Kvinnor deltar i en föräldrautbildning i byn Takeo i Kambodja

Kvinnor i en by deltar i en föräldrautbildning där de får lära sig vikten av hygien, näringslära och lek med barnen.

Foto: Magnus Saemundsson, Sida

Kambodja

Utvecklingen i Kambodja

Uppdaterad: 12 september 2017

Den ekonomiska tillväxten och utvecklingen i Kambodja har varit snabb under hela 2000-talet och sett i ett längre tidsperspektiv har stora framsteg gjorts. Antalet fattiga har minskat, men svaga demokratiska traditioner, kränkningar av mänskliga rättigheter och omfattande korruption förekommer.

Kambodjas långsiktiga utvecklingsmål är att uppnå status som högre medelinkomstland 2030 och höginkomstland 2050. Kambodjas nuvarande fattigdomsstrategi, National Strategic Development Plan, fokuserar på ökad ekonomisk tillväxt och sysselsättning, ett stärkt rättsväsende, stärkta demokratiska institutioner och förbättrad social service. Utöver sin egen strategi har Kambodja antagit de Globala målen för hållbar utveckling som gäller från 2016 till 2030.

Hög ekonomisk tillväxt

Kambodja har haft en ekonomisk tillväxt på över sju procent per år det senaste decenniet. Den öppna arbetslösheten är låg. En stor del av den arbetsföra befolkningen är dock verksam inom den informella ekonomin. Jordbruks-, textil-, turism- och byggnadssektorn är viktiga drivkrafter för den ekonomiska tillväxten. Basen för den kambodjanska ekonomin i sin helhet är samtidigt relativt snäv. Produktiviteten och specialiseringen inom exempelvis textilsektorn måste öka för att Kambodja i framtiden ska kunna hävda sig i internationell konkurrens.

Tillväxten och övergången från ett postkonfliktland till en mer stabil situation har inneburit stora förbättringar för Kambodjas befolkning.

Kambodja uppnådde delar av Milleniemålen. Fattigdomen mer än halverades mellan 2004 (53 procent) och 2012 (17 procent). I dag skrivs 96 procent av alla barn in i grundskolan, nästan lika många flickor som pojkar. Barna- och mödradödligheten har minskat, men den offentliga sjukvården lider fortfarande av stora brister. Stora problem återstår även vad gäller exempelvis näringsstandarden hos barn, kvinnors representation i beslutsfattande organ och skyddet av miljön. Sårbarheten är hög och de sociala skyddsnäten är svaga.

Krig och skräckvälde har lämnat djupa sår

De många åren av krig och skräckvälde har lämnat djupa sår i landets befolkning. Den extrema vänsterrörelsen Röda khmererna tog makten 1975 under ledning av Pol Pot och över två miljoner kambodjaner uppskattas ha mördats eller dött av svält och andra umbäranden.

Röda khmererna drevs bort när landet invaderades av Vietnam 1978 och en socialistisk stat av vietnamesisk modell bildades. Dock pågick ett lågintensivt inbördeskrig fram till 1999. Således utgör 1999 startpunkten för fred och stabilitet i Kambodja. Efter krigsåren var landets infrastruktur sönderslagen.

Kambodja antog 1993 en konstitution där det är stadgat att landet ska erkänna och respektera de mänskliga rättigheterna. Alltsedan FN:s administration av Kambodja genom UNTAC i början av 1990-talet finns institutioner och mekanismer och inte minst en stor mängd internationella och lokala civilsamhällesorganisationer inom området mänskliga rättigheter för att både stötta och övervaka situationen för de mänskliga rättigheterna i landet.

Kränkningar av de mänskliga rättigheterna sker dock fortfarande. Begränsningar finns exempelvis i pressfriheten, demonstrationsfriheten och rättsektorn. Tillgång till och användandet av sociala medier, i synnerhet Facebook, är omfattande och medger omedelbar spridning av information.

Sedan 1993 har regeringsmakten innehafts av Kambodjanska folkpartiet (CPP) vars ledare Hun Sen utvecklat ett alltmer auktoritärt styre. Valet i juli 2013 skakade om politiken i Kambodja. Oppositionen gick starkt fram och ansåg sig ha vunnit valet. Anklagelser om valfusk ledde till omfattande folkliga protester som småningom tvingade fram en kompromiss.

Under 2017 har den politiska situationen försämrats kraftigt. Reviderade lagar riskerar att försämra partiers möjligheter att verka fritt och det har öppnats flera uppmärksammade rättsfall mot oppositionspolitiker.


Sidansvarig: Avdelningen för Asien, Mellanöstern och humanitärt bistånd

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän