Anab Farah Ahmed Somalia

Anab Farah Ahmed, sjukhusägare, drivande kraft bakom arbetet mot kvinnlig könsstympning och under många år bosatt i Sverige.

Foto: David Isaksson, Global Reporting

Svår kamp mot kvinnlig könsstympning i Somalia

Publicerad: 16 januari 2015 Uppdaterad: 16 januari 2015

Av Somalias kvinnor har de allra flesta utsatts för könsstympning, en livsfarlig sedvänja som ger men för livet. Sida stödjer organisationen Nafis som arbetar för att bryta denna starka tradition.

Det lilla Magan-sjukhuset ligger i ett av staden Hargeisas fattigare områden. Tre gånger i veckan har organisationen Nafis, som arbetar mot kvinnlig könsstympning (FGM, Female Genital Mutilation på engelska), öppen rådgivning här. Ytterligare tre dagar ägnas åt besök hemma hos familjer eller hos kvinnogrupper.

I ett av de små rummen sitter Fadumo Jama Musa som är en av rådgivarna. Hon har arbetet som barnmorska i två år, nu har hon till uppgift att förklara, informera – och övertyga!

– Varje dag tar vi emot upp till tio personer som kommer hit för att ställa frågor och få råd. En del är väldigt positiva till det vi säger och de är viktiga, eftersom de sprider budskapet vidare, berättar Fadumo.

I väntrummet finns en tv som visar en informationsfilm om könsstympning. De kvinnor som har problem som en följd av könsstympningen kan få vård på sjukhuset eller, om problemen är mycket allvarliga, remitteras till andra sjukhus för kirurgiska ingrepp. Om de inte kan betala så står Nafis för kostnaden. Därför är det kanske inte så konstigt att Nafis verksamhet blivit känd i området. Mer oväntat är däremot att flera av dem som träffar Fadumo och hennes kollega är unga män.

– En del är blyga och frågar om de inte kunde prata med en man istället, men sen brukar de prata med oss, fortsätter Fadumo Jama Musa.

Vad är det då männen undrar över? Jo, de flesta av dem är ogifta och från redan gifta vänner har de hört hur ont kvinnorna har och hur dåligt "samlivet" blir på grund av könsstympningen.

– Ja, den unga generationen, inte minst män, är utan tvekan de som kan bidra till att få slut på denna tradition. De som mest försvarar könsstympningen är äldre kvinnor med låg utbildning, trots, eller kanske just för att de själva utsatts för den, konstaterar Anab Farah Ahmed som driver sjukhuset och som själv är barnmorska.

Könsstympning – en fråga om fattigdom

En av dem som kommit till rådgivningen just den här dagen är Milgo Abdullahi. Hon är 40 år, har tre söner och berättar hur mycket hon själv led av den könsstympning hon genomgick.

– Ja, jag kommer ihåg det, jag var nog åtta-nio år gammal och det gjorde så ont! Efteråt låg jag ned en hel månad, berättar hon.

Men trots detta så skulle Milgo Abdullahi inte tveka ett ögonblick om att könsstympa sina döttrar – om hon hade fått några. Det är, förklarar hon, en del av vår tradition. Nu visar det sig också varför hon kommit hit idag: hennes mål är att övertyga rådgivarna om att sluta propagera mot FGM. Milgo Abdullahi verkar också tro att könsstympning ska minska risken för våldtäkt kanske för att kvinnorna då blir mindre sexuellt aktiva. Efteråt säger Anab Farah Ahmed som stöttar rådgivarna i deras dagliga arbete och som under flera decennier förlöst barn Hargeisa:

– De familjer som låter sina döttrar genomgå könsstympning är ofta de som har minst kontakt med sjukvården, också i vanliga fall. När det tillstöter komplikationer efter könsstympning förlitar de sig därför ofta på "kloka gummor" och huskurer, många gånger med katastrofala följder.

Hon får medhåll av Abdirsak Mohamed Abdi som är samordnare på Nafis:

– Vi måste förstå att människor som lever utan tillgång till rent vatten eller utbildning har svårt att se könsstympning som den viktigaste frågan. Därför måste vi koppla samman vårt arbete med hälsa, försörjning och annat som människor upplever som viktigt, konstaterar han.

Skapa opinion genom religiösa ledare

Somalia är ett komplext samhälle där religionen är oerhört starkt rotad, samtidigt som de traditionella klanerna har en stor makt. För att nå framgång går det inte att vara konfrontativ, utan det krävs dialog och samtal. För arbetet mot kvinnlig könsstympning är det också viktigt att få med sig politiker och andra beslutsfattare, inte minst religiösa och traditionella ledare.

– Om vi ska åstadkomma något så måste vi få integrera FGM med andra frågor. Vår målsättning är nolltolerans, men vi måste gå fram steg för steg. Folk lyssnar mer på religiösa ledare än på några andra så därför måste vi få med oss dem, fortsätter Abdirsak Mohamed Abdi.

Nafis arbetar hårt för att få till stånd en lag mot könsstympning, vilket är mycket svårt.

– Vi har starkt stöd från regeringen och ministeriet för religiösa frågor hjälper oss i dialogen med religiösa ledare. Utan dem skulle det inte fungera. Men fler kvinnor i regeringen skulle också vara en fördel, konstaterar Abdirsak Mohamed Abdi.

 


Sidansvarig: Avdelningen för Afrika

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän