt hårdare förtryck tog sin början. Det dominerande partiet, Kosovos demokratiska förbund (LDK) förespråkade icke-våld, men vid mitten av 1990-talet började ett växande antal människor kräva en väpnad kamp för ett självständigt Kosovo.

Många anslöt sig till gerillagruppen Kosovos befrielsearmé (UÇK) som under 1998 utförde en rad attentat. Serbien svarade med omfattande våld mot civila vilket ledde till massflykt. 1999 inledde NATO bombanfall mot serbiska mål, vilket tvingade Serbiens ledare Slobodan Milosevic att dra tillbaka sina trupper från Kosovo.

Självständigheten

Under FN:s ledning byggdes ett lokalt självstyre upp. Under åren efter Kosovos självständighet övervakades Kosovo av en internationell styrgrupp där Sverige ingick. 2004 beslöt FN att skynda på processen om Kosovos framtid och den förre finländske presidenten Martti Ahtisaari utsågs att leda förhandlingarna.

2007 föreslog Ahtisaari att Kosovo skulle bli självständigt under internationell övervakning. I februari 2008 förklarades Kosovo självständigt och 2012 upphörde den internationella övervakningen.

Enligt författningen är Kosovo en demokratisk och odelbar republik. De viktigaste partierna är vänsterpartiet Kosovos demokratiska parti (PDK) med rötter i gerillarörelsen Kosovos befrielsearmé och Oppositionspartiet Kosovos demokratiska förbund (LDK).

Oenighet om vem som skulle få bilda regering efter valet 2014 gjorde att en ny regering kunde bildas först ett halvår senare, efter att en uppgörelse nåtts mellan PDK och LDK som gemensamt bildade regering.

Rättsväsende

I samband med självständigheten 2008 inrättade EU en så kallad polis-, tull- och rättsmission, EULEX, vars mandat löper fram till 2016. EULEX har i uppdrag att dels stärka Kosovos egen kapacitet på rättsområdet, dels väcka åtal för organiserad brottslighet, korruption och krigsbrott. Men 2014 anklagades även högt uppsatta personer inom EULEX själva för korruption.

Erkännande

Hittills har närmare hundra länder (däribland Sverige) erkänt Kosovo. Serbien och Bosnien-Hercegovina har vägrat erkänna Kosovos självständighet, liksom flera EU-stater. Kosovo är inte heller erkänt av FN.

Sedan 2014 har ett visst närmande skett mellan Kosovo och Serbien, men fortfarande är spänningarna stora, också mellan den serbiska minoriteten och den albanska majoriteten i Kosovo.

Stor internationell närvaro

Kosovo har inga formella relationer till EU, eftersom alla medlemmar inte erkänt självständigheten, men EU är Kosovos största bidragsgivare. Sedan 2000 har Kosovo tagit emot cirka 1,4 miljarder euro i EU-stöd.

Den Nato-ledda internationella styrkan KFOR finns kvar i Kosovo och ansvarar för säkerheten i landet. I början av 2013 uppgick antalet KFOR-soldater till 5000.

Ekonomi och näringsliv

Jordbruk och gruvdrift är basen i ekonomin, den inhemska industrin är svag och exporten blygsam. De pengar som emigranter skickar hem står för närmare en sjättedel av BNP.
Kosovo är ett av Europas fattigaste länder och en dryg tredjedel av Kosovos invånare räknas som fattiga. Den officiella arbetslösheten uppgår till 45 procent. Den svarta ekonomin tros vara omfattande med knarkhandel, cigarrettsmuggling, prostitution och människohandel.

Sociala frågor

Både hälsovården och utbildningssystemet har stora brister. Det finns varken tillräckligt med skolor eller utbildade lärare. Enligt Unicef förekommer barnarbete inom många branscher.
Kosovo finns inte med på FN-organet UNDP:s Human Development Index, men en beräkning från 2012 visade att Kosovo skulle hamna på 87:e plats.


Sidansvarig: Avdelningen för Europa och Latinamerika

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän