Varje dag reser hundratusentals Kampalabor till och från jobbet på motorcykeltaxi. Förarna har en mycket utsatt arbetssituation som förbättrats genom stöd från Sida. Bilden är en del av höstens instagramstafett.

Varje dag reser hundratusentals Kampalabor till och från jobbet på motorcykeltaxi. Förarna har en mycket utsatt arbetssituation som förbättrats genom stöd från Sida.

Foto: Sida

Uganda

Vårt arbete i Uganda

Publicerad: 17 juni 2009 Uppdaterad: 19 november 2014

Ugandas komplexa utveckling kräver olika lösningar i biståndsarbetet. Den segdragna konflikten i landets norra delar har funnit en fredlig lösning, med återuppbyggnad och utveckling som följd. Sedan juli 2014 har Sverige en ny strategi för samarbetet med Uganda som fokuserar på fyra områden; stärkt demokrati och mänskliga rättigheter, bättre mödra- och barnhälsa, ökad sysselsättning och minskat våld mot kvinnor.

Den sittande presidenten Yoweri Museveni har haft makten sedan 1986. Sedan valet 2006 när han senast valdes om har en ökad maktkoncentration kommit till uttryck. Det demokratiska utrymmet för oppositionen har minskat och korruptionen i allt högre grad institutionaliserats.

Landets unga demokrati befinner sig i ett kritiskt skede och våra insatser utgår från den politiska utvecklingen. Samarbetet fokuserar nu på fyra områden; stärkt demokrati och mänskliga rättigheter, bättre mödra- och barnhälsa, ökad sysselsättning och minskat våld mot kvinnor.

I oktober 2012 uppdagades en korruptionshärva inom den ugandiska statsförvaltningen. Sverige höll därför inne utbetalningar till den ugandiska staten under en period och krävde återbetalning av felaktigt använda medel. När pengarna hade återbetalats återupptog Sverige biståndsutbetalningar.

I februari 2014 beslutade Uganda om en lagstiftning som bland annat kan ge livstids fängelse för homosexualitet. Denna människorättsvidriga lag har senare ogiltigförklarats av konstitutionsdomstolen på tekniska grunder och i dagsläget är framtiden osäker huruvida det kommer att bli en lag eller inte.

Med anledning av den här lagen och även på grund av den utbredda korruptionen så undviker Sverige i dagsläget samarbete med den ugandiska staten. Detta gäller inte forskningssamarbetet. I övrigt förmedlas det svenska stödet i stor utsträckning via civilsamhällesorganisationer och internationella organisationer. Förutsättningarna för stat-till-stat samarbete kan komma att ändras under strategiperioden.

Demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter

Den demokratiska utvecklingen i Uganda ger en motsägelsefull bild. År 2006 hölls de första valen med ett flerpartisystem. Valen 2006 och 2011 har bidragit till att skapa förutsättningar för opposition, även om den fortfarande är svag. Samtidigt har regeringen tagit ett allt fastare grepp om statsmakten.

Skyddet för de mänskliga rättigheterna är fastställt i den ugandiska konstitutionen men efterföljs inte tillräckligt, försöket att lagstifta mot homosexualitet är ett tydligt exempel på det.

Sverige fäster stor vikt vid en fortsatt utveckling i demokratisk riktning. Målet är bland annat att stödja fördjupad demokrati, fria och rättvisa val, samt ökad respekt för mänskliga rättigheter. Stödet går via civilsamhällets organisationer för demokratisk förändring och offentliga kanaler för en bredare politisk dialog.

Läs mer om Democratic Governance Facility

Hälsovård

Sverige har i flera år gett stöd till utbyggnaden av den ugandiska hälsovården, särskilt på den eftersatta landsbygden.

Uganda har en av världens snabbaste befolkningstillväxter och samtidigt en hög mödradödlighet. Inom stödet till hälsosektorn fokuserar Sverige framförallt på stöd till mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Stöd ges också till hälsoministeriet för att stärka kapaciteten för planering och ledarskap inom hälsosektorn samt till ett antal enskilda organisationer som jobbar med mödrahälsovård, till ett system med checkar som löses in mot mödra- och förlossningsvård, men också till ett flertal enskilda organisationer.

I början på 1990-talet härjade aidsepidemin i Uganda och landet var ett av världens värst drabbade. Sidas stöd har medverkat till att epidemin sjunkit från 18 procent till cirka sex procent. Nu ringer återigen varningsklockor om att den positiva trenden brutits och ökade insatser krävs. Tillsammans med andra givare ger Sida stöd till genomförandet av Ugandas egen strategi mot spridning av hiv/aids, samt stöd till projekt genom enskilda organisationer som fokuserar på att bromsa spridningen av hiv/aids.

Näringsliv och handel

En stark och konkurrenskraftig privat sektor är en förutsättning för att skapa sysselsättning och inkomstmöjligheter för fattiga grupper. Jordbruket är basen i Ugandas ekonomi.  Att förbättra dess produktivitet och konkurrenskraft är prioriterat i det svenska stödet som har som övergripande mål att förbättra företags- och investeringsklimatet och att öka handeln.

Förbättringar i företagsklimatet sker på nationell och lokal nivå i samarbete med statliga och privata aktörer. I de tidigare konfliktdrabbade områdena i norr kompletteras stödet med direkta insatser som bidrar till att skapa bättre förutsättningar för före detta internflyktingars försörjningsmöjligheter.

Målet om ökad handel uppnås dels genom utveckling av lokala företag och deras organisationer, dels genom att utveckla och anpassa institutioner och regelverk så att de uppfyller internationella krav och standarder.

Privatsektorsamarbete

Den privata sektorn spelar en viktig roll i utvecklingssamarbetet med sin kunskap och sina finansiella resurser. Därför är ökat samarbete med den privata sektorn en prioriterad del av det svenska stödet. I Uganda sker detta genom olika samarbetsformer. Genom en utfärdad garanti till en lokal bank ges utökade möjligheter till finansiering för privata aktörer inom hälsoområdet. Tillsammans med den privata sektorn har Sverige bidragit till starten av en företagsinkubator med inriktning på ICT vid Makerereuniversitetet. Sverige har även under de senaste åren gett stöd till ett tiotal företagsidéer i Uganda genom det globala programmet Innovations Against Poverty (IAP).

Forskning och Universitet

Forskningssamarbetet med Uganda, som inleddes år 2000, syftar till att förbättra den analytiska kapaciteten för forskning om fattigdomsbekämpning och demokratisk samhällsstyrning hos offentliga universitet. Den tredje fasen omfattar perioden januari 2010 – juni 2014 och uppgår till 180 miljoner kronor, medel som huvudsakligen går till Makerere-universitetet i Kampala, men även till de övriga fyra offentliga universiteten i Uganda.

Stödet fokuserar på forskarutbildning inom medicin, teknik, humaniora och samhällsvetenskap, jordbruk samt veterinärmedicin. Utbildningen sker i samarbete med svenska universitet och högskolor med alternerande perioder i Uganda respektive Sverige.

Stöd går även till att förbättra forskningsmiljön på Makerere – med Informations- och kommunikationsteknik (ICT), bibliotek, kvalitetssäkring, laboratorieutrustning mm, samt med en administrativ reform för effektiv forskningsförvaltning.

 


Sidansvarig: Avdelningen för Afrika

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän