Young people use computers at iHup, Nairobi's innovation hub for the technology community. It's an open space for technologists, investors and tech companies.

Unga använder datorer på iHub, Nairobis samlingsplats för människor och företag med intresse för teknologi och innovationer.

Foto: Sven Torfinn/Panos

Resultatexempel

Forskning som kommer till användning

Publicerad: 21 maj 2014 Uppdaterad: 8 juni 2015

Tåligare grödor, effektivare vattenanvändning, mobilappar för ultraljud och banktjänster – det finns många innovationer som kan hjälpa fattiga. Stöd till innovationer handlar om att använda det vi redan vet på nya sätt.

Kring ön Zanzibar, utanför Tanzanias kust, bildar sjögräset grönröda ängar på havsbottnen. De utgör mat och husrum för växter och djur, men är också sedan länge en viktig exportvara. Forskare på Marinbiologiska institutet i Dar es Salaam importerade sjögräset redan på 80-talet, och sedan dess har växten utgjort en stomme i öns ekonomi.

Innovationer handlar om att ta det vi redan vet till nya sammanhang. Som att odla sjögräs i ett nytt klimat.

Tanzania: Långsiktiga perspektiv på innovationer

2006 inleddes Zanzibar Seaweed Cluster Initiative med stöd från bland annat Sida och Tanzanias regering. Klustret växte organiskt, från två byar och 20 medlemmar 2006 till tio byar och 3 000 medlemmar 2010.

Sjögräset används i ett 30-tal produkter, såsom mat, tvål och skönhetskrämer. Zanzibar visar prov på ett väl fungerande innovationssystem, som möjliggjorts av god tillgång till naturresurser, exportpotential och ett nära samarbete med regering och universitet.

Det finns redan naturliga kluster, som ofta består av enskilda entreprenörer i ett geografiskt område. Stödet består i att utbilda facilitatörer som utbildar klustermedlemmarna i hur de kan organisera sig för att öka sin konkurrenskraft på marknaden. Dels genom att förbättra sina produkter genom forskning, dels genom att lära sig hur man driver ett företag. I Tanzania har över 50 kluster i jordbrukssektorn utbildats.

Klimatförändringarna har dock höjt vattentemperaturen, vilket har lett till algdöd och minskat skördarna de senaste åren. Detta vittnar om de nya utmaningar som klimatförändringarna innebär för många samhällen. Men också om behovet av nya innovationer som kan hjälpa samhällen att anpassa sig.

Svenskt forskningsstöd till Tanzania går till att bygga upp forskningskapacitet på tre universitet och ett forskningsråd. Det är viktigt att landet kan generera högkvalitativ forskning, men den måste även komma till användning.

– Den forskning som bedrivs i Tanzania är relevant, men det behövs ytterligare ett led. Hur ska den komma samhället till godo? Det är så den kan göra skillnad. Detta kräver ett långsiktigt perspektiv på forskning, säger Inger Lundgren på svenska ambassaden i Dar es Salaam.

Därför har Sverige också gett forskningsstöd till Tanzania sedan 1977. Många av de som utbildats med svenskt stöd har senare tagit plats på landets universitet, näringsliv och regering. En studie från 2014 som följt 150 tanzanier som fått doktorsexamen med svenskt stöd visade att 93 procent är kvar på landets universitet efter sin utbildning och att 86 procent upplever att de direkt bidrar till fattigdomsminskning och utveckling i landet.

I denna utveckling har biståndet ofta varit drivande. På senare år har även regeringen fått upp ögonen för forskningens betydelse.

– Biståndet har ofta kommit före de nationella satsningarna på forskning. Vi har hjälpt till att utbilda forskare som sedan har legat på sina regeringar om att allokera medel till universiteten. Numera finns därför ministerier för forskning, och universiteten i Tanzania har fått fler lärare. I Tanzanias första nationella utvecklingsplan, MKUKUTA II, nämns forskning 46 gånger.

Nyligen har Tanzania också inrättat en forskningsfond vars budget inte får understiga 1 procent av BNP. Inger Lundgren tycker att utvecklingen är lovvärd.

– Inget land kan vara utan kunskap. I höginkomstländer tas det för givet att man måste ha forskningsbaserad kunskap som en drivkraft i utvecklingen. Lika självklart bör det vara i låginkomstländer. De har inte en chans på den globala marknaden om de inte bygger upp starka innovationssystem.

Globelics/Africalics: Innovationer måste vara inkluderande

Forskningsnätverket Globelics bildades 2001 med syfte att främja innovationsforskning. De arrangerar en årlig konferens som drar forskare från hela världen. De erbjuder också 30-40 doktorander varje år en innovationskurs på 10 dagar. De arrangerar dessutom workshopar, konferenser och seminarier inom sitt världsomspännande nätverk.

2012 bildade de även nätverket Africalics för att främja innovationer i afrikansk utvecklingsforskning, där Sida står för det huvudsakliga stödet. De har delat ut innovationsstöd till en mängd forskare, och arrangerat en välbesökt konferens. Enligt Rebecca Hanlin på Africalics behöver innovationer förstås som ett system:

– Innovationer ses ofta som en fysisk teknologi, men det beror väldigt mycket på en välfungerande miljö. Utbildning, upphovsrättslagar, ett skattesystem. Utan dessa saker kommer innovationer inte att nå slutanvändaren.

Att Afrika är innovativt råder det dock ingen tvekan om:

– Det handlar inte bara om nya uppfinningar, utan även om sådant som kanske utvecklats i Europa eller Nordamerika och sedan appliceras i en afrikansk kontext. Men även det motsatta har börjat ske mer och mer, till exempel M-Pesa, en tjänst för mobilbetalningar som utvecklades i Kenya. Östafrika är ett nav för innovationer och påhittighet. Men universiteten saknar fortfarande kapaciteten att ta vara på det.

Samtidigt är det enligt Rebecca Hanlin viktigt att arbetet med innovationer inte fokuserar för mycket på kommersiella aspekter. Fler och fler talar i dag om att innovationer måste vara inkluderande:

– Innovationer handlar om mer än bara ekonomisk tillväxt. Deras viktigaste syfte är att skapa hållbara levnadsförhållanden.

Forskningsstöd till innovationer

Globelics startade 2001 som ett globalt nätverk med "Learning, Innovation, and Competence Building Systems" (LICS) som analytiskt verktyg. De grundade det afrikanska forskningsnätverket Africalics 2012 i Tanzania med syfte är att främja innovationer och forskningskapacitet i Afrika. Svenskt stöd till Globelics uppgår till 22,7 miljoner kronor för perioden 2011-2015.

Sverige har gett forskningsstöd till Tanzania sedan 1977. Sida har delat ut totalt 230 miljoner kronor i forskningsstöd till Tanzania för perioden 2009-2013.


Sidansvarig: Avdelningen för Afrika

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän