Det är inte så att fattigdomen upphör, bara biståndet från de rika länderna blir tillräckligt stort. Även om bistånd är viktigt kan utveckling inte skapas utifrån. Varje land måste finna sin egen väg ut ur fattigdomen. Nästan alla fattiga länder har gjort egna planer för att bekämpa fattigdom. Det Sverige och andra länder kan göra är att ge dem stöd i det arbetet.
Det finns många och komplicerade orsaker till fattigdom. Några av dem är kolonialism och slavhandel, krig och konflikter, brist på demokrati och mänskliga rättigheter, orättvisa handelsvillkor och de enorma skulder som många fattiga länder har. Det innebär att det finns mycket mer att göra för att bekämpa fattigdomen än att ge ekonomiskt bistånd. Det tar också den svenska politiken fasta på.
Fattigdom – brist på makt och pengar
Bekämpa fattigdomen är i fokus
Målet för det svenska biståndet är att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Att bekämpa fattigdomen är i fokus för biståndet.
De här områdena är prioriterade:
- Demokrati och mänskliga rättigheter
- Miljö och klimat
- Jämställdhet och kvinnors roll i utvecklingen
Mer om de tre prioriteringarna
Mer om de viktiga ämnesområdena i svenskt bistånd
Så styrs biståndet
Det svenska biståndet styrs av Utrikesdepartementet (UD) och genomförs av bland andra UD, Sida och ett antal andra myndigheter. Men för ett effektivt bistånd krävs även andra aktörers medverkan, som exempelvis Sidas ramorganisationer eller olika företagssamarbeten.
Sida har hand om det bilaterala biståndet med enskilda länder och det humanitära biståndet.
Mer om de svenska biståndsaktörerna
Samarbete över gränserna för hållbar utveckling
Sverige ingår sedan länge i ett internationellt som arbetar utifrån två internationella överenskommelser:
- Millenniemålen - åtta mål för att fram till år 2015 minska fattigdomen i världen.
- Parisdeklarationen - överenskommelse mellan givar- och mottagarländer om hur utvecklingssamarbetet ska bli mer effektivt.
En grundsten i svensk utvecklingspolitik är ”Sveriges politik för global utveckling” (PGU). PGU innebär att de fattigas perspektiv och rättviseperspektivet ska genomsyra allt arbete.
Alla ”politikområden” i Sverige ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling.
Sverige vill bekämpa fattigdom med demokrati
Även om Sverige är ett litet land, kan och vill vi göra stor skillnad i världen. Inte bara genom biståndet utan också genom att välja vilka andra länder vi samarbetar med, och på vilket sätt det sker.
Det finns både exempel på att Sverige valt att bryta samarbetet med ett land, till exempel efter en militärkupp, och på att samarbetet fortsätter. Det viktiga i varje enskilt fall är vad samarbetet innehåller och leder till. Humanitärt bistånd (katastrofhjälp), stöd till grundutbildning och sjukvård är exempel på insatser som kan komma alla människor till del, även i ett land med demokratiska brister.
Ett exempel är Sydafrika under apartheidregimen då Sverige valde att stödja kampen för demokrati genom samarbete med bland annat befrielseorganisationen ANC. Stöd till sådana organisationer, det som kallas för det civila samhället, kan ge ett viktigt bidrag till att demokratisera ett samhälle.
Många av världens fattiga länder är mitt i en övergång från diktatur till demokrati. Det är viktigt att Sveriges samarbete med dessa länder bidrar till demokratiseringen. Det kan ske på flera olika sätt, till exempel genom valexperter och valövervakare som ser till att de politiska valen går rätt till.
Andra sätt att verka för demokrati är att ge stöd till utbildning av journalister och framväxten av fria massmedier och insatser för att få rättvisa lagar och domstolar. Men det är också viktigt hur samarbetet sker. De som berörs av en insats ska kunna påverka - elever och lärare vara med och påverka i skolan, bönderna engageras där man vill införa nya odlingsmetoder, och så vidare.
