Biodlare i Kassela, Mali.

För att bevara Malis hotade skogar behöver människorna hitta nya sätt att försörja sig. Istället för att hugga ner träden får byborna lära sig satsa på biodling, djuruppfödning eller trädgårdsodling.

Foto: Birama Diabaté

resultatexempel

Biodling ett sätt att rädda Malis ekosystem

Publicerad: 15 november 2011 Uppdaterad: 7 augusti 2014

För att bevara Malis hotade skogar behöver människorna hitta nya sätt att försörja sig. Istället för att hugga ner träden får byborna lära sig satsa på biodling, djuruppfödning eller trädgårdsodling. Extrainkomsterna blir ett viktigt bidrag för att klara sig när torkan slår till, samtidigt som skogens resurser inte överutnyttjas.

 I det ökendominerade landet Mali råder ett hårt tryck på skogen, betesmarker och den odlingsbara jorden. Durra och hirs som utgör basen i maliernas kost är helt beroende av regnperioderna, men i takt med att klimatförändringarna påverkar regnen så blir skördarna mindre. För att kompensera de minskade inkomsterna ökar nedhuggningen av skogen, vilket för med sig andra stora problem.

Det Sida-finansierade GEDEFOR-programmet ska bidra till att bevara skogen genom att decentralisera dess förvaltning och ge människor en möjlighet till alternativ försörjning. På så sätt kan de förbättra sin anpassningsförmåga när klimatet förändras.

– Vi behöver få folk medvetna om att skogen försvinner om trycket på den blir för hårt. Men så länge som människor är beroende av en inkomst mellan regnperioderna, så hugger de ner träd för att sälja som ved, säger Mamby Fofana, programansvarig på Sidas ambassad i Bamako.

Trädgårdsodling är en ny inkomstkälla som byborna lär sig satsa på, där borrade brunnar ger möjlighet att bevattna småskaliga odlingar av sallad, morot, kål och occra, mellan regnsäsongerna. Att köpa djur på marknaden och göda dem ett par månader är ett annat sätt.

– Bönderna lär sig hur det traditionella grovfodret av ogräs, som normalt inte innehåller så mycket näring, kan berikas efter skörd med salt, urea och melass. Det ökar näringsvärdet markant, och efter tre till sex månader har djuren ökad stort i vikt och genererar en stor förtjänst när de säljs vidare, säger han.

Programmet GEDEFOR genomförs i regionerna Kayes och Koulikoro, i Malis södra och västra delar. Decentraliseringen, som är en del av programmet, handlar om att flytta förvaltningen av skogens resurser från de centrala myndigheterna, som hittills haft ansvar, till lokalt valda kommuner som representerar lokalbefolkningen.

Själva utbildningen sker i samarbete med lokala aktörer i så kallade Farmer workshops, där byborna förutom att diskutera sina erfarenheter även får lära sig om klimatförändringarnas negativa effekter och hur en avverkning av skogen leder till jorderosion och minskad biologisk mångfald, vilket gör produktionssystemen än mer sårbara.

Biodling är ett annat alternativ till försörjning, som förutom att ge biodlaren en bra inkomst har flera positiva bieffekter.

– Bina behöver träden för att samla nektar till sin honung, och det gör att människor som får hjälp att satsa på biodling blir måna om skogen och försöker se till att den inte huggs ner. Samtidigt bidrar bina till pollineringen av träden, vilket i sin tur gör att skogen växer bättre, säger Mamby Fofana.

På sex månader kan en biodlare skörda upp till 15 kg från en bikupa, vilket ger en förtjänst på omkring 60 USD när den säljs på marknaden. Det är mycket pengar, i ett land där medelinkomsten ligger på 300 USD per år.

Mamby Fofana har själv besökt flera av de Farmer workshops som hållits och träffat många positiva deltagare; ”de säger att programmet borde ha startat tidigare”. Att programmet fått så positivt genomslag beror mycket på att det gått så snabbt för byborna att se resultaten av sina investeringar – trädgårdsodlingarna ger skörd redan efter en månad.

När byborna slutar att hugga ner träden för att sälja som ved i huvudstaden Bamako, innebär det inte bara att skogen bevaras. Det leder också till ett minskat utbud på marknaderna, vilket driver upp vedpriserna. 

– Så länge veden är billig, då använder folk sina gamla vedspisar. Men när priset på bränsle stiger så blir det ett incitament till att köpa mer energisnåla spisar, där vedåtgången kan minskas med 50, ibland 75 procent. Det ger i sin tur andra positiva effekter, som minskade koldioxidutsläpp, säger Mamby Fofana.

 

Fakta GEDEFOR och Mali:

Programmet GEDEFOR (Gestion Decentralisée Des Forets) i Mali pågår mellan 2009 – 2012 med Malis nationella direktorat för vatten och skogsbruk (DNEF) som den ledande nationella motparten. Övriga samarbetspartner är by-kooperativ, lokala myndigheter och en del frivilligorganisationer.

Sida ger tekniskt stöd samt finansierar programmet med 19,5 miljoner kronor.

En förlängning av programmet är planerat med ytterligare 6 miljoner kronor, utöver medlen från klimatsatsningen. Detta för att säkerställa att programmet integreras och utökas till andra områden samt säkerställa att resultaten kommuniceras vidare.

Knappt 10 procent av Malis yta utgörs av skog (källa:FN) och fyra av fem malier försörjer sig på naturbruk (skog, boskap eller jordbruk.)Skogslagar som ska säkerställa en hållbar avverkning finns i landet sedan 1995, men illegal avverkning är ett stort problem.

Ett urval av resultaten som hittills uppnåtts:

• Nationella miljörådet är upprättat genom premiärministerbeslut i juli 2010
• Det integrerade projektet i en av de berörda kommunerna har givit 200 personer ökade inkomster genom jordbruk och biodling. I en annan kommun har 200 jordbrukare (varav 180 kvinnor) fått ökad inkomst och 250 hektar jordbruksmark har rehabiliterats. 
• Skatteuppbörden från agro-skogsbruk har ökat.
• Ökad kapacitet (efter utbildning av tjänstemän i ämnen som mål- och resultatstyrning och förbättrad utrustning som GPSer och motorcyklar som används till effektiv kontroll och bevakning).


Sidansvarig: Avdelningen för Afrika

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän