Fotograf Deeppa Ravindran/PANAP

Kham Kheng visar upp en av sina odlingar av ekologiska grönsaker.

Fotograf Deeppa Ravindran/PANAP

Kham Kheng odlar även ekologiska jordgubbar.

Fotograf Deeppa Ravindran/PANAP

I en liten damm odlar hon fisk. 

Resultatexempel

Regionalt samarbete framgång för minskad användning av kemikalier

Uppdaterad: 17 juli 2017

Den ekonomiska tillväxten i Sydostasien innebär ökad användning av kemikalier, både inom jordbruk och industri. Bristande kontroll, märkning och kunskap drabbar lokalbefolkningens hälsa och miljö. Sida finansierar sedan tio år ett framgångsrikt regionalt samarbete inom området. Det har både bidragit till stärkta institutioner, förbättrad lagstiftning och minskade risker. 

– Ju mer jag besprutade, desto mer blev grödorna angripna. Dessutom hade jag hela tiden hälsoproblem. Min hals kändes torr, oavsett hur mycket jag drack, jag hade huvudvärk och kände mig yr. Jag blev så trött när jag hade besprutat att jag fick lägga mig ner i sex-åtta timmar.

Det säger 46-åriga Kham Kheng i Laos. Hon har varit jordbrukare i 34 år och började använda bekämpningsmedel vid 18 års ålder. Men efter att ha gått en rad utbildningar har hon lärt sig om ekologisk odling, vilket lett till att hon helt slutat använda kemiska bekämpningsmedel.

– Nu mår jag mycket bättre och orkar mer, trots att jag är äldre.

Kham Kheng har gått med i en organisation för ekologiska odlare och hennes inkomster från grönsaksförsäljningen har nästan tredubblats sedan hon ändrade odlingssätt. Numera utbildar hon andra jordbrukare i att odla och marknadsföra ekologiska grönsaker.

Regionala utmaningar kräver samarbete

Kham Kheng är en av de tiotusentals jordbrukare som utbildats inom det Sidafinansierade regionala programmet ”Towards a Non-toxic South East Asia”. Programmet bygger på ett samarbete mellan Kemikalieinspektionen, FAO (Food and Agriculture Organization), två nätverk av civilsamhällesorganisationer och regeringarna i Laos, Kambodja, Myanmar, Thailand och Vietnam. Projektet innefattar lokala insatser, liknande de utbildningar Kham Kheng deltagit i, men också arbete med att stärka institutioner och lagstiftning kopplat till kemikalieanvändning.

Sida stödjer programmet genom den regionala strategin för utvecklingssamarbete i Asien och Oceanien.

– Många av utmaningarna i Asien är regionala och kräver samarbete mellan länder och organisationer. Vi stöder många olika regionala samarbeten med inriktning på miljö och mänskliga rättigheter och detta program om användning och hantering av kemikalier är ett viktigt bidrag i ett sådant arbete, säger Anne-Charlotte Malm, chef för det regionala utvecklingssamarbetet vid ambassaden i Bangkok.

Det här arbetet är särskilt angeläget i en världsdel som på tio år blivit den dominerande producenten av kemikalier och där många av länderna befinner sig i en fas av ekonomisk tillväxt. Det innebär att användningen av kemikalier snabbt ökar, såväl inom industrin, jordbruket som inom konsumtionen.

– Det här är en global problematik men just den här regionen är under hårt tryck av stark industrialisering. De gör på många sätt liknande misstag som oss: produktionen går före allt annat och medan hanteringen av hälso- och miljöproblemen får vänta, säger Ule Johansson som arbetar med programmet vid Kemikalieinspektionen.

Han ser en rad fundamentala brister i hanteringen av kemikalier, oavsett om det handlar om bekämpningsmedel eller kemikalier inom till exempel textilproduktionen.

– Kemikalierna är inte märkta och saknar information på lokala språk. Arbetarna har inte kunskaper om vad de hanterar dagligen. Hur ska du då kunna skydda dig?

Viktigt att arbeta långsiktigt för ökad kunskap

Användningen av farliga kemikalier förflyttas ofta till länder med svaga lagstiftningar och stort behov av arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. Ule Johansson ser därför ett stort värde i att arbeta regionalt.

– Det är viktigt att hitta samarbeten och arbeta gränsöverskridande för att komma överens om hur man skyddar hälsa och miljö. Vi försöker inom programmet att på flera nivåer att verka för ökad kunskap i regionen och att utveckla ett långsiktigt samarbete mellan länderna för att bygga upp liknande krav. Det gör att aktörer inte frestas att gå till det land som har den svagaste strukturen - eller ingen alls.

Insatserna handlar bland annat om att bygga upp kärnkunskap hos myndigheter och institutionell kapacitet samt att ge råd för hur man sätter upp lagar och regelverk. Kemikalieinspektionen arbetar bland annat med att länderna ska anta ett globalt system för klassificering av kemikalier, något som redan skett i Vietnam och Thailand. Dessutom har myndigheten medverkat till utveckling av lagstiftning kring bekämpningsmedel i Vietnam, Kambodja och Laos. En viktig framgång är att Laos nyligen antog lagen ”Laws on Chemical Management” och är i färd med att göra detsamma gällande en förordning om bekämpningsmedel.

– Där har vi arbetat med att skriva kommentarer på lagtextförslaget men vi har också bjudit in grannländer och haft gemensamma aktiviteter med lagstiftare för att stötta Laos. Det är givetvis oerhört positivt att det nu finns en fundamental lag inom området, även om vi fortsättningsvis också måste arbeta med införlivande och genomförande, säger Ule Johansson.

Från fält till lagstiftning

Det nuvarande Sidafinansierade programmet löper sedan 2007. Ule Johansson menar att det är viktigt att arbeta långsiktigt, både för att det bidrar till en ökad kunskapsnivå och för att det möjliggör att bygga förtroende med länder och myndigheter.  En annan av styrkorna inom programmet är att arbetet sker från fältet till lagstiftarna på nationell nivå.

– Det är lättare att påverka beslutsfattare när man har med sig fakta från fältet. Utan fotfäste i verkligheten riskerar lagstiftning att bli för teoretisk. Dessutom är det viktigt att bygga upp modeller för hur man i lokalsamhällen kan få till samarbete och verka för förändringar.

En av de aktörer inom programmet som är aktiva på lokal nivå är PANAP. Tillsammans med partnerorganisationer arbetar de med utbildningar, liknande de Kham Kheng deltagit i. Dessutom försöker de skapa marknader för att sälja ekologiska produkter och göra konsumenter mer medvetna genom opinionsbildning.

– Vi har många samarbeten för att bygga kapacitet lokalt. I Laos till exempel har jordbruks- och skogsmyndigheten i distrikten (DAFO) som har utbildat jordbrukarna i samarbete med vår lokala partner SAEDA. Efter insatsen har de självmant fortsatt att arbeta på samma sätt, säger Deeppa Ravindran från PANAP.

Mot ett giftfritt Sydostasien

Programmet “Towards a Non-Toxic South-East Asia” bidrar till minskade risker för hälsa och miljö genom bättre hantering av kemikalier och bekämpningsmedel. Det drivs sedan 2007 med en årlig budget på ungefär 20 miljoner kronor. Under nuvarande avtal (2013-2018) är budgeten 100 miljoner.

Kemikalieinspektionen är Sidas avtalspart men de har i sin tur avtal med FN-organisationen FAO samt med PANAP (Pesticide Action Network Asia and Pacific) och The Field Alliance som är nätverk av lokala civilsamhällesorganisationer. FAO arbetar både med att få till lagstiftning och institutioner samt med nya jordbruksmetoder. The Field Alliance arbetar med utbildning på lokal nivå samt att få in information om bekämpningsmedel och andra kemikalier i skolornas utbildningsplaner. PANAP arbetar med att utbilda lokala jordbrukare och med opinionsbildning. Sammanlagt har 12 900 jordbrukare fått utbildning i ekologiskt jordbruk mellan åren 2013 och 2017.


Sidansvarig: Avdelningen för Asien, Mellanöstern och humanitärt bistånd

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän