Vad är demokrati?
Demokrati är ett så vardagligt ord att vi sällan reflekterar över vad det är. Ordet betyder folkmakt och kommer från det antika Grekland, där demokrati innebar fria mäns rätt att delta i beslut. I själva verket var det en liten del av alla greker som på den tiden - för mer än 2000 år sedan - omfattades av demokratin. Inga kvinnor och inga slavar fick rösta. Inte mycket till demokrati med dagens mått, men det var där och då begreppet föddes.
Fria och allmänna val är fortfarande kärnan i demokratin. För att ett val ska anses vara fritt i dag ska alla vuxna medborgare ha rösträtt och rätt att ställa upp i val, och det ska finnas flera politiska alternativ att välja på. Valen ska gå rätt till. Ingen ska kunna ta reda på hur man har röstat och rösterna ska räknas på ett säkert sätt.
The Freedom House (Frihetshuset) är en organisation som varje år mäter hur demokratiska världens länder är. De som arbetar med mätningarna bedömer både politisk frihet - till exempel hur valen går till, och medborgerlig frihet - bland annat yttrandefrihet och rätt att bilda organisationer. Med mätningarna vill Freedom House ge en bild av hur stor eller liten frihet invånarna i ett visst land har i praktiken.
Vad är politisk frihet?
Till politisk frihet räknas inte bara att regeringen i varje land är demokratiskt vald. Den politiska friheten kan hotas av andra saker, till exempel rädsla för maffia- eller terroristorganisationer som leder till att människor inte vågar uttrycka sig fritt, att landet är i krig eller att en minoritet i landet inte har samma rättigheter som andra medborgare.
Bra betyg i demokrati får länder som har fria, rättvisa val och flera politiska partier. Den politiska makten ska inte vara begränsad av exempelvis militären eller kungahuset. Flera saker kan dra ner betyget, till exempel korruption - att de som fattar beslut låter sig påverkas av mutor, eller att det saknas verkliga alternativ till det politiska parti som styr landet.
Vad är medborgerlig frihet?
Medborgerlig frihet innebär rätt att få uttrycka sin åsikt, fritt bilda organisationer, rätt till utbildning och religionsfrihet. Brist på medborgerlig frihet kan vara censur - att politikerna stoppar kritiska inslag i tidningar, böcker, radio och TV. Det kan också handla om förbud mot att bilda nya politiska partier eller att det finns politiska fångar.
I rapporterna från the Freedom House står det klart att det inte är så enkelt att det går att säga att alla världens länder antingen är demokratier eller diktaturer. Visst finns det många länder med stabila demokratier, och motsatsen, länder som länge har varit ofria. Men en stor del av världens länder befinner sig någonstans däremellan, och kallas därför för delvis fria.
Från demokrati till diktatur
Ett land som varit demokratiskt i många årtionden kan över en natt - till exempel vid en militärkupp - bli en diktatur. Politiska partier förbjuds, tidningar, TV och radio tas över av militären och oliktänkande hamnar i fängelse. Detta hände till exempel i Chile 1973, då den demokratiskt valda regeringen, ledd av socialisten Salvador Allende, störtades i en blodig militärkupp. Direkt efter kuppen tog militärledaren Pinochet kontrollen över massmedierna, upplöste parlamentet och upphävde landets grundlag. Efter en månad hade de 1200 personer mördats eller försvunnit, de flesta av dem vänsterledare. Det skulle bli betydligt fler de följande åren.
Det går inte lika fort att demokratisera ett land som under lång tid präglats av diktatur. Även om fria val hålls, dröjer det innan människor vågar uttrycka sina åsikter. Journalister som varit vana att okritiskt föra vidare vad regeringen säger måste lära sig att granska makten. Innehållet i skolböckerna - som kanske varit styrt av censuren - behöver omprövas, nya föreningar och politiska partier bildas och så vidare.
De grupper i samhället som haft mycket makt under diktaturen släpper sällan frivilligt ifrån sig sitt inflytande, och de som tidigare varit maktlösa måste försöka ta över utan att "hämnas" på gamla makthavare. Det lyckas inte alltid. Det kan bli både framsteg och bakslag för demokratin, och en lång övergångsperiod på väg mot frihet.
Ett av de mest kända exemplen på hur ett land kan arbeta med försoning är Sydafrika. Där tillsattes en Sannings- och försoningskommission för att bearbeta de övergrepp som begåtts under apartheidregimen. Tanken var att bygga det nya landet på sanning, maktdelning och förståelse. Sanningskommissionen gav möjlighet för dem som begått övergrepp att erkänna vad de gjort, och för dem som blivit drabbade att förlåta. Det här arbetet har setts som en förebild för hela världen. Men samtidigt finns röster som säger att ingen verklig förlåtelse är möjlig utan rättvisa. Det fanns stora förväntningar på att de många fattiga i landet skulle få bättre levnadsvillkor, men det går långsamt.
Trots allt är demokratin på frammarsch i världen. År 1950 levde mindre än var tredje människa i världen i ett land där regeringen tillsatts i allmänna val. År 2000 var andelen dubbelt så hög - nästan två tredjedelar levde i länder med demokratiskt valda regeringar.
