Bosnien-Hercegovina

Utvecklingen i Bosnien-Hercegovina

Publicerad: 17 juni 2009 Uppdaterad: 27 maj 2015

Fredsfördraget i Dayton 1995 gjorde slut på kriget i Bosnien-Hercegovina. Det gav också Bosnien en mycket komplicerad författning med en svag stat som försenar nödvändiga reformer.

Dagens Bosnien-Hercegovina uppstod 1991 ur spillrorna av det sönderfallande Jugoslavien och föll i sin tur nästan genast isär i ett förödande inbördeskrig. När kriget upphörde blev Bosnien en internationellt övervakad nation i två delar. Ännu många år efter fredsuppgörelsen 1995 är den inre splittringen stor och de etniska motsättningarna fortsätter att prägla landet.

I kriget dödades uppskattningsvis 100 000 människor. En majoritet av dem var bosniaker och runt hälften civila. Cirka 10 000 personer var fortfarande rapporterade som saknade 20 år efter krigsutbrottet.

Kriget ledde till att hälften av invånarna – över två miljoner människor – flydde till andra länder eller inom Bosnien. 2012 fanns fortfarande omkring 100 000 internflyktingar i landet.

Bosnien-Hercegovina är i dag ett etniskt segregerat land. De flesta serber bor i Republika Srpska, medan kroater och bosniaker dominerar var sin del av Federationen. Men det finns de som vill ändra på saken. I februari 2015 blev en nio månaders pojke i Sarajevo den förste i det självständiga Bosnien-Hercegovina att registreras som "bosnier". Hans föräldrar hade i protest mot den etniska uppdelningen vägrar registrera sitt barn som antingen "bosniak", "serb", "kroat" eller "annan".

Ekonomi och näringsliv

Bosnien-Hercegovina hade före kriget en industribas byggd på bland annat gruvdrift, metallindustri och skogsbruk. Halva Bosniens industrikapacitet förstördes under kriget 1992–1995 och har inte återhämtat sig. Mellan 2000 och 2008 låg dock tillväxten i snitt på 5–6 procent, men har sedan dess fallit. Landets BNP ligger fortfarande under nivån före kriget och utgör en knapp tredjedel av genomsnittet för EU-länderna, räknat per capita.

Arbetslösheten är extremt hög. Den officiella siffran ligger över 40 procent, och för unga kan den vara omkring 60 procent. Bosnien är ett av Europas allra fattigaste länder. Ungefär en bosnier av fem beräknas leva under fattigdomsgränsen. För barn är siffran en av fyra.

För många bosnier är pengar som släktingar utomlands skickar hem en viktig inkomst. Pengaförsändelser från utlandet beräknas utgöra omkring en femtedel av landets BNP.

2014 hölls stora protestdemonstrationer i landet. Protesterna, som inte hade några etniska undertoner, gällde uteblivna löner och pensioner, men också politikernas oförmåga att göra något åt den ekonomiska situationen och den höga arbetslösheten. Många hoppades på en "bosnisk vår" men proteströrelsen ledde inte till några stora förändringar.

Närmande till EU

EU erkände 2003 Bosnien-Hercegovina som potentiellt kandidatland och 2008 undertecknades ett så kallat stabiliserings- och associeringsavtal men sedan dess har inte mycket hänt. EU kräver reformer på en rad områden för att gå vidare i medlemskapsprocessen.

Starka önskemål finns också om ett bosniskt medlemskap i Nato. 2010 beslöt Nato om en aktionsplan som beskrev villkoren för ett framtida medlemskap för Bosnien-Hercegovina.

Komplicerad struktur

Ett av de stora problemen i Bosnien-Hercegovina är den komplicerade administrativa strukturen som är ett resultat av Dayton-avtalet. Den statliga förvaltningen är mycket svag med många nivåer och det råder stor oklarhet i ansvarsfördelningen. Landet är en stat med två självstyrande delar: det serbdominerade Republika Srpska och det bosniakisk-kroatiska Federationen Bosnien-Hercegovina.

På nationell nivå delas den verkställande makten mellan ett trehövdat presidentråd bestående av en bosniak, en kroat och en serb.

Bosnien förvaltas till stor del av den "höge representant" som tillsattes genom Daytonavtalet för att samordna återuppbyggnaden. Den höge representanten har långtgående befogenheter att utfärda och dra tillbaka lagar samt att avsätta tjänstemän och politiker som anses förhindra fredsprocessen.


Sidansvarig: Avdelningen för Europa och Latinamerika

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän