Palestina

Utvecklingen i Palestina

Publicerad: 17 juni 2009 Uppdaterad: 30 april 2015

I över 60 år har konflikten mellan Israel och Palestina pågått och i dag är fredsprocessen låst. Den israeliska ockupationen och de återkommande Gaza-krigen har gjort katastrof till ett normaltillstånd för många palestinier och beroendet av bistånd är stort.

Sveriges och EU:s arbete i Palestina bygger på en tvåstatslösning som parterna ska förhandla fram. Utgångspunkten är 1967 års gränser men i dag är läget låst. När framsteg i fredsprocessen gjorts har de snart följts av motgångar.

Den palestinska myndighetens svaga ekonomi och det starka biståndsberoendet är dock faktorer som försvårar statsbyggandet. Dessutom fördyras och försvåras biståndsarbetet av de restriktioner som den israeliska ockupationen innebär.

På Västbanken finns den Fatah-dominerade officiella palestinska myndigheten, men Gazaremsan styrs i praktiken av Hamas. Detta, i kombination med Israels blockad, gör det svårt för de palestinska myndigheterna att agera i Gaza. Efter ett antal misslyckade försök att försonas bildade Hamas och Fatah 2014 en samförståndsregering.

Situationen vad gäller mänskliga rättigheter uppvisar stora brister. Rättssäkerheten är svag och kränkningar begås både av Israel, den palestinska myndigheten och de facto-regeringen i Gaza. Den negativa utvecklingen påverkar inte minst kvinnors situation, i synnerhet i Gaza.

2014 fattade den svenska regeringen beslut om att erkänna staten Palestina. 2015 blev Palestina medlemmar av den internationella brottsmålsdomstolen ICC. Medlemskapet innebär att Palestina kan dra Israel inför domstolen, men också att palestinier själva kan ställas inför rätta.

Katastrof – en vardag i Gaza

Krigen i Gaza 2009, 2012 och 2014 har skapat nya akuta behov hos befolkningen. När vapenvilan ingicks sommaren 2014 hade kriget pågått i sju veckor och fler än 2 100 palestinier hade dödats enligt FN som uppskattade att majoriteten av de dödade var civila, varav flera hundra barn. Över 400 000 palestinier hade flytt sina hem i områden som varit mål för israeliska anfall. På den israeliska sidan hade missilattackerna skördat sju civila dödsoffer. 66 soldater hade mist livet sedan markoperationen inleddes.

Den materiella förödelsen efter kriget var enorm. Hus, elnät, vatten- och avloppssystem behöver byggas upp igen. Men Israels blockad tillåter en mycket begränsad import. Fyra av fem Gazabor lever i dag på humanitärt stöd från omvärlden och det privata näringslivet har i princip ingen möjlighet att exportera.

Ett örike på land

På Västbanken är situationen bättre än i Gaza. Men fortfarande lever ungefär hälften av befolkningen i fattigdom. På Västbanken låg arbetslösheten 2011 på 16 procent medan närmare hälften av alla i Gaza saknade jobb.

Medan Gaza är helt isolerat så är problemet på Västbanken att området styckats upp i mindre öar. Israels separationsbarriär (som muren kallas) och andra israeliska restriktioner som ska skydda israeliska illegala bosättningar på ockuperat område, stänger effektivt av de palestinska områdena från varandra. Resultatet är bland annat en svag ekonomisk utveckling och begränsningar i möjligheter till sjukvård och utbildning. Stora delar av separationsbarriären har byggts på palestinsk mark. För att ta sig från en del till en annan tvingas palestinier stå i timslånga köer till de passager som kontrolleras av israelisk militär.

Enligt FN-organet OCHA fanns 2012 israeliska bosättningar på 43 procent av Västbankens mark. Bosättningarna expanderar i strid med folkrätten och konsekvensen är att de palestinska områdena töms på folk, det senaste året har antalet anbud för nybyggnationer tredubblats. 1992 fanns cirka 100 000 israeliska bosättare på Västbanken, 20 år senare uppgår antalet till 520 000 inklusive Östra Jerusalem. Förstörelse av palestinsk egendom och kränkningar av palestinska rättigheter i strid med folkrätten är vanligt förekommande.

Dragkamp om den heliga staden

Jerusalem är en viktig stad både för judar, muslimer och kristna. Israel menar dock att Jerusalem är deras huvudstad, vilket inte accepterats av FN och internationella samfundet. Palestinierna ser östra Jerusalem som huvudstad i en framtida palestinsk stat.

I östra Jerusalem bor drygt en kvarts miljon palestinier. Samtidigt expanderar de israeliska bosättningarna även här och palestinierna drabbas allt oftare av vräkningar och svårigheter med byggnadstillstånd för bostäder.


Sidansvarig: Avdelningen för Asien, Mellanöstern och humanitärt bistånd

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän