burkina faso

Utvecklingen i Burkina Faso

Publicerad: 17 juni 2009 Uppdaterad: 18 januari 2016

Burkina Faso är ett av världens fattigaste länder. Den
folkliga resningen 2014 följt av demokratiska val 2015 visar på demokratisk utveckling, men utmaningarna inför framtiden är stora.

Burkina Faso ligger i det inre av Västafrika, strax söder om Sahara och har ingen egen kust. Landets yta motsvarar knappt två tredjedelar av Sverige.

Burkina Faso styrdes mellan 1987 och 2014 av Blaise Compaoré som tog makten i en militärkupp där han störtade och dödade landets nationalhjälte Thomas Sankara. En viss demokratisk utvecklings skedde i början av 2000-talet, men Compaoré anklagades för valfusk när han befäste sin ställning med 80 procent av rösterna i valen 2005 och 2010.

2011 inleddes de folkliga protesterna mot Compaorés regim som stöddes av militären. Compaoré hade då försökt ändra konstitutionen för att på nytt kunna bli omvald. 

En transitionsregering med representanter från civila samhället och militären ledde landet under turbulens och genom en militärkupp fram till fria val i november 2015 då MPPS kandidat Roch Marc Kaboré fick flest röster och installerades som president den 29 december. Valet bedömdes av internationella varit korrekt genomfört.

Mänskliga rättigheter

Yttrandefrihet gäller enligt författningen, men det finns en lag som gör det möjligt att förbjuda medier som sprider falsk information eller hotar nationens säkerhet. 1998 mördades den regimkritiske journalisten Norbert Zongo av personer närstående presidenten, något som ledde till omfattande protester.

Rättsväsendet och militären står inför reformering vilket påbörjades redan under transitionen. Det särskilda presidentarde som också ledde en militärkupp i september 2015 och som stod den tidigare presidenten Compaoré nära är upplöst och soldaterna ska integreras i den ordinarie armén.

Säkerhetsläget i och med konflikten i Mali är oroväckande och attacker mot polisstationer längs gränsen mot grannlandet förekommer. Burkina Faso bidrar också med en styrka FN:s fredsmission MINUSMA i Timbuktu.

Ekonomi och näringsliv

Burkina Faso är en jordbruksekonomi och omkring 85 procent av befolkningen får sitt levebröd från jordbruk och boskapsskötsel. De flesta lever i huvudsak av självhushåll. Burkina Faso har stora problem med jordförstöring på grund av jakten på ved, som minskar skogsarealen. Boskapshjordarna sliter också hårt på marken.

Det finns goda mineraltillgångar i Burkina Faso, men endast en liten del av dem utvinns. Viktigast för ekonomin är guldet som 2009 gick om bomull som Burkina Fasos viktigaste exportvara. Bomullsproduktionen är dock fortfarande mycket viktig och sysselsätter flera miljoner människor.

Landets beroende av bistånd och lån utifrån har länge varit stort. Trots en relativt god ekonomisk utveckling det senaste decenniet märker landets fattiga knappast någon standardökning. Ett skäl är Burkina Fasos höga befolkningstillväxt, ett annat skäl är prisökningar på mat och bränsle.

Omkring hälften av alla anställda är fackligt anslutna. Trots det låga antalet anställda har fackföreningsrörelsen länge spelat en viktig roll i kampen för demokrati och var en av de många aktörerna från det civila samh'llet som bidrog aktivt till att avsätta presidenten Blaise Compaoré.

Social utveckling

Burkina Faso är ett av världens fattigaste länder och närmare hälften av befolkningen lever i fattigdom. Värst är läget i de torra områdena i norr.

Burkina Faso har en ung befolkning och nära hälften av alla är under femton år. Befolkningstillväxten är hög. Tre av fyra burkinier bor på landsbygden, men inflyttningen till städerna är stor.

Fattigdom har drivit hundratusentals burkinier till Elfenbenskusten och Ghana för att arbeta på plantager där. Ekonomisk nedgång i grannländerna de senaste åren har dock minskat utvandringen.

Skolväsendet har mycket stora brister och andelen analfabeter är bland de högsta i världen. Bland kvinnor på landsbygden är få läs- eller skrivkunniga.

Medellivslängden i landet är drygt 54 år och nästan vart tionde barn som föds dör före ett års ålder. Vart tredje barn som överlever blir hämmat i växten på grund av näringsbrist.


Sidansvarig: Avdelningen för Afrika

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän