Två barnmorskor i Somaliland.

Khadra Eli Egal till vänster är kurssamordnare för den masterkurs i sexuell och reproduktiv hälsa på distans som Khadra Ahmed Hassan till höger läser. Kursen är ett samarbete mellan University of Hargeisa och Högskolan Dalarna.

Foto: David Isaksson

Barnmorskor i Somalia distansutbildar sig genom Högskolan Dalarna

Publicerad: 22 december 2014 Uppdaterad: 22 december 2014

Afrikas Horn är ett av världens fattigaste områden med en mycket hög spädbarns- och mödradödlighet. Nu samarbetar Högskolan Dalarna med universitetet i Hargeisa, Somalia för att utbilda barnmorskor genom ett unikt distansprogram.

I Somalia dör 108 av tusen födda barn före de hinner fylla ett år. Både spädbarns- och mödradödligheten är en av de högsta i världen. Khadra Ahmed Hassan är utbildad barnmorska. Sedan två år tillbaka ingår hon i en grupp av 24 studenter som läser en masterkurs i sexuell och reproduktiv hälsa på distans, i samarbete med Högskolan Dalarna i Sverige.

– När jag fick chansen att vidareutbilda mig ville jag verkligen ta den! Genom kursen har jag fått möjlighet att lära mig mer och fördjupa min kunskap inom en mängd områden, berättar Khada Ahmed Hassan.

Distansundervisningen sker med hjälp av en webbaserad läroplattform som innehåller både streamade och förinspelade föreläsningar, samt seminarier i realtid via webbkonferensverktyg.

– Till masterkursen har vi valt ut engagerade studenter som har möjlighet att bidra till utvecklingen av mödravården i Somalia. I framtiden kommer många av dem att ta över rollen som utbildare, chefer på hälsoorganisationer och arbeta inom regeringen, berättar Khadra Eli Egal som är kurssamordnare på Hargeisa-universitetet.

Nya infallsvinklar

Men helt enkelt har det inte varit. Normalt tar en master ett år att göra, men kursarrangörerna i Dalarna och Hargeisa insåg snabbt att studenterna behövde arbeta parallellt med studierna och komplettera sin grundutbildning, inte minst när det gällde engelskan.

– Ja, det här är ett annat sätt att läsa än vi varit med om tidigare. Det handlar inte så mycket om att fylla i rätt svar, utan om att förstå och kunna resonera sig fram till en fråga. Etiska frågor är också en viktig del och det var nog aldrig något som berördes i min grundutbildning, fortsätter studenten Khadra Ahmed Hassan.

Koordinatorn Khadra Ali Egal betonar att utbildningen också innebär att barnmorskorna får upp ögonen för frågor som normalt inte finns med i utbildningen, till exempel frågor som våld mot kvinnor och kvinnlig könsstympning.

Kursledarna från Dalarna är i Hargeisa ungefär var tredje månad då de bland annat genomför examinationer. Varje vistelse avslutas med att man gemensamt går igenom nästa kursmodul.
Kerstin Erlandsson är ansvarig för samarbetet på Högskolan Dalarna och har själv tidigare arbetat i både Nepal och Somalia:

– Högskolan Dalarna är ledande när det gäller webbaserat lärande, samtidigt finns det ett mycket stort engagemang för globala hälsofrågor bland våra medarbetare.

Kerstin berättar också om det starka engagemang som finns hos människor i Somalia, ett engagemang som hon fått lära känna under samarbetet.

– Ofta brukar man prata om en brain-drain där utbildade människor lämnar Afrika så snart de är klara, men de vi utbildar vill bo kvar. De vill bygga upp landet och får dessutom sällskap av somalier som återvänt från exilen.

Programmet ska spridas till fler områden

Universitetet som Högskolan Dalarna samarbetar med ligger i Hargesia, som är huvudstad i Somaliland, en i praktiken självstyrande region i norra Somalia. Tanken är nu att utöka programmet så att det även innefattar distansutbildning av studenter i andra delar av Somalia.

– Det är svårt att få utbildade lärare att vilja flytta till regioner som befinner sig i krig och konflikt och då är ett webbaserat utbildningssystem en stor fördel. Tekniken har fungerat väl i Somaliland så ur det perspektivet är jag hoppfull, fortsätter Kerstin Erlandsson.

Inom ramen för projektet kommer Högskolan Dalarna tillsammans med studenter och medarbetare också samla in data från situationer där det varit nära att mamman och barnet inte överlevt. Syftet med det är att identifiera problem i sjukvården och få fram lösningar för dessa.

För masterstudenten Khadra Ahmed Hassan innebär utbildningen att hon får möjlighet att vidareutveckla sig yrkesmässigt, samtidigt som hon bidrar till Somalilands utveckling.

– Särskilt bland unga människor märker jag en förändring och ett nytt sätt att se på en del av våra traditioner och därför är också de flesta unga jag träffat emot könsstympning, berättar hon.

 


Sidansvarig: Avdelningen för Afrika

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän