Fotograf Oxfam

Kamel Nijem planterade 1 000 kvadratmeter gurka och fick en skörd på 4,5 ton. "Äntligen känner jag att mina ansträngningar inte är förgäves. Det bästa med minigurkan är det fasta priset och den kollektiva försäljningen. Den här sorten kräver mer arbete men det motiveras av avkastningen."

Fotograf Oxfam

Genom Oxfams program har flera bönder börjat odla en ny gurksort som kallas baby cucumber. Programmet har också förhandlat fram avtal mellan företag som gör gurkinläggningar och de bönder som odlar den ny sorten.

Resultatexempel

Lättare för palestinska småbönder att sälja sina produkter

Uppdaterad: 21 augusti 2017

Potatis, oliver, vindruvor, kött och mejeriprodukter. I Palestina samarbetar Sida med Oxfam i ett projekt som ger småskaliga jordbrukare och livsmedelsproducenter möjlighet att utveckla sina verksamheter för att bli mer konkurrenskraftiga och hållbara.

– Jag var tveksam till att börja odla den nya sorten gurka först, men jag ändrade mig när jag förstod att det skulle finnas ett kontrakt där jag kunde sälja dem till ett fast och skäligt pris, säger Yousseff Salahat.

Yousseff Salahat är en av de bönder och matproducenter som omfattas av Oxfams program för marknadsutveckling för småskaliga företagare i Palestina. En av de produkter som projektet är inriktat på är just produktionen av gurka i Fara'a-dalen och Tammoun på Västbanken.

Bönderna i Palestina har traditionellt odlat en sorts gurka som ger stora skördar under en kort period på året. Eftersom alla har skördat under samma period har efterfrågan blivit mättad, vilket lett till låga priser. För småbönder har verksamheten inte ens gått runt.

– De flesta bönder är väldigt beroende av den inkomst de får vid skörd för att försörja sig och sin familj. Om den inkomsten är för låg blir det ett hårt slag mot deras levnadsstandard, säger Ismail Abu Arafeh, koordinator för Oxfams ekonomiska utvecklingsprogram.

Genom Oxfams program har flera bönder börjat odla en ny gurksort som kallas baby cucumber och skördas två gånger om året. Programmet har också förhandlat fram avtal mellan företag som gör gurkinläggningar och efterfrågar minigurkor, och de bönder som börjat odla den ny sorten. Bönderna har även bildat ett företag för att kunna göra gemensamma inköp till bättre pris och dessutom få bättre betalt för sina produkter.

Böndernas inkomster har ökat

Under förra säsongen planterade Yousseff Salahat och hans familj 3000 kvadratmeter och kunde då skörda 15 ton av minigurkan. Den största delen såldes genom återförsäljaren och resten på den lokala marknaden. Och familjens inkomster har ökat.

– Jag är väldigt glad, inte bara för att jag tjänar mer nu utan också för att jag kan betala tillbaka på min skuld till jordbruksbutiken. Nu funderar jag till och med på att investera lite mer pengar för att kunna odla gurka på ett större område, säger Yousseff Salahat.

Mamoun Awaysah, som representerar böndernas företag, berättar att de även ska bygga ett gemensamt lager, satsa på marknadsföring och förhoppningsvis till och med starta en egen fabrik där gurkorna kan konserveras.

– Nu är vi äntligen på väg någonstans. Vi bönder behöver inte göra allt själva, vi är en grupp nu. Vi kan göra våra röster hörda, påverka våra egna liv och inspirera andra att göra det samma, säger Mamoun Awaysah.

Gurka, vindruvor, potatis, oliver och småboskap

Marknadsutvecklingsprogrammet är inriktat på sex värdekedjor: gurka, vindruvor, potatis, oliver, småboskap och traditionell matproduktion. I varje värdekedja har begränsningar identifierats och analyserats, därefter har individuella lösningar tagits fram och testats i fält.

Ett problem för dem som föder upp småboskap är den höga dödligheten – 25 procent av alla får och getter beräknas dö i förtid, vilket är högt i internationella jämförelser. En orsak är att bönderna endast sökt hjälp hos en veterinär när djuret redan är påtagligt sjukt, och då är det ofta för sent att rädda. Här har Oxfam möjliggjort ett samarbete som gör det möjligt för bönderna att få besök av en veterinär fyra gånger i månaden – som kontrollerar boskapen och bidrar med råd, vaccin och annat.

Ytterligare en del i programmet är att stötta och utveckla den traditionella livsmedelsproduktionen som bedrivs av kvinnokooperativ. Bland annat har programmet bidragit till att ett kvinnokooperativ i Qabalan har kunnat utöka och kvalitetssäkra sin produktion av samosa-deg. På så sätt blir kooperativet mer konkurrenskraftigt i Palestina där samosa-deg tidigare främst importerats från Saudiarabien och Jordanien.

Målet är en bättre marknad för småbönder

Marknadsutvecklingsprogrammet löper fram till hösten 2019. Efter programmets slut ska marknaderna för de sex olika värdekedjorna fungera bättre för småbönder. Då blir det lättare för bönderna att anpassa sin produktion och sin marknadsföring baserat på en bättre förståelse av hur marknaden fungerar.

– Tidigare har många biståndsprojekt främst gett direkt stöd till bönder, utan att se hur marknader kan förbättras på ett långsiktigt sätt. Subventioner och annat direktstöd är inte hållbart eftersom de försvinner när projektet avslutas. Att förändra marknader och marknadsaktörers beteende har mycket mer långsiktiga effekter, säger Ismail Abu Arafeh.

Eftersom programmet nyligen har startat är det för tidigt att kunna se långsiktiga resultat – men än så länge är det många som är positiva.

– I början var det svårt för många att förstå och acceptera detta sätt att arbeta, men vi har arbetat mycket med att förankra programmet. Och nu kan man se att detta arbetssätt verkligen har ändrat människors tankesätt, säger Ismail Abu Arafeh.

Sidansvarig: Avdelningen för Asien, Mellanöstern och humanitärt bistånd

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän