Yttrandefrihet är oerhört viktigt för demokratisk utveckling. I Vietnam är det farligt att uttrycka åsikter som skiljer sig från vad regimen tillåter. Den som gör det kan råka illa ut.
– Om du vill förändra samhället måste du först se till att hålla dig vid liv!
Så säger en journalist i en diskussion med Sidas utsända om pressfriheten i Vietnam.
Mer om mediernas situation i Vietnam
Sri Lanka är den demokrati som hamnar längst ner på Reportrar utan gränsers lista över hur det står till med pressfriheten i världen. Men så har det inte alltid varit. Innan inbördeskriget var pressfriheten god i Sri Lanka.
Mer om yttrandefriheten i Sri Lanka
Begränsad yttrandefrihet
I diktaturer är makten över människors ord och tankar ett av de tydligaste uttrycken för förtryck. Människor som lever i ofria länder riskerar förföljelser och fängelsestraff enbart för att de vågar kritisera dem som har makt. Särskilt utsatta är massmedierna - press, radio och TV. Rapporter om att journalister och författare ställs inför rätta eller försvinner under mystiska omständigheter är alltid tecken på att friheten inskränks eller hotas.
Att leva i ett land där yttrandefriheten är starkt begränsad betyder att det blir svårt att skaffa sig pålitlig information. De styrande presenterar en bild av verkligheten som passar dem själva, och genom att de också kontrollerar massmedierna kommer ingen annan bild av verkligheten fram.
Nordkorea är förmodligen världens mest sluta land, där staten kontrollerar i stort sett all information. Nordkoreanerna är i praktiken nästan helt utestängda från resten av världen - radio och tv-apparater byggs om så att de bara kan ta emot statliga kanaler, Internet och utlandstelefoni är bara tillgängligt för ett fåtal personer. Mobiltelefonnätet har stängts ner. De styrande ägnar sig åt en omfattande verklighetsförfalskning. Allt som kan vara negativt för regeringen och landets ledare sållas bort.
Lagar som skyddar yttrandefriheten
Yttrandefrihet och fria medier är förutsättningar för demokrati. När olika sidor av verkligheten kommer fram och flera åsikter kan höras blir de beslut som fattas mer välgrundade. Det gäller både den enskilda människans val i livet och politikernas beslut. Den person eller grupp i samhället som är orättvist behandlad har möjlighet att påverka genom att göra sin röst hörd.
En annan viktig uppgift för de fria medierna är att granska makten. Det innebär att söka svar på frågor som: Håller politikerna sina löften? Vad gör de med skattepengarna? Följer politikerna själva de lagar de har stiftat?
Det viktigaste villkoret för att medierna ska vara fria är att lagarna skyddar yttrande- och tryckfriheten. I Sverige finns det mycket få undantag från tryckfriheten. Bara hets mot folkgrupp (t ex rasistiska uttalanden) och förtal (att sprida rykten eller felaktiga uppgifter som kan skada personer) är förbjudet i lagen. Det finns också etiska spelregler, riktlinjer för hur massmedierna ska arbeta. Dit hör bland annat krav på att det som står i tidningarna ska vara korrekt och allsidigt och att människors privatliv ska respekteras.
Konflikter säljer tidningar
I alla medier i alla länder finns självcensur - man väljer att inte publicera allt, även om det skulle vara lagligt. Det kan finnas många orsaker till det - från pressetiska beslut (exempelvis att avstå från att publicera namnet på en misstänkt brottsling) till rädsla för att stöta sig med en mäktig grupp i samhället. Ett annat skäl kan vara att journalisterna inte vill komma i konflikt med den egna tidningens ägare. Därför är det viktigt med mångfald bland medierna, att det finns både små och stora tidningar, radio- och TV-stationer och att medierna har olika ägare.
Eftersom massmedierna i ett demokratiskt land granskar, släpper fram kritik och visar på missförhållanden blir nyhetsflödet ofta präglat av dramatiska händelser, kriser och konflikter. Inte sällan är det också dessa nyheter som säljer flest lösnummer och väcker starkast reaktioner framför TV:n.
Dramatiska nyheter är ekonomiskt lönsamma. Men risken med denna nyhetsvärdering är att andra delar av verkligheten inte kommer fram, till exempel det vardagliga men odramatiska arbetet för demokrati i ett land. Och då riskerar medierna att misslyckas med en annan av sina uppgifter, att ge en allsidig bild av verkligheten.
Mer om demokrati och fattigdom
Det civila samhället - folkrörelser och motståndsrörelser
Idrottsföreningar, fackföreningar, kyrkor och miljöorganisationer är exempel på vad som brukar kallas för det civila samhället. Ordet "civil" används för att markera att det inte handlar om statliga organisationer, utan om att människor på andra sätt organiserar sig för gemensamma intressen.
Mer om vad det civila samhället är
Demokratin ger förutsättningar för människor att påverka samhället, men inga garantier för att det alltid är kloka beslut som fattas. Det civila samhället behövs som motvikt och medspelare till dem som fattar politiska beslut.
I en diktatur ger det civila samhällets motståndsrörelser befolkningen en chans att påverka och demokratisera samhället. I en demokrati kan organisationerna vara pådrivande i olika frågor. Inte sällan börjar en stor politisk förändring som en folkrörelse. I Sverige har till exempel miljörörelsen bidragit till att människor fått mer kunskap om och engagerat sig i miljöfrågor, och det har i sin tur påverkat de politiska partierna och deras beslut.
Fristående organisationer är också själva en skola i demokrati. Där kan medlemmarna lära sig att lyssna till andra, kompromissa för att komma fram till en lösning, ta ansvar och fatta beslut.
Det är inte ovanligt att större organisationer eller folkrörelser samarbetar över gränserna. Det finns många exempel på att sådana rörelser blivit en maktfaktor att räkna med, till exempel Amnesty International och Rädda Barnen.
