Varje dag reser hundratusentals Kampalabor till och från jobbet på motorcykeltaxi. Förarna har en mycket utsatt arbetssituation som förbättrats genom stöd från Sida. Bilden är en del av höstens instagramstafett.

Varje dag reser hundratusentals Kampalabor till och från jobbet på motorcykeltaxi. Förarna har en mycket utsatt arbetssituation som förbättrats genom stöd från Sida.

Foto: Sida

Uganda

Vårt arbete i Uganda

Publicerad: 17 juni 2009 Uppdaterad: 27 september 2016

Trots god tillväxt under flera år är fattigdomen utbredd i Uganda. Bristen på respekt för mänskliga rättigheter och behoven av satsningar på hälsovård, sysselsättning och utbildning är några av hörnpelarna i Sidas arbete i landet.

Utbredd fattigdom och bristande respekt för de mänskliga rättigheterna är viktiga skäl till Sveriges engagemang i Uganda. Sverige har under de senaste åren bedrivit utvecklingssamarbeten inom hälsa; demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter; forskning; konflikt, fred och säkerhet; hållbar samhällsbyggnad, marknadsutveckling samt jord- och skogsbruk.

Ugandas utvecklingsplan (NDPII) med fokus att öka tillväxten och minska fattigdomen, utgör grunden för Sveriges utvecklingssamarbete. Sverige arbetar brett med det civila samhället, ökar näringslivssamarbetet och satsar på innovation för att fattiga människor ska få det bättre. Tematiska frågor i fokus är bland annat yttrandefrihet, kvinnors självständighet och egenmakt, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, tillgång till preventivmedel och rättigheter för HBTQI personer.

Den nya strategin för utvecklingssamarbetet med Uganda som antogs 2014 fokuserar nu på fyra områden:

1) stärkt demokrati och jämställdhet, ökad respekt för mänskliga rättigheter och frihet från förtryck;
2) förbättrade möjligheter för fattiga människor att bidra till och dra nytta av ekonomisk tillväxt och erhålla god utbildning;
3) förbättrad grundläggande hälsa;
4) värnad mänsklig säkerhet och frihet från våld.

Sverige har också ett omfattande forskningssamarbete med Uganda och stödjer humanitära insatser i norra Uganda, dit många flyr från oroligheter i framför allt Sydsudan.

Sveriges direkta samarbete med den ugandiska staten är begränsat till forskningssamarbetet . I övrigt förmedlas det svenska stödet i stor utsträckning via civilsamhällesorganisationer och internationella organisationer.

Demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter

Liksom många andra afrikanska länder kämpar Uganda med svag demokrati, bristande kapacitet i många statliga institutioner och bristande respekt för de mänskliga rättigheterna. Det civila samhället har vuxit och blivit allt mer levande under de senaste åren, men kapaciteten är fortfarande begränsad och en trend mot krympande utrymme för delar av det civila samhället råder. Det demokratiska underskottet, brist på ansvarsutkrävande, restriktioner av de medborgerliga och politiska rättigheterna - inklusive yttrandefrihet och mediefrihet, samt diskriminering av utsatta grupper är utmaningar för Ugandas utveckling.

Sveriges utvecklingssamarbete inom demokrati och mänskliga rättigheter sker till största del genom samarbete med det civila samhället. Mycket av stödet syftar till att öka kapaciteten hos civilsamhället att hålla makthavare ansvariga och på olika sätt säkerställa att medborgarnas rättigheter, fastlagda i ugandisk lag och genom internationella konventioner, upprätthålls.

Sedan juli 2011 har Sverige, som en av åtta givare, gett stöd till programmet Democratic Governance Faciliy (DGF). Genom att samordna stödet med andra likasinnade givare kan Sverige stödja ett stort antal aktörer runtom i landet. DGF:s stöd bygger i sin tur kapacitet hos främst det civila samhället men även statliga aktörer som arbetar med demokratisk samhällsstyrning och ökad respekt för mänskliga rättigheter i landet. Mer konkret innebär det till exempel att på olika sätt göra människor medvetna om sina rättigheter, att stödja oberoende journalistik eller ge rättshjälp till utsatta grupper.

Sverige stödjer UN Women som bland annat arbetar med att öka jämställdhet inom lokalt och nationellt beslutsfattande, öka försörjningsmöjligheterna för kvinnor, och bekämpa könsbaserat våld. UN Women samarbetar med en lång rad organisationer och flera myndigheter för att påverka lagstiftning och hur lagar tillämpas, stärka kvinnliga entreprenörer, säkerställa att kvinnor får tillgång till juridiskt stöd, finansiella tjänster och politiskt inflytande. Den särskilda satsningen på Women’s Situation Room före, under och efter det senaste valet bidrog till att lösa konflikter och problem i samband med valet och fokuserar under eftervalsperioden på att hitta sätt att få till stånd en nationell försonande dialog mellan regering och opposition. De arbetar samtidigt på en lokal femårsstrategi för att förbereda valet 2021. Andra fokusområden är att öka jämställdhetsintegreringen i regeringens budget och politik. UN Women arbetar också för att säkerställa att det humanitära stödet tar hänsyn till kvinnors, mäns, flickor och pojkars olika behov.

Sverige stöder också FNs kommissariat för mänskliga rättigheter (OHCHR) som har en övergripande roll som övervakare och stödfunktion för andra MR-organisationer i landet.

Sverige stödjer yttrandefrihet på olika sätt och har genom organisationen Hivos särskilt fokus på frågan genom till exempel stöd till medie- och kulturaktörer.

Inkluderande ekonomisk tillväxt och produktiv sysselsättning

Den privata sektorn spelar en viktig roll i för att skapa förutsättningar för ekonomisk och mänsklig utveckling och fattigdomsbekämpning. Det är inom näringslivet som nya jobb kan skapas och företagens investeringar behövs för att bygga ut service och marknader, utveckla nya jordbruksmetoder och införa ny teknik. Det är därför ett ökat samarbete med den privata sektorn en prioriterad del av det svenska stödet.

Konkurrenskraften i Ugandas ekonomi ökar men drivs till stor del av bygg-, telekom och turismindustrierna. Jordbruket är viktigt för majoriteten av landets befolkning, som till största del är självförsörjande småjordbrukare. Vårt stöd fokuserar på att kommersialisera och modernisera jordbruket och förbättra tillgången till den formella arbetsmarknaden för kvinnor och ungdomar. Utvecklingssamarbetet riktas även till att stärka konkurrenskraften hos producenter och leverantörer.

Det svenska stödet genom TradeMark East Africa verkar för att minska handelshinder och öka den ekonomiska integrationen inom Östafrika. Målet är att stärka ekonomins konkurrenskraft. Exempelvis jobbar man med att förkorta ledtiderna mellan Kenyanska och Rwandiska gränserna.

Det svenska bidraget tillAgricultural Business Initiative stödjer jordbruksföretag och småjordbrukare inom utvalda värdekedjor via ökad tillgång till finansiella och tekniska resurser. Målet är att höja förädlingsvärden och produktivitet i jordbrukssektorn för att öka inkomster och antalet arbetstillfällen.

Sverige arbetar tillsammans med ILO för att öka kunskapen om arbetsmarknaden i Uganda, hur produktiva arbetstillfällen kan skapas och öka till exempel ungdomars anställningsbarhet. Sverige samarbetar även med Global Business Labs för att hjälpa ungdomar att starta företag. De unga entreprenörerna erbjöds tillgång till datorer och möteslokaler liksom kompetenskurser, handledarstöd och nätverkskontakter.

Kvinnor utför en stor del av jordbruksarbetet men har mindre tillgång till mark och andra produktiva resurser. Democratic Governance Facility ökar medvetandegraden bland kvinnor kring deras markrättigheter för att de ska kunna utmana lokal praxis.

Mödra- och barnhälsovård

Hög befolkningstillväxt kombinerat med stora hälsoutmaningar som malaria och HIV/aids, innebär stora påfrestningar på hälso- och sjukvårdssystemet i Uganda. Behovet av förbättrad tillgång till barn- och mödravård är stort. Detta är ett område där Sverige har betydande kompetens och en lång närvaro i Uganda.

Det svenska stödet syftar till att stödja hälso- och sjukvårdssystemet genom leverans av tjänster samt förebyggande hälsoarbete. Sverige bidrar till att heltäckande hälsotjänster erbjuds på distriktsnivå.

I början på 1990-talet härjade aidsepidemin i Uganda och landet var ett av världens värst drabbade. Sidas stöd har medverkat till att epidemin sjunkit från 18 procent till cirka 6 procent. Nu ringer återigen varningsklockor om att den positiva trenden brutits och ökade insatser krävs. Tillsammans med andra givare ger Sida stöd till genomförandet av Ugandas egen strategi mot spridning av hiv/aids, samt stöd till projekt genom enskilda organisationer som fokuserar på att bromsa spridningen av hiv/aids.

Med fokus på primärvård bidrar Sverige till insatser för att förbättra barn- och mödrahälsa, vård och rådgivning i ungdomsmottagning, HIV-prevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).

Sverige samarbetar med de båda FN-organen UNICEF och UNFPA. UNICEF fokuserar främst på barn- och mödrahälsa och UNFPA har SRHR som främsta fokus. De arbetar båda i norra Uganda.

Sverige ger stöd till Naguru Teenage Health and Information Center, som är en ungdomsmottaning som erbjuder rådgivning och SRHR-tjänster till ungdomar. Ett nytt samarbete med International HIV/Aids Alliance förbereds för att öka tillgången till SRH och HIV tjänster, sprida information kring säker-sex och stödja speciellt utsatta grupper så som sexarbetare, HIV-smittade och HBTQ-personer.

Ett annat initiativ är ett resultatbaserat program genom Världsbanken som erbjuder mödrahälsovård till gravida kvinnor. För att komplettera portföljen bereds nu ett nytt program som riktar sig till vårdcentraler på distriktsnivå runt om i landet. Fokus kommer att vara på att förbättra kvalitén och öka kapaciteten inom hälsovården för att förbättra barn och mödrahälsan i landet.

Genom garantier stimulerar Sverige privata investeringar till hälsovården. Samarbete syftar till att öka tillgången till hälsokliniker, framförallt på landsbygden, samt bidra till kvalitets- och kapacitetsförbättringar

Forskningssamarbete

Svenskt forskningsstöd syftar till stärkt forskning av hög kvalitet och relevans för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling.  2015 startade en ny fas av Sveriges forskningssamarbete med Uganda. Det femåriga programmet löper från november 2015 – juni 2020 och har som mål att öka framtagande och användning av vetenskapligt grundad kunskap som bidrar till Ugandas utveckling.

Programmet består av 17 forskningsprojekt, där majoriteten av projekten är samarbeten mellan svenska universitet och högskolor och ugandiska universitet. Makerere i Kampala är det största forskningsuniversitetet i Uganda och har huvudansvaret för programmet, utöver detta ingår fyra regionala universitet. Forskningsinnehållet sammanfaller med Makereres forskningsagenda, vilket i sin tur länkar till landets nationella utvecklingsplan.

Programmets budgetmässigt största del utgörs av forskarutbildning för universitetspersonal, antingen genom lokal forskarutbildning vid Makerere eller genom den så kallade sandwichmodell där delar av utbildningen genomförs i Sverige och har både svensk och ugandisk handledning. Under denna fas av programmet finns förutsättningar för att öka antalet studenter som endast studerar i Uganda, eftersom Sverige bidragit till att bygga upp lokal kapacitet för att hålla forskarutbildningar av god kvalitet.

Sammanlagt finansieras 125 doktorander, 147 mastersstudenter och 65 stipendier för disputerade forskare inom det femåriga programmet. Utbildning sker inom naturvetenskap, hälsa, samhällsventenskap och humaniora, och forskningen bedrivs inom multidisciplinära team.

Utöver det direkta stödet till ämnesforskning innefattar samarbetet även institutionsstöd. Detta innefattar utveckling av ICT, litteratur och e-resurser till bibliotek, laboratorieutrustning, kvalitetssäkring av utbildning, integrering av genderfrågor, universitetsreformering, och utveckling av universitetsövergripande kursverksamhet för forskarstudenter.


Sidansvarig: Avdelningen för Afrika

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän