Sudan

Utvecklingen i Sudan

Publicerad: 17 juni 2009 Uppdaterad: 2 september 2015

Sudan har en stor utvecklingspotential tack vare sina oljetillgångar, men korruption, brist på demokrati och militära konflikter hindrar utvecklingen.

Sudan är Afrikas näst största land och drygt fyra gånger så stort som Sverige. Förhållandet till Egypten är av central betydelse, inte minst därför att båda länderna är beroende av Nilens vatten.

1989 grep en grupp militärer makten under ledning av överste Omar Hassan al-Bashir som sedan dess styrt landet. Hans styre präglades de tio första åren av en radikalt islamistisk ideologi, men efter millennieskiftet tonades islamismen ned till förmån för arabisk nationalism. Någon demokratisk utveckling har dock inte skett.

Vid presidentvalet 2015 fick Omar al-Bashir 94,05 procent av rösterna och hans NCP fick 323 av parlamentets 426 platser. Valet bojkottades av de etablerade oppositionspartierna. EU:s utrikeschef Federica Mogherini förklarade att förutsättningar för ett trovärdigt valresultat i Sudan saknads. Även USA kritiserade bristen på demokrati i Sudan.

Mänskliga rättigheter

Sudan var under 1990-talet en av jordens värsta diktaturer. Flera kuppförsök slogs ned och flera av landets oppositionsledare satt periodvis fängslade.

Graden av påtryckningar och direkta ingripanden mot medierna har varierat under årens lopp. På organisationen Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex hamnar Sudan nära bottenplatsen bland världens länder.

Sudans rättsväsende är formellt oberoende, men står under starkt tryck från regimen.

Rättskipningen är främst baserad på islamisk lag, sharia. Fängelse ersätts ibland med dödsstraff eller stympning. Sudan utdömer fler dödsstraff än något annat land i Afrika.

Under inbördeskriget i södern tvångsrekryterade både armén och de sydsudanesiska gerillagrupperna minderåriga till krigstjänst.

Kriget i Darfur

Darfur är ett område minst lika stort som Sverige och med sju miljoner invånare. Sedan 2003 pågår ett uppror mot centralmakten som krävt minst 300 000 liv och drivit närmare tre miljoner människor på flykt. Som en följd av kriget i Darfur blev president al-Bashir som första sittande statsöverhuvud år 2010 efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) för folkmord.

Delningen av Sudan

Efter drygt 20 år av inbördeskrig mellan norra och södra Sudan slöts ett fredsavtal år 2005. Avtalet ledde fram till att landet delades i juli 2011 Därmed var Afrikas mest långvariga krig över.
Historiskt har det inte funnits någon klart utstakad gräns mellan det som tidigare var norra och södra Sudan.
 I fredsavtalet mellan norra och södra Sudan, lämnades frågan öppen om till vilken sida gränsområdena Södra Kurdufan, Blå Nilenstaten och det oljerika området Abyei skulle räknas. Detta har lett till fortsatta konflikter.

Ekonomi och näringsliv

Två av tre sudaneser livnär sig av jordbruk och boskapsskötsel. Med undantag för den oljerelaterade industrin är industrisektorn liten. Fortfarande lever människor i delar av landet – särskilt i öster och i Darfur i väster – i stor fattigdom.

Delningen av Sudan innebär att tre fjärdedelar av oljekällorna hamnade i den nya staten Sydsudan, vilket ledde till sjunkande BNP i Sudan.

Korruptionen är bland den högsta i världen och regimens företrädare har starka privata intressen i näringslivet via hemliga bolag.

Under 2000-talet har Kina utgjort Sudans viktigaste politiska stöd och största handelspartner. Kina utvinner och köper sudanesisk olja, men bygger också industrier.

Social utveckling

Inbördeskrigen i Sudan har drivit miljoner människor på flykt inom landet. Krigen har, tillsammans med perioder av torka, då och då orsakat svältkatastrofer.

De senaste åren har dock många sudaneser i lugnare delar av landet upplevt förbättringar av sin levnadsstandard.

I hela Sudan förekommer arrangerade äktenskap, och många flickor får barn i mycket unga år. De flesta sudanesiska kvinnor är könsstympade. Den mest radikala formen, den faraoniska omskärelsen, är vanlig. I Darfur och andra krigsområden har våldtäkter utgjort ett led i krigföringen.


Sidansvarig: Avdelningen för Afrika

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän