EDM, det nationella elbolaget i Moçambique, genomför elektrifieringsprojekten med stöd från Sida. Tack vare projektet kan Inacio Yemusee försörja sig som svetsare.

EDM, det nationella elbolaget i Moçambique, genomför elektrifieringsprojekten med stöd från Sida. Tack vare projektet kan Inacio Yemusee försörja sig som svetsare.

Foto: Klas Palm

Moçambique

Vårt arbete i Moçambique

Uppdaterad: 22 februari 2017

Sedan Sveriges utvecklingssamarbete med Moçambique inleddes i mitten på 1970-talet har landet tagit flera stora steg i utvecklingsprocessen. Flera utmaningar återstår dock och cirka hälften av den moçambikiska befolkningen lever alltjämt under den nationella fattigdomsgränsen.

Sedan Sveriges utvecklingssamarbete med Moçambique inleddes i mitten på 1970-talet har landet tagit flera stora steg i utvecklingsprocessen. Efter inbördeskrig och enpartistat infördes demokrati i början av 1990-talet och sedan dess har fem fria val ägt rum. Fler har tillgång till utbildning och hälsa, och respekten för mänskliga rättigheter och pressfrihet har ökat. Från en ekonomi i spillror i kölvattnet av konflikten och misslyckad ekonomisk politik, har landet nu en hög ekonomisk tillväxt.

Det svenska utvecklings­samarbetet har varit en av flera bidragande faktorer till denna positiva utveckling. Ett exempel är Sveriges stöd till utbyggnaden av det nationella elnätet som bland annat har lett till att mer än 23 procent av befolkningen 2016 har direkt tillgång till el från det nationella nätet jämfört med 8 procent år 2005. Ett annat är Sveriges stöd till Eduardo Mondlane universitetet (UEM) som bidragit till att 21 procent av de 1 800 lärarna på universitetet nu har en doktorsgrad, jämfört en endast handfull universitetsutbildade vid självständigheten 1975.

Flera utmaningar återstår dock och cirka hälften av den moçambikiska befolkningen lever alltjämt under den nationella fattigdomsgränsen.

Det svenska utvecklingssamarbetet kanaliseras genom staten, det civila samhället, den privata sektorn, forskningsinstitutioner, samt multilaterala organisationer som FN och Världsbanken.

Miljö och klimat

Låg motståndskraft mot kriser och en utarmning av naturresurser gör det svårare för människor som lever i fattigdom att försörja sig och urholkar naturkapitalet för viktiga ekonomiska sektorer som jordbruk, fiske, skog, turism och energi. Tillgången till elektricitet är fortsatt låg, särskilt på landsbygden. Mark, skog och hav överutnyttjas på grund av försörjningsbehoven hos människor som lever fattigdom, ohållbara affärsmodeller hos företag, bristande genomförande av lagar samt korruption.

Moçambique är det tredje mest utsatta landet i Afrika för extrema väder­förhållanden som torka, översvämningar och cykloner, och de förväntas bli mer frekventa i framtiden som en följd av de globala klimatförändringarna.

Det svenska stödet syftar till att öka produktionen av och tillgången på förnybar energi, stärka markrättigheter, stödja hållbart skogsbruk, öka klimatanpassning och bidra till att livsmedelsförsörjningen blir mer hållbar. Sverige undersöker också möjligheterna att stödja samhällen i kustområdena så att de bättre kan hantera klimatförändringarna. Cirka 60 procent av landets befolkning bor vid kusten och påverkas av ekosystemen där.

Demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter

En svag statsapparat som är hårt knuten till ett dominerande parti, korruption, bristande tillgång till information, samt ett ogynnsamt klimat för fri och oberoende media gör det svårt för landets medborgare att engagera sig i offentliga angelägenheter, få insyn och kunna utkräva ansvar, vilket är grundläggande förutsättningar för en fungerande demokrati. Avståndet mellan medborgare och beslutsfattare är stort och förstärks av det politiska systemets centralisering. Det civila samhället är relativt svagt och dess handlingsutrymme litet.

Det svenska stödet syftar till att stärka offentliga institutioner och öka kapaciteten inom den offentliga förvaltningen, inte minst genom att förbättra systemen för offentlig finansiell styrning så att landets intäkter mobiliseras, används och redovisas på ett sätt som kommer hela befolkningen till del.

Ett omfattande stöd ges till det civila samhället, genom ett samlat program till närmare 70 lokala organisationer. Det handlar till exempel om att ge förslag till reformer och att granska makten, inte minst inom viktiga områden som tillgång till information och granskning av hur statens resurser används.

Stödet ska också främja och skydda flickors och unga kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter.

Inkluderande ekonomisk utveckling

Trots en stark ekonomisk tillväxt under de senaste årtiondena har inte fattigdomen minskat i samma takt. Den främsta anledningen till detta är att tillväxten drivits på av kapitalintensiva investeringar som främst fokuserar på råvaruexport, vilket inte skapat tillräckligt många nya arbetstillfällen.

I dag jobbar cirka 80 procent av arbetskraften inom småskaligt jordbruk där produktiviteten är kroniskt låg och där det finns få andra inkomstmöjligheter. Det finns cirka tre miljoner mikro-, små och medelstora företag, främst inom den informella sektorn, och många av dem saknar tillgång till finansiella tjänster, vilket särskilt drabbar kvinnliga företagare och gör det svårt för företagen att utvecklas. Sociala trygghets­system existerar men når fortfarande endast ett fåtal.

För att öka sysselsättningen stödjer Sverige arbetet för att utveckla jordbruksmarknader där fler kan bedriva ett mer lönsamt och miljömässigt hållbart lantbruk. Sverige arbetar också för att förbättra tillgången till finansiella tjänster, både genom garantier och genom att utveckla den finansiella sektorn så att fler har möjlighet att till exempel spara eller låna. Sverige stödjer dessutom sociala trygghetssystem så att de ska kunna expandera och nå fler.

Forskning och högre utbildning

Trots stora framsteg sedan självständigheten är tillgången till kvalitativ högre utbildning fortsatt en stor utmaning och mycket av den kompetens som behövs för landets samhällsekonomiska utveckling saknas.

Det svenska stödet syftar till att bygga upp och stärka landets analys- och forskningskapacitet. Dels genom utbildning av forskare och lärare, dels genom lokal forskning som genererar ny kunskap som är relevant för landets utveckling. Sida stödjer UEM i samarbete med fjorton svenska och nio sydafrikanska universitet. Stödet går till forskarutbildning på doktors- och mastersnivå med tyngdpunkt på naturvetenskap och teknik, etablerandet av lokala mastersutbildningar, infrastruktur för forskning (till exempel laboratorier och elektroniska tidskrifter) samt forskningsförvaltning. Stöd går även till det nationella forskningsrådet (FNI) som fördelar forsknings- och innovationsanslag.


Sidansvarig: Avdelningen för Afrika

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän