Arbetare bygger vägen mellan Chefie och Marye i Wollo-distriktet i Etiopien

Fotograf Torsten Andersson, Sida

Sida har under tretton års tid samarbetat med den lokala regeringen i ett brett program med utgångspunkt i landsbygdsutveckling.

En ökad kunskapsnivå hos såväl pojkar som flickor leder i sin tur till att våldet mot kvinnor minskar.

Skolbarn i Marye primary school i  Ambassel Distriktet i Etiopien

Fotograf Torsten Andersson, Sida

Arbetet med att säkra flickors möjligheter att gå i skolan har  lett till att i dag nästan lika många flickor som pojkar går i skolan.

Ms Lubaba arbetar med att registrera lagfarteri registret över landägare i Tehuledere distriktet i Etiopien

Fotograf Torsten Andersson, Sida

I princip alla insatsområden; ekonomisk utveckling, lokalt deltagande och institutionell kapacitetsuppbyggnad med flera har varit framgångsrika i projektet.

resultatexempel

Wollo – från fattig provins till nationell förebild

Publicerad: 15 juli 2010 Uppdaterad: 30 juni 2014

I Wollo-distriktet i Etiopien har Sida under många år bedrivit ett brett utvecklingsprogram med fokus på landsbygdsutveckling. Insatserna har omfattat flera olika områden som tillsammans fungerat som en katalysator för utvecklingen i regionen. Biståndet har fyllt sin uppgift och fasas nu ut. Människorna själva fortsätter arbetet för att ge alla i Wollo bättre levnadsförhållanden.

Vi befinner oss i  Södra Wollo i Amhararegionen i Etiopien, ett område med 20 miljoner människor och som av många fortfarande förknippas med fattigdom, torka och förödande hungersnöd på 1970- och 80-talet. Sedan dess har befolkningen i regionen fördubblats och de flesta har fått det synbart bättre.

Här har Sida under tretton års tid samarbetat med den lokala regeringen i ett brett program med utgångspunkt i landsbygdsutveckling, Sida-Amhara Rural Development Programme (SARDP). Etiopierna själva har hela tiden visat stort engagemang och ägarskap för de många delar som det här programmet omfattar, och prioriteringarna är formade i samråd med den  regionala regeringen. Det i sin tur har lett till att programmet nu visar på många goda resultat, så goda att insatserna framöver kan leva vidare utan bistånd. Vi fasar därför ut vårt arbete i det största integrerade landsbygdsprogrammet i regionen,  och som också är  ett av de större som Sida har stött någonstans.

Att arbeta integrerat med flera insatser, som i detta program, har kommit att fungera som en katalysator  och bränsle för utvecklingsarbetet i  Amhara-regionen. I  princip alla insatsområden;  ekonomisk utveckling, jordbruk och förvaltning av naturresurser, utbyggnad av infrastruktur och  sociala tjänster, att säkra personligt markinnehav, decentralisering, lokalt deltagande och institutionell kapacitetsuppbyggnad har varit framgångsrika. 

Samverkande insatser gynnar kvinnorna

Maryegrundskolan ligger i Ambassel Distriktet. Uppbyggnaden av den har finansierats genom en av många fonder för lokal utveckling som initierats av SARDP. Nästa mål för den lokala fonden är nu att bygga en gymnasieskola på liknande sätt. Andra exempel med lokala utvecklingsfonder är byggandet av hälsostationer och förbättrade vattenförsörjningssystem, som alla haft en positiv inverkan för möjligheten till försörjning och tillgång till hälsovård.

Arbetet med att säkra flickors möjligheter att gå i skolan har  lett till att i dag nästan lika många flickor som pojkar går i skolan. En ökad kunskapsnivå hos såväl pojkar som flickor leder i sin tur till att våldet mot kvinnor minskar.

Ett annat insatsområde har handlat om att bygga ut infrastrukturen och i synnerhet vägnätet. Under SARDP Fas III (2004 - 2010) har mer än 1 250 km väg byggts,  vilket  har tagit den största delen av budgeten. Det är tydligt hur dessa tillfartsvägar effektivt har  lyckats  bryta isoleringen från den yttre världen för människorna i avlägsna städer och byar. Vägarna har också möjliggjort för fler att kunna ta sig till skolan. Ett fungerande vägnät skapar omedelbart nya marknader och lockar till sig andra sociala verksamheter. Genom att samtidigt satsa på vägar, en tryggad vattenförsörjning och utbyggnad av skolor och utbildningssystem kan åtgärderna stödja varandra och utnyttja synergier som får en unik inverkan för kvinnornas situation.

En miljon nya markägare

SARDP –programmet har varit starkt förknippat med Amhararegionens egna utvecklingsplaner, och man har arbetat med innovationer och pilotstudier för att kunna identifiera de  bästa tillvägagångssätten .  Att arbeta med pilotstudier har kanske varit det mest intressanta inslagen i programmet eftersom flera sådana studier nu har antagits och skalas upp av den nationella regeringen till att implementeras över hela landet. Till exempel den insats för att certifiera ägandet av mark som började som ett pilotprojekt, och som nu har  gett  besittningsskydd och trygghet för nästan en miljon hushåll i Amhararegionen. När bönderna nu har papper på att de äger marken de brukar blir det en stark drivkraft att investera långsiktigt i sina odlingar. Denna modell för landtilldelning studeras just nu på federal nivå för att sedan ytterligare skalas upp  i hela landet. Att särskilt säkra kvinnors rättigheter till mark har varit en viktig aspekt som också formulerats tydligt i programmet.  De goda effekterna av detta kan vi  redan se.

Nu vidtar arbetet med att  kartlägga varje lagfart.  Med tanke på det stora antalet hushåll är administrationen av  insatsen enorm. Den kräver också kompetent arbetskraft. Den  regionala regeringen har därför tillsammans med SARDP inrättat Etiopiens första utbildning av  Iandadministratörer vid universitetet i Bahir Dar, huvudstaden i Amhararegionen. Verksamheten  kommer att fortsätta i samarbete med Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm efter att Sidas stöd är avslutat.

Att gynna ekonomisk tillväxt i regionen har varit ett mål för SARDP-programmet, i synnerhet under den avslutande delen.  Vi möter en bonde som odlar äpplen i ett kooperativ i högländerna i Wollo, en av flera sk pilotprojekt som fått stöd.  Mannen  berättar att hans inkomster har gått från 500 kronor för första årets försäljning av äppelplantor till 1 500 kronor nästa år och förra året ökade hans inkomster ytterligare till 15 000 kronor. Han räknar dessutom med att fördubbla sin inkomst i år igen eftersom frukten kommer att säljas på marknaden. När vi nu lämnar vår äppelodlare och det pilotprojekt han deltagit i, är det i vetskap om att  dessa verksamheter kommer att expandera oss förutan. Vi önskar honom och alla andra  som bidragit till en framgångsrik utveckling i Wollodistriktet lycka till.

 


Sidansvarig: Avdelningen för Afrika

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän