afghanistan

Utvecklingen i Afghanistan

Publicerad: 17 juni 2009 Uppdaterad: 5 oktober 2016

Afghanistan är ett hårt prövat land som efter mer än 35 år av krig och konflikter är präglat av djup fattigdom. Landet anses vara ett av världens mest korrupta där informella band och inofficiella institutioner spelar stor roll. Därtill hindrar konservativa och traditionella strukturer utvecklingen och särskilt kvinnors och flickors ekonomiska och politiska deltagande.

De senaste decennierna har krigen avlöst varandra i Afghanistan och krig eller stridigheter är fortfarande en del av vardagen för många afghaner. Under 2015 uppgick till exempel antalet civila offer till 11002 (3 545 döda och 7 457 skadade), vilket var det högsta sedan 2009. Anledningen till den avsevärt försämrade säkerhetssituationen är dels att de internationella säkerhetsstyrkorna har dragits tillbaka, men även den nya nationella samlingsregeringens svaga position och brist på stabilitet.

År 2004 togs en ny konstitution fram och samma år hölls det första någorlunda fria valet i Afghanistans historia. Sedan dess har två president- och parlamentsval hållits. Efter valet 2014 styrs Afghanistan av en nationell samlingsregering som var resultatet av att de båda rivaliserande presidentkandidaterna Ashraf Ghani och Abdullah Abdullah kommit överens om att dela på makten. Valsegraren Ghani utnämndes till president och Abdullah fick en nyinrättad post motsvarande premiärminister. Valdeltagandet i presidentvalet 2014 var 68 procent, varav en tredjedel kvinnor. Det finns frågetecken kring samlingsregeringens förmåga att styra landet effektivt men trots samarbetssvårigheter betonar båda ledarna fortsatt enat styre fram till 2019.

39 procent av afghanerna lever under den nationella fattigdomslinjen. Fattigdomen är större på landsbygden än i städerna, och i nordöstra delarna av landet. Fattigdomen är högre bland barn än bland vuxna. Sårbarheten för påfrestningar i form av sjukdomar, arbetslöshet och klimatrelaterade katastrofer så som jordskred och häftiga regn är betydande.

Afghanistan är till mycket stor del beroende av biståndsmedel, och cirka 60 procent av de statliga utgifterna finansieras av bistånd. Efter mer än tio år av god tillväxt har ekonomin nu tappat farten, vilket innebär problem för de 400 000 unga som kommer ut på arbetsmarknaden varje år. Bland arbetstillfällena dominerar osäkra anställningar.

Trots att utgångspunkten har varit på en mycket låg nivå – 2001 gick till exempel endast en knapp miljon barn i skolan – och stora utmaningar i form av en bitvis mycket svårtillgänglig geografi och långvariga konflikter i landet har landet gjort betydande framsteg. En positiv utveckling kan observeras bland annat vad gäller tillgång till undervisning, minskad barna- och mödradödlighet, stärkt egenmakt för kvinnor samt förbättrad tillgång till rent vatten.  

Demokrati och mänskliga rättigheter

Enligt Transparency International korruptionsindex 2015 beskrivs Afghanistan som tredje mest korrupta land i världen efter Nordkorea och Somalia, och korruption förekommer på alla nivåer i samhället. Situationen för mänskliga rättigheter är allvarlig och beror bland annat på det svåra säkerhetsläget, avsaknaden av ett fungerande rättssystem och den svaga statsförvaltningen.

Överträdelser mot mänskliga rättigheter är alltför vanligt, i synnerhet mot kvinnor. Dock är det viktigt att betona att trots svårigheter har situationen för mänskliga rättigheter förbättrats markant efter talibanernas fall 2001, särskilt vad gäller kvinnors och flickors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna.

Framgångarna riskerar dock bakslag på grund av den skärpta konflikten, närvaron av krigsherrar i det politiska livet, och oförmågan hos staten att tillgodose grundläggande mänskliga rättigheter. Rättsystemet är svagt och tilltron till det är lågt bland befolkningen vilket gör att medborgarna ofta vänder sig till traditionella informella rättsinstanser. Patriarkala sedvänjor och strukturer gör att kvinnor och flickor ofta inte ses som fullvärdiga medborgare. Det utbredda våldet mot kvinnor, flickor och pojkar är också ett grundläggande hinder för utvecklingen. Att stärka barns och kvinnors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna är därför en tydlig prioritet i Sveriges utvecklingssamarbete med Afghanistan.   

Få kvinnor kan läsa och skriva

Nära sju av tio afghaner är under 25 år och läskunnigheten är mycket låg, framför allt bland flickor och kvinnor. Utbildningssystemet är under uppbyggnad och det saknas utbildade lärare, skolbyggnader och läromedel. På landsbygden finns få kvinnliga lärare och avståndet mellan skolorna är stort, vilket leder till att flickor inte har samma möjlighet att gå i skolan som pojkar.

Samtidigt är det viktigt att betona att det har skett stora förändringar på utbildningsområdet efter talibanregimens fall. År 2001 gick endast 900 000 barn i skolan, i princip inga av dem flickor. Fram till i år, 2016, hade siffran ökat till 8,2 miljoner, varav 39 procent är flickor. Fortfarande saknar emellertid 5 miljoner barn tillgång till skolundervisning. Föräldrarnas attityder till att skicka sina barn till skolan har också förändrats i positiv riktning sedan 2001 och allt fler ser utbildning som nyckeln till framgång och en dräglig framtid, även för flickor.

Jordbruk och ekonomi

Mer än 80 procent av befolkningen i Afghanistan är beroende av jordbruket för sin överlevnad och inkomst. Trots lyckade skördar under senare år har inte detta översatts i ekonomisk tillväxt och den nationella efterfrågan på livsmedel möts fortfarande till stor del av import från grannländer.

Den långvariga konflikten, återkommande torka och översvämningar, bristande tillgång till fungerande marknader och värdekedjor, utsäde och bevattningssystem samt hotet från minor och ammunition gör det svårt för bönderna att klara sig. Därför stödjer Sverige olika projekt för att stimulera privatsektorn och ekonomisk utveckling samt öka produktiviteten inom jordbrukssektorn och förbättra möjligheter för en hållbar företagsamhet inom olika jordbruksvärdekedjor.

Trots en betydande minskning av odling och produktion av opium generellt så finns det fortsatt stora utmaningar i att minska opiumets betydelse i den afghanska ekonomin. Trots stora investeringar från internationella och nationella aktörer genom åren kvarstår stora utmaningar, bland annat för att få ett förbättrat investeringsklimat samt möjligheter för företagare att få tillgång till marknader och att saluföra konkurrenskraftiga produkter.


Sidansvarig: Avdelningen för Asien, Mellanöstern och humanitärt bistånd

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän